Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 i Blekinge. På nationell nivå bedöms Skyddande ozonskikt att uppnås och Säker strålmiljö är nära att nås. Dessa mål samt Begränsad klimatpåverkan bedöms enbart nationellt. Den regionala bedömningen är densamma som föregående år.

Det pågår åtgärder som förbättrar tillståndet i miljön, men takten är för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Det behövs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Anslagen till biologisk mångfald har minskat på senare år vilket har fått konsekvenser för främst Ett rikt växt och djurliv, Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap. Småskaligheten hotas av färre lantbrukare och brist på betesdjur.  Resultatet blir igenväxande hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt, särskilt på otillgängliga platser som skärgård och skogsbygden i norr. Obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden är en utmaning på flera sätt.

Det senaste årets fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. En annan hälsorisk är att antalet hudcancerfall i Blekinge fortsätter att öka. För att bryta denna trend krävs en förändrad attityd till solvanor.

Internationella överenskommelser om minskade utsläpp och kemikalier är nödvändigt för att uppnå flera miljökvalitetsmål. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och attityd till konsumtion.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Två naturreservat som innehåller skyddsvärda våtmarker har bildats under 2014, och dessutom har ett naturvårdsavtal som omfattar våtmark tecknats. Utdikning eller exploatering av våtmarker har troligen inte skett, men situationen är svår att följa upp. Tre nya våtmarker har anlagts under året, en av dessa har tillgängliggjorts genom ett fågeltorn. Trots att miljöarbetet fortskrider är det inte tillräckligt.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Kärr och småvatten med stora naturvärden har skyddats genom bildandet av naturreservaten Stärnö-Boön i Karlshamn och Bråtabron i Ronneby. Ett naturvårdsavtal har tecknats för en myr i Olofström. Dessutom pågår arbete med flera planerade våtmarksreservat som förhoppningsvis kan beslutas under de närmaste åren. Längst har arbetet kommit med Hålabäcksmaderna i Ronneby kommun, som genom den långa kontinuiteten av hävd även har stora kulturmiljövärden.

Såvitt Länsstyrelsen kan bedöma har inga våtmarker i länet dikats ut eller exploaterats under året. Med all sannolikhet sker ändå viss exploatering, och dessutom förekommer sannolikt dikesrensningar som skadar våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp. 

Återskapade våtmarker och återställda livsmiljöer

Arbetet med att anlägga nya våtmarker i länet fortgår. Under året har tre nya våtmarker, med en sammanlagd areal på 9 hektar, anlagts med hjälp av medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) [1] och landsbygdsprogrammet [2]. Den totala arealen anlagda våtmarker i länet uppgår därmed till cirka 166 hektar.

Gynnsam bevarandestatus

Någon heltäckande bild av våtmarkernas bevarandestatus i länet finns inte. Det är dock känt att det sker en generell igenväxning av myrar och kärr till följd av främst kvävenedfall och effekter av gamla utdikningar. Igenväxning sker även i hävdberoende våtmarker som en följd av minskad hävd. Om inga åtgärder görs kommer det på sikt att leda till försämrad bevarandestatus. Flera av de viktigaste madområdena i länet hävdas dock fortfarande genom bete eller slåtter [3].

Hotade arter

Under 2014 har fyra nya lekvatten för strandpadda anlagts. Strandpadda är en ansvarsart för Blekinge [4].

Främmande arter och genotyper

Främmande arter och genotyper bedöms med nuvarande kunskap inte utgöra något nämnvärt hot mot länets våtmarker och deras biologiska mångfald.

Friluftsliv

Vid en nyanlagd våtmark i Kölja, Karlshamn, har ett fågeltorn uppförts.


Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte kommer att nås till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är något negativ. Det finns svårigheter med att följa upp våtmarkernas bevarandestatus samt i vilken utsträckning de dikas ut eller exploateras. Arbetet med skydd av våtmarker fortgår, men tar lång tid på grund av otillräckliga resurser. Intresset från markägare och kommuner för skydd och för nyanläggning av våtmarker är positivt, men även här är resurserna tyvärr knappa.

Skydd av våtmarker

Samtliga våtmarker i myrskyddsplanen [5], utom en med målår 2014, ingår i Natura 2000 och har därmed ett långsiktigt skydd. Ett naturvårdsavtal har tecknats för den våtmark som inte ingår i Natura 2000. Behovet av att skydda fler våtmarker är stort. Arbetet med att bilda nya naturreservat och teckna naturvårdsavtal för våtmarker fortgår. Intresset hos markägare är betydande, men skyddstakten är långsam. Varken Länsstyrelsens personresurser eller det nationella anslaget för ersättning till markägare är idag tillräckligt för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Dessutom är kunskapen om naturvärdena i de mindre våtmarkerna bristfällig. En inventering av dessa är angelägen, men resurser saknas.

Återskapande av våtmarker, och ekosystemtjänster

Arbetet med restaurering och nyanläggning av våtmarker är helt beroende av de styrmedel som finns tillgängliga genom LOVA och EU:s landsbygdsprogram. De begränsade resurser som finns innebär att få våtmarker anläggs per år och miljökvalitetsmålet blir därmed svårt att nå. Med ökade anslag samt resurser till uppsökande verksamhet skulle en större areal våtmarker kunna anläggas. Mer resurser skulle även ge bättre möjligheter att planera och utforma våtmarkerna så att deras ekosystemtjänster (vattenhushållning och reningsförmåga) tas till vara på ett optimalt sätt. En kvalitetsuppföljning av redan anlagda våtmarker skulle vara värdefullt underlag i planeringsarbetet.

Bättre uppföljning behövs

Ytterst få av de ärenden enligt miljöbalken som Länsstyrelsen handlägger leder till att våtmarker skadas eller förstörs i Blekinge. Risken bedöms vara störst i samband med åtgärder som prövas enligt annan lagstiftning, till exempel vägprojekt och nyexploatering enligt detaljplan. Det är viktigt att bevaka att det tidigt i planeringen av exploateringsprojekt, tas tillräcklig hänsyn till våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Arealen våtmarker bedöms inte minska i länet annat än marginellt. Med all sannolikhet sker viss exploatering utan Länsstyrelsens kännedom, liksom dikesrensningar som kan skada våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.

Med nuvarande underlag är det även svårt att bedöma våtmarkernas generella bevarandestatus. Det är dock känt att igenväxning sker i tidigare öppna myrar och kärr, liksom att bristen på betesdjur i landskapet ökar risken för att hävdberoende naturvärden får försämrad bevarandestatus.

Prioriteringar

Skyddsvärda våtmarker ingår i flera påbörjade reservatsprojekt som bör kunna slutföras de närmaste åren. Även nya naturvårdsavtal kommer att tecknas om markägare är intresserade. Det fortsatta arbetet med nyanläggning av våtmarker har hög prioritet, men omfattningen är helt beroende på tilldelningen av ekonomiska styrmedel.

Referenser

  1. LOVA (Lokala Vattenvårdsprojekt).
  2. Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen i Blekinges webbplats.
  3. Länk till Blekinges uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.
  4. Värna Vårda Visa – Blekinge. Ett program för förvaltning av skyddade naturområden i Blekinge 2012-2016. Sidan 11 om ansvarsarter för Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2013:4.
  5. Myrskyddsplan för Sverige – Objekt i Blekinge län.

 

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet