Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Östersjöns känsliga tillstånd tycks vara förstärkt i inre Hanöbukten[1] där fisket fortfarande är svagt. En studie av grunda bottnar i Hanöbukten 2015 kunde dock visa god förekomst av smådjur i vegetation och bottnar i buktens innersta del[2]. Det är fortfarande svårt att dra slutsatser kring effekterna av saltvattenintrånget under vintern 2014–2015[3].

Havsmiljön gynnas av många bra åtgärder, men det räcker inte. Landningsskyldighet[4] är positivt på många sätt, men då bifångster räknas in i kvoterna finns risk att fiske med passiva redskap begränsas för att trålfiske ska kunna fortsätta.

Torsken har det svårt både i västra[5] och östra[6] Östersjön, med låg lekbiomassa eller ökad andel små individer. I Kattegatt är trenden positiv[7], men beståndet är långt ifrån 1970-talets nivå. I Öresund fångas en stor del av torsken inom fritidsfisket. Länsstyrelsen arbetar med kommunerna för att bevara och utveckla levande kustsamhällen med ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart fiske.

I Skånes del av Kattegatt finns ovanliga och hotade bottenhabitat[8]. De höga tätheterna av sjöpennor utanför trålgränsen beror antagligen på det fiskefria området.

Bidrag för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har medfinansierat två båtbottentvättar[9] som kommer att bidra till minskad användning av giftiga båtbottenfärger när de är på plats 2017.

Mikroskräpsmätningar[10] har visat att förekomsten av skräppartiklar varierar längs Skånes kust. Skåne tycks ha högre halter av förbränningspartiklar än Bohuslän där liknande mätningar gjorts.

Arbetet med miljöanpassning av vattenkraften pågår[11]. Flera skånska kraftverk saknar tillstånd, av dessa har hälften redan förelagts att söka tillstånd och för de som kvarstår kommer en tillsynsprocess att inledas under 2016.

Skånes landskapsfisk ålen är akut hotad[12] och skånskt fiske bidrar till Sveriges stora andel av EU:s fångster. Internationella havsforskningsrådet har sedan 2008[13] rekommenderat totalt ålfiskestopp.

Skåne har några av de viktigaste områdena för tumlare och därmed stort ansvar. I år föreslog Länsstyrelsen nya Natura 2000-områden för tumlare till regeringen[14].

Flera främmande arter har påträffats i Skåne de senaste åren men deras utbredning och påverkan är extremt svår att bedöma. Att IMO:s barlastkonvention träder i kraft 2017[15] är en milstolpe för arbetet mot främmande arter.

Sandsugningen i danska delen av Öresund har stor negativ påverkan på den lokala bottenmiljön. Effekterna i ett större geografiskt perspektiv är dåligt utredda. I Skåne sker uttag enbart på en plats på sydkusten. Länsstyrelsen agerar för ökat samarbete mellan Sverige och Danmark i frågor gällande vår gemensamma miljö och naturvärden[16].

En länsövergripande kartering av ålgräs pågår och kommer att ge överblick av tillståndet och utvecklingen för arten.

Många kommuner saknar aktuella strategier för kulturhistoriska värden knutna till kusten och endast en tredjedel av kommunerna har egen antikvarisk kompetens.

Erfarenheter visar att lämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn.

Arbetet med att peka ut ett havsområde som riksintresse för kulturmiljövård har påbörjats.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det saknas också tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes havsområden ska nå god status.

Övergödning är fortfarande Skånes största problem, men flera andra miljöproblem är svåra att överblicka och kvantifiera. Ny kunskap är viktig, men redan etablerade åtgärdsmetoder måste användas mer än idag. Skånes våtmarker och blöta markområden måste bli fler och större[17] och fler ekologiskt representativa havsområden måste skyddas. Vatten- och havsmiljödirektivets riktlinjer måste genomsyra tillsyn och prövning för att god status ska nås.

Det är svårt att se hur målet ska kunna uppfyllas samtidigt som miljöer förstörs genom bottentrålning, när fiske riktas mot, eller ger bifångst av, hotade arter[18], och när vatten- och havsmiljödirektivens åtgärdsprogram är den enda strategin för områden som ej har god status i dagsläget.

Det är ett stort resursslöseri att fiska på ett sätt som innebär att fiskbestånden inte återhämtar sig till sin potential. Återhämtning krävs för att nå maximalt hållbar avkastning. Framtida förvaltning måste bygga på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Västkustlänen jobbar med en gemensam havsstrategi och har pekat ut södra Kattegatt som det mest skyddsvärda området[19]. Utifrån identifierade OSPAR-habitat har Länsstyrelsen beslutat att skapa ett marint naturreservat i Skånes djupa delar av Kattegatt[20]. Om trålfiske återupptas i Kattegatts fiskefria område är det helt orimligt att inom överskådlig tid kompensera för förlusten av bottnar på väg att återhämta sig[21], genom att skydda andra områden.

