Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Det finns ett stort engagemang och ett bra miljöarbete görs av offentliga verksamheter, näringsliv, markägare, ideella organisationer, vattenråd, luftvårdsförbund, kustvattenförbund och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor, eftersom länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, ett stort antal vägburna transporter och ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Av de mål som bedöms regionalt uppvisar miljökvalitetsmålen beträffande övergödning, sjöar och vattendrag, skog, odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv en negativ utveckling. Problemen är flera. En stor andel jordbruksmark bidrar till övergödningen. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Antalet småbiotoper försinner i landskapet. Bekämpningsmedel och vattenuttag påverkar sjöar.

För Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust- och skärgård saknas underlag för att kunna bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Miljöskulder och ohållbara konsumtions- och produktionsmönster påverkar kemikalieförekomsten i miljön. Bottendöd och svaga fiskbestånd är exempel på problem i havet.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen för Frisk Luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Halter och utsläpp till luft är i stort sett oförändrade. Försurande utsläpp minskar, men naturen återhämtar sig långsamt. Grundvattnet påverkas negativt av flera verksamheter.

För att nå miljökvalitetsmålen krävs en samhällsomställning som behöver omfatta åtgärder på alla nivåer inklusive internationella åtaganden.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Östersjöns känsliga tillstånd tycks vara förstärkt i inre Hanöbukten[1] där fisket fortfarande är svagt och sårskadad fisk rapporteras med jämna mellanrum. Det återstår att se hur saltvattenintrånget vintern 2014-2015[2] påverkar Östersjön och om positiva effekter kan sprida sig till Hanöbukten.

Havsmiljön gynnas av gott arbete på vissa fronter, men hotas från andra håll. Landningsskyldigheten[3] är ett steg i rätt riktning, men eftersom även bifångster ska räknas inom kvoterna, finns en risk att fiske med passiva redskap, till exempel nät, förbjuds för att fiske med mindre selektiva redskap, till exempel trål, ska kunna fortsätta.

I Kattegatt anas en återhämtning av torsken[4], samtidigt hotas bottnar som varit ostörda under flera år, av återupptaget trålfiske[5]. Vid en botteninventering hösten 2014 hittades både störningskänsliga arter och hotade habitat i Skånes delar av Kattegatt. Resultaten antyder att de högsta naturvärdena finns i området som varit helt fiskefritt sedan 2009.

Läkemedelsrening testas i reningsverk både i Torekov[6] och i Simrishamn[7] och 2015 års LOVA-bidrag[8] medfinansierar två båtbottentvättar som möjliggör minskad användning av giftiga båtbottenfärger. Mikroskräpsmätningar genomfördes hösten 2015[9]. Resultaten kommer ge en första bild av nivåerna i Skånes kustvatten.

2015 beslutades om utökat strandskydd i flera skånska kommuner[10] och därmed ökades den strandskyddade arealen kraftigt[11]. Arbetet med miljöanpassning av vattenkraften pågår[12] och kommer att intensifieras. Tillståndslösa kraftverk i Vramsån, Kävlingeån och Kägleån har förelagts att söka tillstånd. I Rönne å pågår processer om nedvandringsvägar för ål.

Just ålen är akut hotad[13] och skånskt fiske bidrar till Sveriges stora andel av EU:s ålfångster. Internationella havsforskningsrådet ICES har sedan 2008[14] rekommenderat totalt fiskestopp av ål[15]. Under 2015 listades Ålakusten som immateriellt kulturarv[16] av Institutet för språk och folkminnen. Detta visar betydelsen och den historiska omfattningen av ekosystemtjänsten ålfiske.

Exempel på andra arter som fortsatt har det svårt är ejder[17] och Östersjöpopulationen av tumlare[18]. Däremot har både gråsäl[19] och knubbsäl[20] numera livskraftiga bestånd, med undantag för knubbsälspopulationen runt Kalmarsund, som fortfarande är sårbar[21]. Flera främmande marina arter har påträffats i Skåne de senaste åren men deras utbredning och påverkan är extremt svåra att överblicka.

Sandsugning sker på flera ställen i danska delen av Öresund. Det har stor negativ påverkan på den lokala bottenmiljön och större effekter är dåligt utredda. I Skåne sker uttag enbart på en plats på sydkusten. Länsstyrelsen agerar för ökad kontakt mellan Sverige och Danmark när det gäller ärenden och miljöeffekter av sandtäkter i havet[22].

