Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Blekinge läns miljömål?

I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, effektiva styrmedel och fler åtgärder. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning


Resultat

Åtgärder genomförs för att gynna biologisk mångfald och bevara miljöer som är unika för länet. Samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer är en viktig del i arbetet. Många arter och naturtyper är hotade, främst av avverkning och igenväxning. Sämst bevarandestatus råder i skogen och odlingslandskapet, samtidigt som det är de artrikaste miljöerna [1, 2]. Svartmunnad smörbult ökar i Karlskrona skärgård [3]. Hur ekosystemet påverkas är inte känt, men risk finns att etableringen av arten kan leda till betydande effekter på inhemska arter och ekosystem [4].

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur. Detta är ett nätverk av natur utifrån ett landskapsperspektiv som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur ska integreras i fysisk planering av lokal och regional utveckling i samhället [5].

EU har beviljat LIFE-projektet Bridging the Gap. Under åren 2016-2021 kommer åtgärder att genomföras i skyddade områden med syfte att gynna ekar och arter knutna till ekmiljöer [6].

Två reservat har bildats, ytterligare tre nya samt tre utvidgningar kommer att beslutas under 2016. Troligen kommer även tre marina biotopskyddsområden att bildas.

I länets skyddade områden bevaras det biologiska kulturarvet genom slåtter, hamling, bete och röjning av det småskaliga kulturlandskapet. Cirka hälften av länets reservat har kulturpåverkan i form av jordbruk. I kulturreservatet Ronneby Brunn, med höga kultur- och naturvärden, har skötselplanen reviderats och en trädvårdsplan tagits fram. Skyddsvärda träd står för en viktig del av det biologiska kulturarvet. Åtgärder inom ramen för ÅGP [7], skötsel i skyddade områden samt kommunernas och de skogliga aktörernas åtgärder är viktiga för att skapa förutsättningar för arter knutna till träden att leva vidare i landskapet.

Åtgärder har gjorts för att gynna flera hotade arter och naturtyper i länet. Grova träd har friställts, stockar och grenar har placerats ut för att gynna skalbaggar, dammar för strandpadda har grävts och flera åtgärder har gjorts för mnemosynefjäril.

Två omlöp är i drift, vandringshinder har åtgärdats och biotopförbättrande åtgärder har genomförts i Mörrumsån, Bräkneån [8], Lyckebyån och Mieån.

Åtgärder på kommunal nivå

Flera av länets skyddade områden ligger tätortsnära. Länsstyrelsen och kommunerna har ökat tillgängligheten genom leder och anordningar. Ronneby kommun har tagit fram en grönstrukturplan. Länets kustkommuner samverkar för att ta fram en gemensam översiktsplan över havet i Blekinge. Ett viktigt underlag till detta arbete är en analys av grön infrastruktur i marin miljö.

Länsstyrelsen har sedan 2012 ett samarbete med kommunerna och Skogsstyrelsen om skyddsvärda träd. Inventering av träd på kommunal mark har genomförts eller pågår i alla kommuner. Inom ett lokalt naturvårdsprojekt kommer 300 träd att friställas i de tre västliga kommunerna.

Arbete pågår med att åtgärda ytterligare vandringshinder i flera vattendrag, bland annat arbetar Ronneby kommun i Bräkneån och Karlskrona kommun i Lyckebyån och Silletorpsån.

Övriga åtgärder

Privata initiativ för att åtgärda vandringshinder pågår i Nättrabyån.

 

Analys och bedömning

Miljömålet kommer inte att uppnås till 2020. Åtgärder pågår och insatser har genomförts, men inte i tillräcklig omfattning. Flertalet av länets hotade arter och naturtyper minskar, även om ljuspunkter finns. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen, även om anslag för skydd och skötsel av natur har höjts.

Hotade arter och naturtyper

Skydd av natur, rådgivning och naturvårdande åtgärder är viktiga, men om miljömålet ska nås måste genomförandetakten höjas. Den generella hänsynen i landskapet är inte tillräcklig. Skogar med höga naturvärden avverkas årligen. Storskalig lagring av flisvirke sommartid leder till utarmning av vedinsektsfaunan. Arter beroende av bete och slåtter minskar på grund av upphört brukande, minskat antal djur samt en aggregering av djuren i landskapet. Många skyddade områden har omfattande skötselbehov, och revidering av äldre skötselplaner behövs för att inte skötselmetoden ”fri utveckling” ska leda till igenväxning. Det nya Landsbygdsprogrammet har lett till försämrade förutsättningar för biologisk mångfald.

Tillräckligt skydd för flera av våra mest värdefulla limniska miljöer saknas. Majoriteten av de naturreservat där vattenområden ingår saknar information om naturvärdena i vattnet samt föreskrifter angående vattnet.

Styrmedel för bättre hänsyn

Ökat anslaget för skydd av natur under 2016 har inneburit att fler naturreservat har kunnat bildas än föregående år och att skötseln av skyddade områden har ökat. Ytterligare styrmedel behövs för att tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald ska tas inom skogsnäring, jordbruk och vid exploatering. Skydd av värdefulla områden är viktigt, men vardagslandskapets påverkan på arter och naturtyper är störst. Myndigheterna saknar resurser för att på ett strukturerat sätt arbeta förebyggande genom samråd och tillsyn. Mer resurser krävs för att åtgärder ska kunna planeras och genomföras långsiktigt. Arbetet med grön infrastruktur har potential att göra stor naturvårdsnytta, kanske främst på lång sikt.

Prioriteringar i länet

Ett hållbart brukande av naturresurser är nödvändigt för att inte en mängd arter ska försvinna. Att sprida kunskap om arter och ekologiska sammanhang till markägare, brukare och samhällsaktörer är ett viktigt arbete. Arbetet med områdesskydd i länet kommer under 2017 främst vara inriktat på skog men även våtmarker, vattendrag och marina områden ingår i planeringen. Många av länets skyddade områden har ett stort åtgärdsbehov och är prioriterade för skötsel. Samarbete med andra aktörer som kommuner, Skogsstyrelsen och Trafikverket samt arbetet med att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur prioriteras.

 

Referenser

  1. Mål i sikte – De 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 – volym 2.
  2. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Rapport från Artdatabanken.
  3. Information om svartmunnad smörbult i Sverige, SLU.
  4. Information om svartmunnad smörbult,Havs- och vattenmyndigheten.
  5. Grön infrastruktur, Länsstyrelsens webbplats.
  6. Life-projektet Bridging the gap,Länsstyrelsens webbplats.
  7. Åtgärdsprogram för hotade arter, Naturvårdsverkets webplats.
  8. LIFE+ -projektet Målarmusslans återkomst ger friskare åar.