Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Nedan beskrivs resultatet av arbetet inom Skånes regionala mål för begränsad klimatpåverkan.

Biogas

Det skånska målet för biogasproduktion är 3 TWh år 2020. I dag är länets totala biogasproduktion cirka 0,3 TWh.

Ett flertal aktörer i Skåne har skrivit under uppropet ”100% fossilbränslefritt Skåne”[1]. Aktörerna förbinder sig att fasa ut sin fossila energianvändning för tranporter, el och uppvärmning. Flertalet aktörer ser biogas som en lösning för att minska sin fossilbränsleanvändning inom transportområdet. Den regionala efterfrågan på biogas har därför kraftigt ökat, bland annat ska Skånetrafikens bussar vara fossilbränslefria år 2018.

Under 2014 togs Jordberga Biogas, Sveriges största rötningsanläggning, i drift. Råvaran till biogasen är huvudsakligen lokalt producerad grönmassa i Jordberga med omnejd. Med nuvarande utformning beräknas årsproduktionen bli 110 GWh/år, men det finns tillstånd för att höja produktionen ytterligare[2].

Under 2014 fattade regeringen beslut om ett nytt gödselgasstöd, den så kallade ”20-öringen”. Biogasstödet omfattar 240 miljoner kronor och kommer att fördelas under en tioårsperiod. Skåne är det län som högst potential för gödselbaserad biogas och förhoppningen är att stödet ska resultera i många nya biogasanläggningar i Skåne.

Effektivare energianvändning

De flesta av länets kommuner arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. 29 av Skånes 33 kommuner har sökt Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd[3] och ska slutrapportera arbetet i mars 2015.

Projektet PROEFF[4] innebär kompetenshöjning av skånska miljöinspektörer samt energi- och klimatrådgivare så att de i sin tur ska kunna förmå företagen på sin ort att energieffektivisera, med miljöbalken som grund. Idag är 21 kommuner anslutna.

Länets totala energianvändning har legat på ungefär samma nivå de senaste 15 åren. Många prognoser pekar på en ökad energianvändning framöver. Under året har spillvärmepotentialen kartlagts i länet. Resultat visar att det finns en potential att fördubbla spillvärmeanvändningen[5].

Flertalet kommuner och län i södra Sverige har ingått i Länsstyrelsens projekt om energieffektivisering av lantbruk. Projektet har resulterat i information, utbildning, checklistor och vägledning för tillsyn och prövning.

Förnybar el

Enligt det regionala målet ska produktionen av förnybar el i Skåne år 2020 vara 6  TWh högre än år 2002. Vi idag har uppnått ungefär en tredjedel av målet.

Vindkraftsutbyggnaden i Skåne fortsätter att öka och Skåne är ett av de län som producerar mest vindkraftsel, 498 megawatt installerad effekt[6].

Flera kommuner i länet planerar biobränsleeldade i kraftvärmeverk. 2014 invigdes Kraftringens biokraftvärmeverk i Örtofta. Anläggningen drivs med biobränsle. Örtofta kommer vid full produktion att öka förnybara elproduktionen i Skåne med 220 GWh till 2 072 GWh.

Länsstyrelsen Skåne driver tillsammans med Energikontoret Skåne projektet ”Räkna på solceller”. Under 2014 arrangerades seminarier riktade till i första hand långivande banker, försäkringsbolag och mäklare för att diskutera lång- och kortsiktiga ekonomiska aspekter av småskalig solelproduktion.

Transporter

Utsläppen från transporter har knappt förändrats sedan år 1990. Den totala vägtrafiken i Skåne förväntas öka på grund av bland annat befolkningsökning och ökad transittrafik. De skånska kommunerna har börjat arbeta med sin fysiska planering för att minska utsläppen från transporter, och samarbetar i vissa fall mellan kommungränserna. Några skånska kommuner har tagit initiativ för att minska den tunga trafiken genom att samordna varutransporter till kommunala verksamheter.

Analys

Nationellt bedöms det inte vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning gäller för Skåne.

Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka och framförallt är det vår användning av fossila bränslen som är problematisk. Det är främst länder med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp, även om flera länder samtidigt även satsar på förnybar energi.

För att nå målet krävs såväl kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa. Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal. Sverige är ett litet land men vi kan göra en viktig insats genom att driva på den internationella utvecklingen och visa på lösningar.

Sedan år 1990 har Skånes totala utsläpp av växthusgaser minskat med cirka 29 procent. En orsak är att privathushållen i stor utsträckning ersatt sina oljepannor med biobränslepannor eller värmepumpar. Andra orsaker är nedläggning av försvarsmaktens anläggningar och jordbrukets minskade djurhållning.

Förutsättningarna för ett fortsatt aktivt klimatarbete i Skåne är goda. Det finns framstående miljöteknikföretag och flera kommuner i länet bedriver ett aktivt klimat- och energiarbete. Till exempel utgör skånska kommuner en femtedel av medlemmarna i föreningen Sveriges klimatkommuner[7].

Under 2010-2013 har Skåne haft regeringens uppdrag att vara Pilotlän för grön utveckling. Under pilotlänsperioden har Skåne analyserat och kommenterat ett dussin förslag till nya eller förändrade styrmedel inom klimat- och energiområdet, och däri ofta påpekat att styrmedlen är otillräckliga för att Skåne ska kunna bidra till att Sverige förverkligar de nationella klimatmålen. Den identifierade bristen i de nationella styrmedlen för minskad klimatpåverkan och energiomställning är att grundförutsättningarna särskilt för start och drift av förnybar energiproduktion är olönsamma, oförutsägbara, eller bådadera. Detsamma gäller identifierade åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel. I förhållande till de nationella styrmedlen är de statliga stöd som finns, till exempel stöd till jordbrukare för biogasproduktion och stöd till installation av solceller, ologiska och minst sagt suboptimala. Utmaningen är det underskott på genomförande som råder inom klimat- och energiområdet, främst inom transport och energiförsörjningsområdet.

Referenser

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Skåne

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Preciseringar av Begränsad klimatpåverkan

Regionala mål för Skåne

Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.

Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.

Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.

Indikatorer som följer upp målet