I somras antog Simrishamns kommun en policy för att bevara och utveckla ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart fiske. Detta är ett lysande exempel på hur kommuner kan ta ställning för ett kustnära fiske med lokal avkastning och på så sätt signalera mot det storskaliga och mer miljöpåverkande fisket.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det saknas också tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes kustvattenförekomster ska nå god status.

Höga näringshalter är fortfarande det vanligaste miljöproblemet i Skåne. Bristande kunskap om många andra påverkansfaktorer är ett problem. Miljöövervakning och recipientkontroll räcker inte för att visa trender och förklara miljöproblem, flera stora bottenområden har aldrig inventerats för att beskriva biologiska värden, och mycket data saknas vid bedömning av ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Länsstyrelsen arbetar med att få med fler skånska jordbruksverksamheter i samordnad recipientkontroll[23], men detta är en kravreform som givetvis bör ske på nationell nivå. Under 2016 har Länsstyrelsen som ambition att sammanställa underlag för bättre överblick av befintlig data från övervakning och inventeringar.

Samtidigt som ny kunskap är viktig måste kända åtgärder användas i större utsträckning än idag. Landskapet måste bli blötare och kunna hålla mer vatten[24]. Betydligt större ytor måste skyddas och ökade krav på hållbarhet måste ställas på alla verksamheter. Det är till exempel svårt att se hur miljökvalitetsmålet kan uppnås samtidigt som miljöer förstörs genom bottentrålning och då fiske riktas mot, eller har hög bifångstrisk av, hotade arter[25].

I en historisk jämförelse ligger många fiskbestånd långt ifrån sin potential, detta är ett enormt slöseri. För att uppfylla EU:s krav om maximalt hållbar avkastning måste återhämtning tillåtas. Det är viktigt att man tar hänsyn till ekosystemens naturliga dynamik mellan arter. Den framtida fiskeförvaltningen, oavsett om den omfattar säljbara kvoter eller inte, måste bygga på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Framtiden för det helt fiskefria området i sydöstra Kattegatt[26] påverkar tydligt uppfyllelsen av miljömålet. Om trålfiske återupptas kommer den påbörjade återhämtningen av känsliga arter[27], i ett område ungefär lika stort som Öresund, att gå förlorad. Det är helt orimligt att kompensera för en så stor förlust av trålfri mjukbotten inom överskådlig tid. Även många grunda havsmiljöer saknar skydd mot exploatering och nya utfyllnader vore mycket negativt för måluppfyllelsen.

Skåne har några av de viktigaste havsområdena för tumlare och därmed ett stort ansvar. I dagsläget pågår arbete med att peka ut skyddsområden för tumlare. Ett väl sammankopplat nätverk av skyddade områden behövs och är just vad man arbetar med för västkusten i pilotprojekt ”Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet”

Kommunernas havsplanering[28] är viktig. Planerna ska balansera mellan skydd och exploatering och bevara havets ekosystemtjänster på lång sikt. Likt Simrishamns kommun[29], bör fler skånska kommuner se över vad som krävs för att bevara och utveckla det hållbara fisket.

Naturvärdesanalyser bör tas fram även för Skånes havsområden. Identifiering av hotade arter och habitat bör snabbt leda till samtal om hur dessa ska hanteras. Kanske bör biotopskydd övervägas för ålgräsängar och bottentrålförbud övervägas om bottnar med habitatet ”Sjöpennor och grävande megafauna” identifieras?

Ett fokusområde är miljöanpassning av vattenkraften och öppnandet av vandringsvägar. Det är svårt att säga exakt hur mycket en stor ökning av vandrande fiskar och predatorfiskar som reglerar ekosystemet betyder, men det är mycket positivt för havet.

Referenser

[17] SLU: Artdatabanken om ejder - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102935

[18] SLU: Artdatabanken om tumlare - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100106

[19] SLU: Artdatabanken om gråsäl - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100068

[20] SLU: Artdatabanken om knubbsäl - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102708

[21] SLU: Artdatabanken om knubbsälen runt Kalmarsund - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100105

[25] SCB: Det yrkesmässiga fisket i havet (svensk fångst av ål, sid 10) - http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1101/2014A01/JO1101_2014A01_SM_JO55SM1501.pdf

[29] Simrishamns kommun: Policy för fiske - http://www.simrishamn.se/pagefiles/6809/Fiskepolicy.pdf

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Preciseringar av Hav i balans samt levande kust och skärgård