Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

De skånska växthusgasutsläppen domineras av sektorerna energiförsörjning och transporter, som tillsammans orsakar cirka 65 procent av utsläppen.[1] Sedan år 1990 har utsläppen från energiförsörjning mer än halverats, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och en ökande andel fjärrvärme.

Biogas

Under 2014 ökade den skånska produktionen av biogas med 20 procent (till 351 gigawattimmar (GWh)). Skåne står för 20 procent av Sveriges totala biogasproduktion, och 45 procent av all fordonsgas som levereras i Skåne är biogas.[2] Avståndet till det regionala målet tre terawattimmar (TWh) biogas år 2020 är dock fortfarande stort. I uppropet 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 förbinder sig skånska aktörer att fasa ut sin användning av fossila energi till transporter, el och uppvärmning. Många av de anslutna vill öka sin andel av biogasdrivna transporter.[3]

Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga i relation till energipriset. Ett par energibolag i Skåne med tillstånd för biogasproduktionsanläggningar avvaktar stabilare ekonomiska utsikter.

Effektivare energianvändning

Skånes totala slutanvändning av energi var 35 TWh år 2014.[4] Det innebär att det regionala målet om effektivare energianvändning är uppnått.[5]

Under de närmaste åren kommer energiarbetet i samtliga läns små och medelstora företag att stödjas av länsstyrelserna och de regionala energikontoren i samarbete.

Genom det nationella programmet Incitament för energieffektivisering jobbar Länsstyrelsen Skåne med energieffektivisering i skånska företag. Fram till 2019 ska 900 skånska små och medelstora företag nås och 180 av dem fortsätta att arbeta systematiskt med energieffektivisering.[6]

Länsstyrelsen och Energikontoret har initierat fem energieffektiviseringsnätverk. Nätverken kommer att få hjälp med att genomföra energikartläggning och vidta åtgärder för att minska sin energiförbrukning med 15 procent.

Förnybar el

50 procent av energitillförseln i Skåne kommer från förnybara energikällor. Skånes förnybara elproduktion uppgår till cirka 2 TWh per år, varav 1,5 TWh vindkraft.[7] Regionalt mål om 6,8 TWh produktion av förnybar el år 2020 i Skåne har inte nåtts, eftersom en planerad utbyggnad av havsbaserad vindkraft inte förverkligats.

Skånska solcellsanläggningar genererar drygt 0,7 GWh el och intresset för att installera solceller är fortsatt stort.[8] Genom Energikontorets projekt Sol i Syd har potentialen för solenergi i Skåne beräknats till 4,2-8,9 TWh.[9] Genomsnittet av producerad solenergi i Skåne är 10,3 Watt per capita, jämfört med Tysklands 474 Watt per capita.

Solenergianläggningar finns installerade i länets samtliga kommuner. Vid årsskiftet fanns 948 nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne, vilket är en ökning med 57 procent jämfört med året innan. Elcertifikatssystemet utnyttjas endast av en tredjedel (cirka 53 procent av effekten).

Transporter

Körsträcka per person i Skåne har inte förändrats jämfört med föregående år

Under 2016–2018 ska tio skånska kommuner arbeta för att minska sin användning av fossil energi i EU-finansierade projekt, med mål att resor och transporter ska vara minst 50 procent fossilbränslefri.[10]

Klimatklivet har beviljat pengar till 44 skånska projekt (till och med 2016–09–28). Projekten minskar växthusgasutsläppen med över 63 000 ton koldioxid årligen. Ungefär hälften av de beviljade projekten gäller laddinfrastruktur för elbilar.[11]

Analys

För Sverige som helhet bedöms inte att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är uppnått eller kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder till år 2050.

Åtagandena i det avtal som slöts i Paris behöver bli mer ambitiösa och sammantaget motsvara den utsläppsminskning som behövs för att nå målet om maximalt 1,5 grads uppvärmning. Intresset för förnybar energi ökar dock med satsningar i flera länder, inte minst i Sverige. Utvecklingen i Skåne har varit positiv och utsläppen av växthusgaser har minskat med 32 procent (1990–2014). Den största andelen av energianvändningen i Skåne är fortfarande fossil, men förutsättningarna för ett aktivt klimatarbete är goda. Skåne kan göra viktiga insatser för klimatet, här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner.