Många grunda havsmiljöer saknar tillräckligt skydd. Stora områden har fyllts igen och försvunnit och nya utfyllnader är ett hot. Skydd är högsta prioritet, men när värdefulla miljöer påverkas bör ekologisk kompensation krävas. Identifiering av hotade arter och habitat bör snabbt leda till samtal om hur dessa ska hanteras.

I förvaltning av områden bör existerande värden, åtgärdsbehov och framtida potential vägas samman. Ofrånkomlig påverkan, till exempel reningsverkens utsläpp, bör placeras där den gör minst skada.

Kommunernas översiktsplanering är viktig och för tillfället finns möjlighet att få statliga bidrag för havsplanering[22]. I Öresund sker nationell planering på inzoomad skala och Länsstyrelsen och kommunerna ges stora möjligheter att påverka.

Stora miljövinster kan göras genom snabb miljöanpassning av vattenkraft och öppning av vandringsvägar. Det är viktigt att avgöra värdet av att fånga eller att låta rovfiskar leva då forskning bekräftat rovfiskens roll för övergödningseffekter[23].

Stor efterfrågan på kustnära boenden innebär hårt förändringstryck i kustsamhällena, vars kärnor ofta har höga kulturhistoriska värden. I kombination med gamla underlag och bristande antikvarisk kompetens kan detta leda till konflikter mellan kulturmiljövärden och andra intressen och risken finns att kulturhistoriska värden förloras.

Stigande havsnivåer kan komma att skada fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kunskapen om kulturlämningar under vatten behöver sammanställas och utvecklas.

Under 2017 kommer Länsstyrelsen bland annat att prioritera uppstartsarbete med havsmiljödirektivets åtgärder, tillsyn och miljöanpassning av Skånes vattenkraft samt naturreservatsbildning i Kattegatt.


Referenser

[1] HaV: Hanöbuktsutredningen - https://www.havochvatten.se/5.5f66a4e81416b5e51f72ce1.html

[2] LST Skåne: Grunda bottnar i Hanöbukten - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/fakta-om-skanska-sjoar-och-vattendrag/skanes-hav/Pages/grunda-bottnar-hanobukten.aspx

[3] SMHI: Om saltvattensinflödet - http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/stort-inflode-av-nytt-vatten-till-ostersjon-1.82777

[4] HaV: Om landningsskyldigheten - https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/gemensamma-fiskeripolitiken-gfp/information-om-landingsskyldigheten.html

[5] ICES: Östersjöns västra torskbestånd - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2016/2016/cod-2224.pdf

[6] ICES: Östersjöns östra torskbestånd - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2016/2016/cod-2532.pdf

[7] ICES: Kattegatts torskbestånd - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2016/2016/cod-kat.pdf

[8] LST Skåne: Botteninventering i Kattegatt - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/fakta-om-skanska-sjoar-och-vattendrag/skanes-hav/botteninventering-sodra-kattegatt/Pages/default.aspx

[9] LST Skåne: LOVA-bidrag 2015 - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/10,5-mijloner-till-lokal-vattenvard.aspx

[10] LST Skåne: Mikroskräpsmätning - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/fakta-om-skanska-sjoar-och-vattendrag/skanes-hav/Pages/marint-mikroskrap-2015.aspx

[11] LST Skåne: Tillståndskrav för vattenkraftverk - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/tillstand-kravs-for-att-driva-kulturhistoriskt-vardefulla-kraftverk.aspx

[12] SLU: Artdatabanken om ål - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/206063

[13] ICES: Råd om ål 2008 - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2008/2008/9.4.09%20eel-eur.pdf

[14] LST Skåne: Natura 2000 för tumlare - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2016/Pages/nya-skyddsomraden-for-tumlare-pa-samrad.aspx

[15] IMO: Barlastkonventionen träder i kraft 2017 - http://www.imo.org/en/MediaCentre/PressBriefings/Pages/22-BWM-.aspx

[16] LST Skåne: Dialog med Danmark om sandsugning - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2014/Pages/dialog-inledd-om-sandsugning-i-oresund.aspx 

[17] LST Skåne: Landskapet behöver bli blötare igen - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2013/Pages/hastighetskontroller-saknas-i-skanes-vattenvagar.aspx

[18] SCB: Det yrkesmässiga fisket i havet (svensk fångst av ål, sid 10) - http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1101/2014A01/JO1101_2014A01_SM_JO55SM1501.pdf

[19] LST Västra Götaland, Halland och Skåne – Delrapportering av projektet ”Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet”. Datum 160523. Dnr: 511-14468-2014. HaV-Dnr: 3935-14.

[20] LST Skåne: Det fiskefria området - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/skrivelse-om-fiskefria-omradet.aspx

[21] LST Skåne: Botteninventering i Skånes delar av Kattegatt - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/fakta-om-skanska-sjoar-och-vattendrag/skanes-hav/botteninventering-sodra-kattegatt/Pages/default.aspx

[22] HaV: Information om havsplanering - https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering.html

[23] Journal of applied ecology: Rovfisk kan motverka övergödning - http://www.forskning.se/2016/04/25/rovfiskar-kan-motverka-overgodning/

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Preciseringar av Hav i balans samt levande kust och skärgård