Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 i Blekinge. På nationell nivå bedöms Skyddande ozonskikt att uppnås och Säker strålmiljö är nära att nås. Dessa mål samt Begränsad klimatpåverkan bedöms enbart nationellt. Den regionala bedömningen är densamma som föregående år.

För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs fler effektiva styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar.

Det pågår åtgärder som förbättrar tillståndet i miljön, men takten är för långsam. Det behövs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö. Färre lantbrukare och brist på betesdjur leder till igenväxande av hagmarker och likåldrig skog, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden är en utmaning på flera sätt i länet. Markanvändningskonflikter vid kusten medför behov av bra planeringsunderlag, där miljömålen är integrerade.

Övergödning är ett stort miljöproblem i Blekinges kustvatten. Därför är kontroll av enskilda avlopp och ökad anslutning till kommunala reningsverk mycket viktigt. Miljöstöden i det nya Landsbygdsprogrammet påverkar hur stora de antropogena utsläppen från jordbruket blir framöver. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå flera miljökvalitetsmål.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Lokala och regionala åtgärder såsom beslut om inköp av ekologisk mat och arbete för en Giftfri förskola är steg i rätt riktning. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

 

?

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ett naturreservat som innehåller skyddsvärd våtmark har bildats och ytterligare tre planeras i slutet av året. Utdikning eller exploatering av våtmarker har troligen inte skett, men situationen är svår att följa upp. Två nya våtmarker har anlagts. Trots att miljöarbetet fortskrider är det inte tillräckligt för att nå miljömålet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skyddsvärd våtmark har bevarats genom bildandet av naturreservatet Siesjö östra i Sölvesborg. Ytterligare tre naturreservat med viktiga våtmarker kommer troligen att bildas i slutet av 2015. Dessutom pågår arbete med flera planerade våtmarksreservat, bland annat Hålabäcksmaderna i Ronneby kommun, som genom den långa kontinuiteten av hävd även har stora kulturmiljövärden.

Såvitt länsstyrelsen kan bedöma har inga våtmarker i länet dikats ut eller exploaterats under året. Med all sannolikhet sker ändå viss exploatering, och dessutom förekommer sannolikt dikesrensningar som skadar våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmiljöer

Arbetet med att anlägga nya våtmarker i länet fortgår. Under året har två nya våtmarker, med en sammanlagd areal på cirka 3,4 hektar, anlagts med hjälp av medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) [1] och Landsbygdsprogrammet [2]. Den totala arealen anlagda våtmarker i länet uppgår därmed till cirka 170 hektar.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Någon heltäckande bild av våtmarkernas bevarandestatus i länet finns inte. Det är dock känt att det sker en generell igenväxning av myrar och kärr till följd av främst kvävenedfall och effekter av gamla utdikningar. Igenväxning sker även i hävdberoende våtmarker som en följd av minskad hävd. Om inga åtgärder görs kommer det på sikt att leda till försämrad bevarandestatus. Flera viktiga madområden i länet, med stora natur- och kulturmiljövärden, hävdas dock fortfarande genom bete eller slåtter [3].

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Strandpadda är en ansvarsart för Blekinge [4]. Flera av de småvatten för strandpadda som anlades 2014 har gett positivt resultat.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter och genotyper bedöms med nuvarande kunskap inte utgöra något nämnvärt hot mot länets våtmarker och deras biologiska mångfald.

Friluftsliv och buller

Det nybildade naturreservatet Siesjö östra innehåller vandringsleder och fågeltorn, anlagda som LONA-projekt år 2013.

Analys och bedömning 

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Det finns svårigheter med att följa upp våtmarkernas bevarandestatus samt i vilken utsträckning de dikas ut eller exploateras. Arbetet med skydd av våtmarker fortgår, men tar lång tid på grund av otillräckliga resurser. Intresset från markägare och kommuner för skydd och för nyanläggning av våtmarker är positivt, men även här är resurserna tyvärr knappa.

Skydd av våtmarker

Nio av tio våtmarker i myrskyddsplanen [5] ingår i Natura 2000 och har därmed ett långsiktigt skydd. Den våtmark som inte ingår i Natura 2000 planeras bli naturreservat i slutet av året. Behovet av att skydda fler våtmarker är stort. Arbetet med att bilda nya naturreservat och teckna naturvårdsavtal för våtmarker fortgår. Intresset hos markägare är betydande, men skyddstakten är långsam. Varken Länsstyrelsens personresurser eller det nationella anslaget för ersättning till markägare är idag tillräckligt för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. Dessutom är kunskapen om natur- och kulturmiljövärdena i de mindre våtmarkerna bristfällig. En inventering av dessa är angelägen, men resurser saknas.

Återskapande av våtmarker, och ekosystemtjänster

Arbetet med restaurering och nyanläggning av våtmarker är helt beroende av de styrmedel som finns tillgängliga genom LOVA och EU:s Landsbygdsprogram. De begränsade resurser som finns innebär att få våtmarker anläggs per år och miljökvalitetsmålet blir därmed svårt att nå. Med ökade anslag samt resurser till uppsökande verksamhet skulle en större areal våtmarker kunna anläggas. Mer resurser skulle även ge bättre möjligheter att planera och utforma våtmarkerna så att deras ekosystemtjänster (vattenhushållning och reningsförmåga) tas till vara på ett optimalt sätt. En kvalitetsuppföljning av redan anlagda våtmarker skulle vara värdefullt underlag i planeringsarbetet.

Bättre uppföljning behövs

Ytterst få av de ärenden enligt miljöbalken som Länsstyrelsen handlägger leder till att våtmarker skadas eller förstörs i Blekinge. Risken bedöms vara störst i samband med åtgärder som prövas enligt annan lagstiftning, till exempel vägprojekt och nyexploatering enligt detaljplan. Det är viktigt att bevaka att det tidigt i planeringen av exploateringsprojekt, tas tillräcklig hänsyn till våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Arealen våtmarker bedöms inte minska i länet annat än marginellt. Med all sannolikhet sker viss exploatering utan Länsstyrelsens kännedom, liksom dikesrensningar som kan skada våtmarker. Den verkliga situationen är svår att följa upp.

Med nuvarande underlag är det även svårt att bedöma våtmarkernas generella bevarandestatus. Det är dock känt att igenväxning sker i tidigare öppna myrar och kärr, liksom att bristen på betesdjur i landskapet ökar risken för att hävdberoende naturvärden får försämrad bevarandestatus.

Prioriteringar

Skyddsvärda våtmarker ingår i flera påbörjade reservatsprojekt som bör kunna slutföras de närmaste åren. Även nya naturvårdsavtal kommer att tecknas om markägare är intresserade. Det fortsatta arbetet med nyanläggning av våtmarker har hög prioritet, men omfattningen är helt beroende på tilldelningen av ekonomiska styrmedel.

Referenser

  1. LOVA (Lokala Vattenvårdsprojekt), Havs- och vattenmyndigheten.
  2. Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Länsstyrelsen i Blekinges webbplats.
  3. Länk till Blekinges uppföljning av Ett rikt odlingslandskap.
  4. Värna Vårda Visa – Blekinge. Ett program för förvaltning av skyddade naturområden i Blekinge 2012-2016. Sid. 11 om ansvarsarter för Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2013:4.
  5. Myrskyddsplan för Sverige – Objekt i Blekinge län.

 

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet