Till år 2020 bedöms ett miljökvalitetsmål vara nära att nås. Elva bedöms inte vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålen för klimat, ozonskiktet och strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Tyvärr bedöms inget miljökvalitetsmål att kunna uppnås i Blekinge till 2020.
Miljökvalitetsmålet för våtmarker bedöms vara nära att nås. För att målet ska nås krävs det ökade resurser samt bättre uppföljning av bevarandestatus och eventuella exploateringar.
Miljökvalitetsmålen för luft, försurning, giftfri miljö, övergödning, sjöar och vattendrag, grundvatten, hav, kust och skärgård, skog, odlingslandskap, bebyggd miljö samt växt- och djurliv bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, kunskapsuppbyggnad, resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av om andra miljökvalitetsmål nås.
I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det moderna jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att vi i miljöarbetet hittar de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.
Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Arbetet med såväl skydd som anläggande av nya våtmarker fortgår och är prioriterat, men ökade resurser behövs för att målet ska kunna uppnås i tid. Uppföljningen av eventuella våtmarksexploateringar och av våtmarkernas generella bevarandestatus är dock bristfällig. Sammantaget bedöms utvecklingen i miljön som positiv.
Resultat
Två våtmarksområden i länet har skyddats helt eller delvis genom naturvårdsavtal under 2012. Utdikning eller exploatering av våtmarker har troligen inte skett, men situationen är svår att följa upp. Åtta nya våtmarker har anlagts under året.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Inga våtmarker har skyddats genom nya naturreservat under 2012. Däremot har två naturvårdsavtal tecknats som omfattar skyddsvärda våtmarker. Dessutom pågår arbete med flera planerade våtmarksreservat som förhoppningsvis kan beslutas under de närmaste åren.
Såvitt länsstyrelsen kan bedöma har inga våtmarker i länet dikats ut eller exploaterats under året. Med all sannolikhet sker viss exploatering utan länsstyrelsens kännedom, och dessutom förekommer sannolikt dikesrensningar som kan skada våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Arbetet med att anlägga nya våtmarker i länet fortgår. Under året har åtta nya våtmarker, med en sammanlagd areal på 18 ha, anlagts med hjälp av medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och landsbygdsprogrammet. Den totala arealen anlagda våtmarker i länet uppgår därmed till ca 140 ha.
Strandpadda är en ansvarsart för Blekinge. Under året har uppföljning gjorts av lekvatten som anlades under 2010 och 2011. Resultaten var positiva och visade att arten koloniserat flera av vattnen.
Gynnsam bevarandestatus
Någon heltäckande bild av våtmarkernas bevarandestatus i länet finns inte. Det är dock känt att det sker en igenväxning av en del myrar och kärr, till följd av främst kvävenedfall och effekter av gamla utdikningar. Igenväxning sker även i hävdberoende våtmarker, som en följd av minskat betestryck. Om inga åtgärder görs kommer det på sikt att leda till försämrad bevarandestatus.
Främmande arter och genotyper
Främmande arter och genotyper bedöms inte utgöra något nämnvärt hot mot länets våtmarker och dess biologiska mångfald.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns svårigheter med att följa upp våtmarkernas bevarandestatus samt i vilken utsträckning de dikas ut eller exploateras. Arbetet med skydd av våtmarker fortgår, men tar lång tid på grund av otillräckliga resurser. Även anläggandet av nya våtmarker fortgår, men resurserna är knappa. Intresset från markägare och kommuner till skydd och nyanläggning av våtmarker är positivt.
Skydd av våtmarker
Samtliga våtmarker i Myrskyddsplanen (utom en med målåret 2014) ingår i Natura 2000 och har därmed ett långsiktigt skydd, men behovet att skydda fler våtmarker är stort. Arbetet med att bilda nya naturreservat och teckna naturvårdsavtal som omfattar våtmarker fortgår. Intresset hos markägare är betydande, men skyddstakten är långsam. Flera av de reservatsprojekt som länsstyrelsen påbörjat det senaste året har tillkommit på markägarinitiativ. Varken länsstyrelsens personresurser eller det nationella anslaget för ersättning till markägare är idag tillräckligt för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Dessutom är kunskapen om naturvärdena i de mindre våtmarkerna bristfällig. En inventering av dessa är angelägen, men resurser för att genomföra en inventering har hittills inte funnits.
Återskapande av våtmarker och ekosystemtjänster
Arbetet med restaurering och nyanläggning av våtmarker är helt beroende av de styrmedel som finns tillgängliga genom LOVA och EU:s landsbygdsprogram. Markägarintresset är stort, men medlen är små. Med ökade anslag samt resurser till uppsökande verksamhet skulle en större areal våtmarker kunna anläggas. Mer resurser skulle även ge bättre möjligheter att planera och utforma våtmarkerna så att deras ekosystemtjänster (vattenhushållning och reningsförmåga) tas till vara på ett optimalt sätt. En kvalitetsuppföljning av redan anlagda våtmarker skulle vara värderfullt underlag i planeringsarbetet.
Bättre uppföljning behövs
Ytterst få av de samråds-, tillstånds- och dispensärenden enligt miljöbalken som länsstyrelsen handlägger leder till att våtmarker skadas eller förstörs. Risken bedöms vara störst i samband med åtgärder som prövas enligt annan lagstiftning, till exempel vägprojekt och nyexploatering enligt detaljplan. Det är viktigt att länsstyrelsen bevakar att det tidigt i planeringen av exploateringsprojekt tas tillräcklig hänsyn till våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Arealen våtmarker bedöms inte minska i länet annat än marginellt. Med all sannolikhet sker viss exploatering utan vår kännedom, liksom dikesrensningar som kan skada våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.
Med nuvarande underlag är det även svårt att bedöma våtmarkernas generella bevarandestatus. Det är dock känt att igenväxning sker i en del tidigare öppna myrar och kärr, liksom att den generella bristen på betesdjur i landskapet ökar risken för att hävdberoende naturvärden får försämrad bevarandestatus.
Prioriteringar
Skyddsvärda våtmarker ingår i flera påbörjade reservatsprojekt som bör kunna slutföras under 2013 och 2014. Även nya naturvårdsavtal kommer att tecknas i de fall markägare är intresserade. Det fortsatta arbetet med nyanläggning av våtmarker har hög prioritet, men omfattningen är helt beroende på tilldelningen av ekonomiska styrmedel.
Myllrande våtmarker i Blekinge län
Indikatorer som följer upp målet