Till år 2020 bedöms ett miljökvalitetsmål vara nära att nås. Elva bedöms inte vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålen för klimat, ozonskiktet och strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Tyvärr bedöms inget miljökvalitetsmål att kunna uppnås i Blekinge till 2020.
Miljökvalitetsmålet för våtmarker bedöms vara nära att nås. För att målet ska nås krävs det ökade resurser samt bättre uppföljning av bevarandestatus och eventuella exploateringar.
Miljökvalitetsmålen för luft, försurning, giftfri miljö, övergödning, sjöar och vattendrag, grundvatten, hav, kust och skärgård, skog, odlingslandskap, bebyggd miljö samt växt- och djurliv bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, kunskapsuppbyggnad, resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av om andra miljökvalitetsmål nås.
I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det moderna jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att vi i miljöarbetet hittar de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.
Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Säker strålmiljö
Det finns av människor orsakade strålkällor samt naturliga strålkällor i vår närmiljö. För att hantera riskerna med dessa krävs det insatser från såväl myndigheternas sida som från allmänheten. Inte minst krävs det kunskap hos allmänheten om hur man på bra sätt kan skydda sig från skadlig strålning.
Resultat
Skador från exponering för strålning uppkommer inte sällan flera år efter själva exponeringen. I Blekinge är det främst hudcancer till följd av UV-exponering som visar en negativ utveckling.
Radioaktiva ämnen
Ingen förändring av strålningsintensiteten i miljön orsakad av radioaktiva ämnen har kunnat påvisas. Mätningar av radioaktiv strålning i miljön görs av kommunerna i Blekinge var sjunde månad och rapporteras till länsstyrelsen. Mer om detta kan läsas på vissa kommuners hemsidor.
Halten av radon i bostäder ska ligga på en nivå under 200 Bq/m3 år 2020. Boende i småhus bekostar själva undersökningen. I vilken utsträckning detta görs i Blekinge är inte kartlagt.
UV-Strålning
Trenden för antalet hudcancerfall i Blekinge fortsätter att växa i takt med riket i övrigt. Även om befolkningen är mer medveten om riskerna med UV-strålning idag kan ökningen bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas.
UV-strålningens styrka beror på ozonskiktets tjocklek (Miljökvalitetsmålet Skyddande Ozonskikt). Kommunerna genomför tillsyn på solarier för att kontrollera att rätt typ av lysrör används, samt deras ålder och kondition. Någon tillsyn på antalet solarietimmar eller mätning av den faktiska intensiteten i solariet förekommer inte från myndigheternas sida. Åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser i kommunerna. Att även informera om riskerna med UV-strålning vid populära badplatser, solarier och i lokalradion kan ge positiv effekt. Åtgärder som dessa beaktas av kommunerna och landstinget. Riskerna med UV-strålning förmedlas även av vissa kommuner via deras hemsidor.
Elektromagnetiska fält
Det finns idag ingen indikator för förekomst och/eller påverkan av elektro-magnetiska fält. Nationellt finns dock planer på att utveckla en relevant indikator som följer upp preciseringen. En åtgärd för att minska exponeringen av elektromagnetiska fält är exempelvis att ta hänsyn till dem vid planeringen av nya bostadsområden samt vid dragning av ledningsgator och upprättande av kommunikationsmaster. I övrigt är det svårt att genomföra några åtgärder då befintlig forskning är begränsad.
Strålskyddsprinciper
Inga förändringar har skett det senaste året.
Analys och bedömning
Vi står inför stora utmaningar om miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås. Den största utmaningen blir att försöka förändra människors attityd gentemot solning och att utsätta sig för skadliga mängder av UV-strålning.
Positiv utveckling
Det finns idag inga vetenskapliga fakta som tyder på ett starkt samband mellan elektromagnetiska fält och människors hälsa, inte heller finns det fakta som tyder på att den biologiska mångfalden skulle påverkas negativt (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2010). Med bakgrund av den forskning som finns, om elektromagnetiska fält och dess påverkan på människors hälsa och på miljön, görs bedömningen att det inte behövs några särskilda insatser på ett regionalt plan för att minska den exponering som idag finns. På individnivå bör man dock vara medveten om att forskningen inte är heltäckande och att man därmed inte i onödan ska utsätta sig för starka elektromagnetiska fält.
Vad avser nivån på joniserande strålning i omgivningen finns det inga större förändringar från år till år. Kommunerna genomför, på utvalda platser, regelbundna mätningar av strålningen i omgivningen. Nivåerna bedöms som så pass låga att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Negativ utveckling
Antalet fall av hudcancer har en stigande trend från år till år (statistikdatabas, Socialstyrelsen, indikator Hudcancerfall - malignt melanom). Om detta beror på en ökad exponering av UV-strålning är svårt att bedöma. Medvetenheten är idag stor hos befolkningen om riskerna med att utsätta sig för stora doser av UV-strålning. Ökningen utav hudcancerfall kan dock bero på att cancer kan utvecklas många år efter exponeringen. Därför kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån dagens antal hudcancerfall om UV-exponeringen i dagsläget är på nedgång, uppgång eller oförändrad sedan förra året. För att nå målet, att antalet fall av hudcancer år 2020 inte ska överstiga antalet från år 2000, måste det till en attitydförändring hos befolkningen när det gäller solvanor.
Osäker utveckling
Radon i bostäder är inget som aktivt undersöks av kommunerna. Det ligger på de boende själva att initiera radonmätning av sin bostad och även bekosta en eventuell sanering. Det är svårt att uppskatta hur pass mycket radon som finns i bostäder samt hur mycket som åtgärdas, eftersom en del radonmätningar och åtgärder genomförs utan kommunernas vetskap. För bostadshus (ej flerbostads-hus) går det att söka bidrag hos länsstyrelsen för radonåtgärder. Under 2012 har ca 30 sådana bidrag behandlats.
Strålskyddsprinciper är inte lätta att sätta siffror på. Exponeringen för joniserande strålning i arbetslivet ska begränsas men någon indikator att använda sig av för att se hur exponeringen förändras finns inte i dagsläget.
Säker strålmiljö i Blekinge län
Indikatorer som följer upp målet