Skånes största utmaning ligger troligen i de fossilbränsleberoende transporterna, där det behövs kraftiga och långsiktiga styrmedel. Osäkerheten kring beskattningen av biodrivmedel förhindrar framsynta investeringar. Den nu gällande definitionen på miljöbilar som inkluderar fossilbränslebilar medför att målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 blir svåruppnåeligt.

De nationella styrmedlen för att främja en skånsk fossilfri energiproduktion är otillräckliga för att utbyggnaden ska nå målen[12], och ökningen av vindkraftskapaciteten har mattats av de senaste åren. Detsamma gäller åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel.

Finansieringen inom det statliga solcellsstödet måste ses över. Antingen genom att tillföra stödet mer pengar eller hantera de små fastighetsbranschanläggningarna via rotavdrag.

Länsstyrelsen Skåne har för närvarande en kö av knappt 1 000 nya solcellärenden. Vi behöver ytterligare drygt 150 Mkr för att kunna bevilja dessa ansökningar. I mars 2016 fick länsstyrelsen cirka 23 Mkr att fördela. Eftersom pengarna inte på långa vägar motsvarar behovet (antal ansökningar) blir handläggningstiderna långa. Väntan på nya pengar i systemet är cirka 2 år i Skåne.

Konsumtionens roll i klimatpåverkan har blivit allt tydligare på senare tid. Genom konsumtionen exporterar vi stora delar av våra utsläpp. Generationsmålet anger att vi ska lösa miljöproblemen utan att det leder till ökade problem utomlands. Nuvarande klimatpolitiska mål är dock ej formulerade för att ta hänsyn till detta. Till exempel finns mål om en minskad energianvändning per BNP, vilket alltså inte tar hänsyn till generationsmålet. Konsumtionsperspektivet finns inte heller med i de mål som miljömålsberedningen presenterade 2016. Den offentliga konsumtionen kan bilda modell och på så vis sätta tryck på marknaderna att ta fram klimatsmarta alternativ.

Länsstyrelsen Skåne noterar att energi-, klimat- och miljömålen kan stå i konflikt med myndighetens övriga verksamhetsmål vilket påverkar hur energi-, klimat- och miljömålen hanteras. Denna målkonflikt är en god spegling av den allmänna situationen i Skåne, och andra regioner.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen prioriterar utfasning av fossila bränslen, främst i transportsektorn, och en sektorsövergripande energieffektivisering samt installation av fler solenergianläggningar.

 


[1] Emissionsdatabas http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm

[2] SCB. Leveranser av fordonsgas länsvis, år 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Tillforsel-och-anvandning-av-energi/Leveranser-av-fordonsgas/Aktuell-pong/307506/385272/

[3] 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 http://www.klimatsamverkanskane.se/projekt/100-fossilbranslefritt-skane-2020

[4] SCB. Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009 – 2014. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/SlutAnvSektor/table/tableViewLayout1/?rxid=f5c47384-3da4-4778-ab0e-27a635467ac8

[5] Länsstyrelsen Skåne. Skånes energiläge, rapport 2015:2. http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/Skanes_energilage_2015.pdf

[6] Energimyndigheten. Energieffektiva små och medelstora företag http://www.energimyndigheten.se/nrp/om-satsningen/

[7] Energimyndigheten. Vindkraftstatistik 2015. ES 2016:01. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5569

[8] Solar region Skåne. http://kfsk.se/solarregionskane/wp-content/uploads/sites/13/2015/05/Solenergi-i-Skane.pdf

[9] Lingfors D, Widén J, Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet 2016. Solenergipotentialen för Skånes bebyggelse enligt två framtidsscenarier.

[10] Länsstyrelsen Skåne. Fossilbränslefria kommuner http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/fonybar-energi/fossilbranslefritt/Pages/fossilbranslefria-kommuner.aspx

[11] http://www.naturvardsverket.se/Klimatklivet

[12] Länsstyrelsen Skåne. Pilotlän för grön utveckling. Slutrapport för ett regeringsuppdrag http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Pilotlan_Skane_slutrapport.pdf

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Skåne

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Preciseringar av Begränsad klimatpåverkan

Regionala mål för Skåne

Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.

Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.

Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.