Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Det finns ett stort engagemang och ett bra miljöarbete görs av offentliga verksamheter, näringsliv, markägare, ideella organisationer, vattenråd, luftvårdsförbund, kustvattenförbund och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor, eftersom länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, ett stort antal vägburna transporter och ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Av de mål som bedöms regionalt uppvisar miljökvalitetsmålen beträffande övergödning, sjöar och vattendrag, skog, odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv en negativ utveckling. Problemen är flera. En stor andel jordbruksmark bidrar till övergödningen. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Antalet småbiotoper försinner i landskapet. Bekämpningsmedel och vattenuttag påverkar sjöar.

För Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust- och skärgård saknas underlag för att kunna bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Miljöskulder och ohållbara konsumtions- och produktionsmönster påverkar kemikalieförekomsten i miljön. Bottendöd och svaga fiskbestånd är exempel på problem i havet.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen för Frisk Luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Halter och utsläpp till luft är i stort sett oförändrade. Försurande utsläpp minskar, men naturen återhämtar sig långsamt. Grundvattnet påverkas negativt av flera verksamheter.

För att nå miljökvalitetsmålen krävs en samhällsomställning som behöver omfatta åtgärder på alla nivåer inklusive internationella åtaganden.

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

I Skåne har växthusgasutsläppen minskat med 28 procent mellan år 1990 och 2013. Minskningen synes nu plana ut och utsläppen är nästan oförändrade jämfört med fjolåret. Sektorerna energiförsörjning och transporter står tillsammans för cirka 64 procent av utsläppen. Utsläppen från energiförsörjningen har sedan år 1990 minskat, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och en ökande andel fjärrvärme. Utsläppen från hela transportsektorn har minskat med 11 procent sedan 1990, där utsläppen från personbilar uppvisar en klart nedåtgående trend sedan år 2007 medan utsläppen från lätta lastbilar har fördubblats sedan år 1990. Nationell statistik visar dock på ett trendbrott och det senaste året har utsläppen från transporter ökat med två procent[1].

Biogas

År 2014 fanns i Skåne 47 biogasanläggningar, och Skånes totala biogasproduktion var 0,35 TWh[2]. I uppropet ”100 % fossilbränslefritt Skåne” förbinder sig skånska aktörer att fasa ut sin fossila energianvändning för transporter, el och uppvärmning. Många av de anslutna vill minska sin fossilbränsleanvändning genom biogasdrivna transporter. Den regionala efterfrågan på biogas har därför ökat kraftigt, bland annat ska Skånetrafikens bussar vara fossilbränslefria år 2018. Det skånska målet för biogasproduktion är tre TWh år 2020.

Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga vilket gör att subventioner krävs. Ett par energibolag i Skåne har tillstånd för biogasproduktionsanläggningar men avvaktar stabilare ekonomiska utsikter.

Effektivare energianvändning

Under de närmaste åren kommer energiarbetet i samtliga läns små och medelstora företag att stödjas av länsstyrelserna och de regionala energikontoren i samarbete. Denna insats bygger vidare på Länsstyrelsen Skånes uppskattade arbete med PROEFF (Projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning). Det innebär att skånska företag kan vänta sig fortsatt hjälp med energieffektiviseringar.

Förnybar el

Det regionala målet är att produktionen av förnybar el i Skåne ska vara 6,8 TWh år 2020. När detta mål fastställdes planerades en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft, som ännu inte blivit av. En förändring kan dock vara på väg, tack vare ett möjligt stödsystem för havsbaserad vindkraft. Länets förnybara elproduktion ökar trots allt och uppgår nu till cirka två TWh per år. 2014 producerades 1,3 TWh el av vindkraft[3], 2013 producerades knappt 0,7 TWh el av förnybara bränslen i kraftvärmeverk[4]. Enligt en kartläggning av Solar Region Skåne genereras drygt 0,7 GWh elektricitet i solcellsanläggningar och intresset för att installera ytterligare solceller är stort [5]. Produktionen av förnybar el är för närvarande sammantaget cirka 30 procent av målnivån.

Transporter

Under året införde regeringen ett stödsystem för lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet, som ska vara tillgängligt tom år 2018[6]. Cirka 60 skånska företag och organisationer ansökte om medel till åtgärder i den första ansökningsomgången, och ca hälften av åtgärderna gäller transporter, där infrastruktur till elbilar är vanligast.

Analys

För Sverige som helhet bedöms miljökvalitetsmålet inte att nås till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning gäller för Skåne.

Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka framförallt på grund av vår användning av fossila bränslen. Det är främst länder med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp, även om flera länder samtidigt även satsar på förnybar energi. För att nå målet krävs såväl kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa. Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal. Sverige är ett litet land men vi kan göra en viktig insats genom att visa på lösningar och på så vis driva på den internationella utvecklingen. Den största andelen av energianvändningen i Skåne är fortfarande fossil, men de skånska förutsättningarna för ett fortsatt aktivt klimatarbete är goda. Här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner.

Skånes största utmaning ligger troligen i de fossilberoende transporterna, här behövs det kraftiga och långsiktiga styrmedel. Osäkerheten kring beskattningen av biodrivmedel förhindrar framsynta investeringar, och dagens miljöbilsdefinition, som inkluderar fossilbränslebilar, medför att målet om en fossilberoende fordonsflotta till 2030 blir svåruppnåeligt.

De nationella styrmedlen för att främja en skånsk fossilfri energiproduktion är otillräckliga för att utbyggnaden ska nå målen[7], och ökningen av vindkraftskapaciteten har mattats av de senaste åren. Detsamma gäller åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel. Länsstyrelsen ämnar driva projekt under 2016 som syftar till att få företag att bli mer energieffektiva, bland annat genom energitillsyn och energieffektiviseringsnätverk. Energitillsyn enligt miljöbalken är ett relativt oprövat verktyg som har stor potential men som inte används i särskilt stor utsträckning. Med en effektivare energitillsyn och nätverk för erfarenhetsutbyte kan företag få både påtryckningar och incitament att minska och effektivisera sin energianvändning. Även energieffektivt byggande kommer att uppmärksammas under kommande år.

Konsumtionens roll i klimatpåverkan har blivit allt tydligare på senare tid. Genom konsumtionen exporterar vi stora delar av våra utsläpp. Generationsmålet anger att vi ska lösa miljöproblemen utan att det leder till ökade problem utomlands. Regeringens klimatpolitiska mål är dock uttryckta som en minskad energianvändning per BNP, vilket alltså inte tar hänsyn till generationsmålet. Den offentliga konsumtionen kan bilda modell och på så vis sätta tryck på marknaderna att ta fram klimatsmarta alternativ.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen Skåne vill prioritera att arbeta med utmaningen ”hållbar konsumtion” under kommande år.

Referenser

[3] Vindkraftstatistik 2014, ES 2015:02. Energimyndigheten.

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Skåne

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Preciseringar av Begränsad klimatpåverkan

Regionala mål för Skåne

Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.

Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.

Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.

Indikatorer som följer upp målet