Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel i Blekinge. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling.

Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid såväl regionalt som nationellt. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det rationella jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och kemikalier de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om effektiva åtgärder, kunskapsuppbyggnad, ökade resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av varandra. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att i miljöarbetet hitta de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ett våtmarksområde i länet har skyddats som naturreservat under 2013. Utdikning eller exploatering av våtmarker har troligen inte skett, men situationen är svår att följa upp. 12 nya våtmarker har anlagts under året. Två våtmarksområden har tillgängliggjorts genom vandringsleder och fågeltorn. Trots att miljöarbetet fortskrider är det inte tillräckligt.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Ett område med mader vid Nässjön i Ronneby kommun har skyddats genom ett nytt naturreservat under 2013. Dessutom pågår arbete med flera planerade våtmarksreservat som förhoppningsvis kan beslutas under de närmaste åren. Längst har arbetet kommit med Hålabäcksmaderna i Ronneby kommun där avtal om ersättning tecknats med samtliga markägare.

Såvitt Länsstyrelsen kan bedöma har inga våtmarker i länet dikats ut eller exploaterats under året. Med all sannolikhet sker ändå viss exploatering, och dessutom förekommer sannolikt dikesrensningar som skadar våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.

Återskapade våtmarker och återställda livsmiljöer

Arbetet med att anlägga nya våtmarker i länet fortgår. Under året har 12 nya våtmarker, med en sammanlagd areal på 17 hektar, anlagts med hjälp av medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och landsbygdsprogrammet. Den totala arealen anlagda våtmarker i länet uppgår därmed till cirka 157 hektar.

Gynnsam bevarandestatus

Någon heltäckande bild av våtmarkernas bevarandestatus i länet finns inte. Det är dock känt att det sker en generell igenväxning av myrar och kärr till följd av främst kvävenedfall och effekter av gamla utdikningar. Igenväxning sker även i hävdberoende våtmarker som en följd av minskad hävd. Om inga åtgärder görs kommer det på sikt att leda till försämrad bevarandestatus. Flera av de viktigaste madområdena i länet hävdas dock fortfarande genom bete eller slåtter.

Hotade arter

Under 2013 har tre nya lekvatten för långbensgroda anlagts. Långbensgroda är en ansvarsart för Blekinge.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter och genotyper bedöms med nuvarande kunskap inte utgöra något nämnvärt hot mot länets våtmarker och deras biologiska mångfald.

Friluftsliv

En av länets skyddsvärda våtmarker, Siesjö i Sölvesborgs kommun, har tillgängliggjorts genom en våtmarksled med rastplatser och två fågeltorn under 2013. Vid Persborgs våtmark i naturreservatet Södra Brunnsskogen, Ronneby, färdigställdes ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn. Båda satsningarna har tillkommit som lokala naturvårdsprojekt (LONA).

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte kommer att nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är något negativ. Det finns svårigheter med att följa upp våtmarkernas bevarandestatus samt i vilken utsträckning de dikas ut eller exploateras. Arbetet med skydd av våtmarker fortgår, men tar lång tid på grund av otillräckliga resurser. Intresset från markägare och kommuner för skydd och för nyanläggning av våtmarker är positivt. Resurserna för anläggande av nya våtmarker är knappa och dessutom minskande under 2014.

Skydd av våtmarker

Samtliga våtmarker i myrskyddsplanen (utom en med målår 2014) ingår i Natura 2000 och har därmed ett långsiktigt skydd, men behovet att skydda fler våtmarker är stort. Arbetet med att bilda nya naturreservat och teckna naturvårdsavtal som omfattar våtmarker fortgår. Intresset hos markägare är betydande, men skyddstakten är långsam. Varken länsstyrelsens personresurser eller det nationella anslaget för ersättning till markägare är idag tillräckligt för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Dessutom är kunskapen om naturvärdena i de mindre våtmarkerna bristfällig. En inventering av dessa är angelägen, men resurser för att genomföra en inventering har hittills inte funnits.

Återskapande av våtmarker, och ekosystemtjänster

Arbetet med restaurering och nyanläggning av våtmarker är helt beroende av de styrmedel som finns tillgängliga genom LOVA och EU:s landsbygdsprogram. Med ökade anslag samt resurser till uppsökande verksamhet skulle en större areal våtmarker kunna anläggas. Mer resurser skulle även ge bättre möjligheter att planera och utforma våtmarkerna så att deras ekosystemtjänster (vattenhushållning och reningsförmåga) tas till vara på ett optimalt sätt. En kvalitetsuppföljning av redan anlagda våtmarker skulle vara värdefullt underlag i planeringsarbetet. Den neddragning av landsbygdsmedlen som aviserats för 2014 och 2015 kommer tyvärr att innebära att färre våtmarker anläggs och miljökvalitetsmålet blir därmed svårare att nå.

Bättre uppföljning behövs

Ytterst få av de samråds-, tillstånds- och dispensärenden enligt miljöbalken som länsstyrelsen handlägger leder till att våtmarker skadas eller förstörs i Blekinge. Risken bedöms vara störst i samband med åtgärder som prövas enligt annan lagstiftning, till exempel vägprojekt och nyexploatering enligt detaljplan. Det är viktigt att bevaka att det tidigt i planeringen av exploateringsprojekt, tas tillräcklig hänsyn till våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Arealen våtmarker bedöms inte minska i länet annat än marginellt. Med all sannolikhet sker viss exploatering utan länsstyrelsens kännedom, liksom dikesrensningar som kan skada våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.

Med nuvarande underlag är det även svårt att bedöma våtmarkernas generella bevarandestatus. Det är dock känt att igenväxning sker i tidigare öppna myrar och kärr, liksom att bristen på betesdjur i landskapet ökar risken för att hävdberoende naturvärden får försämrad bevarandestatus.

Prioriteringar

Skyddsvärda våtmarker ingår i flera påbörjade reservatsprojekt som bör kunna slutföras under de närmaste åren. Även nya naturvårdsavtal kommer att tecknas i de fall markägare är intresserade. Det fortsatta arbetet med nyanläggning av våtmarker har hög prioritet, men omfattningen är helt beroende på tilldelningen av ekonomiska styrmedel.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet