Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel i Blekinge. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling.

Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid såväl regionalt som nationellt. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det rationella jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och kemikalier de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om effektiva åtgärder, kunskapsuppbyggnad, ökade resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av varandra. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att i miljöarbetet hitta de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Vi står inför stora utmaningar om miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås. Den största utmaningen blir att försöka förändra människors attityd gentemot solning och att utsätta sig för skadliga mängder av UV-strålning.

Radioaktiva ämnen

Ingen förändring av strålningsintensiteten i miljön orsakad av radioaktiva ämnen har kunnat påvisas. Mätningar av radioaktiv strålning i miljön görs av kommunerna i Blekinge var sjunde månad och rapporteras till länsstyrelsen. Mer om detta kan läsas på i länsstyrelsens hemsida Plan i händelse av kärnteknisk olycka.

Halten av radon i bostäder ska ligga på en nivå under 200 Bq/m3 (Becquerel per kubikmeter) år 2020 för att inte vara skadlig för människors hälsa. Boende i småhus måste själva initiera undersökningen för att säkerställa att halterna inte är skadliga. I vilken utsträckning radonmätningar görs i Blekinge är inte kartlagt.

UV-strålning

Antalet hudcancerfall i Blekinge fortsätter att öka i takt med riket i övrigt (Hudcancerfall - malignt melanom; Hudcancerfall – tumör i huden, ej malignt melanom). Befolkningen är idag mer medveten om riskerna med UV-strålning (UV-strålning), Ökningen av hudcancerfall kan bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas, effekterna vi ser idag kan bero på exponering som skedde för många år sedan.

UV-strålningens styrka beror på ozonskiktets tjocklek (Skyddande Ozonskikt). Kommunerna genomför tillsyn på solarier för att kontrollera att rätt typ av lysrör används, samt deras ålder och kondition. Någon tillsyn på antalet solarietimmar eller mätning av den faktiska intensiteten i solariet förekommer dock inte från myndigheternas sida.

Åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan på planeringsstadiet projektera för skuggiga platser i kommunerna. Det är viktigt med informationsinsatser för att informera om riskerna med UV-strålning vid populära badplatser, solarier och i lokalradion; detta så att informationen kan riktas bättre mot de personer som är mest utsatta av strålningen. Riskerna med UV-strålning går att läsa på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Elektromagnetiska fält

Det finns idag ingen indikator för förekomst och/eller påverkan på människor av elektromagnetiska fält. Nationellt finns dock planer på att utveckla en relevant indikator som följer upp preciseringen. En åtgärd för att minska exponeringen av elektromagnetiska fält är exempelvis att ta hänsyn till dem vid planeringen av nya bostadsområden samt vid dragning av ledningsgator och upprättande av kommunikationsmaster. I övrigt är det svårt att genomföra några åtgärder då befintlig forskning är begränsad.

Strålskyddsprinciper

Inga förändringar har skett det senaste året.

Analys

Det görs ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. På nationell nivå görs bedömningen att inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, se nationell bedömning.

Minskad riskbild

Det finns idag inga vetenskapliga fakta som tyder på ett starkt samband mellan elektromagnetiska fält och människors hälsa, inte heller finns det fakta som tyder på att den biologiska mångfalden skulle påverkas negativt (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2010). Med bakgrund av den forskning som finns, om elektromagnetiska fält och dess påverkan på människors hälsa och på miljön, görs bedömningen att det inte behövs några särskilda insatser på ett regionalt plan för att minska den exponering som idag finns. På individnivå bör man dock vara medveten om att forskningen inte är heltäckande och att man därmed inte i onödan ska utsätta sig för starka elektromagnetiska fält.

Vad avser nivån på joniserande strålning i omgivningen är det inga större förändringar från år till år. Kommunerna genomför, på utvalda platser, regelbundna mätningar av strålningen i omgivningen. Nivåerna bedöms som så pass låga att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Försämrad riskbild

Antalet fall av hudcancer har en stigande trend från år till år (statistikdatabas, Socialstyrelsen). Om detta beror på en ökad exponering av UV-strålning är svårt att bedöma. Medvetenheten är idag stor hos Sveriges befolkning om riskerna med att utsätta sig för stora doser av UV-strålning. Ökningen utav hudcancerfall kan dock bero på att cancer kan utvecklas många år efter exponeringen. Därför kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån dagens antal hudcancerfall om UV-exponeringen i dagsläget är på nedgång, uppgång eller oförändrad sedan förra året. För att nå målet, att antalet fall av hudcancer år 2020 inte ska överstiga antalet från år 2000, måste det till en attitydförändring hos befolkningen när det gäller solvanor.

Osäker utveckling

Radon i bostäder är inget som aktivt undersöks av kommunerna. Det ligger på de boende själva att initiera radonmätning av sitt småhus och även bekosta en eventuell sanering. Det är svårt att uppskatta hur pass mycket radon som finns i bostäder samt hur mycket som åtgärdas, eftersom en del radonmätningar och åtgärder genomförs utan kommunernas vetskap. Det finns krav på att halten radon ska understiga 200Bq/m3. Detta krav medför att radonmätningar måste göras i syfte att säkerställa att nivån inte överstiger kravet. För bostadshus (ej flerbostadshus) går det att söka bidrag hos länsstyrelsen för radonåtgärder. Under 2013 har cirka 13 bidrag behandlats.

Strålskyddsprinciper är inte lätta att sätta siffror på. Exponeringen för joniserande strålning i arbetslivet ska begränsas, men någon indikator att använda sig av för att se hur exponeringen förändras finns inte i dagsläget.  

Pil uppåt smiley saknas Säker strålmiljö i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet