Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 i Blekinge. På nationell nivå bedöms Skyddande ozonskikt att uppnås och Säker strålmiljö är nära att nås. Dessa mål samt Begränsad klimatpåverkan bedöms enbart nationellt. Den regionala bedömningen är densamma som föregående år.

För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs fler effektiva styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar.

Det pågår åtgärder som förbättrar tillståndet i miljön, men takten är för långsam. Det behövs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö. Färre lantbrukare och brist på betesdjur leder till igenväxande av hagmarker och likåldrig skog, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden är en utmaning på flera sätt i länet. Markanvändningskonflikter vid kusten medför behov av bra planeringsunderlag, där miljömålen är integrerade.

Övergödning är ett stort miljöproblem i Blekinges kustvatten. Därför är kontroll av enskilda avlopp och ökad anslutning till kommunala reningsverk mycket viktigt. Miljöstöden i det nya Landsbygdsprogrammet påverkar hur stora de antropogena utsläppen från jordbruket blir framöver. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå flera miljökvalitetsmål.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Lokala och regionala åtgärder såsom beslut om inköp av ekologisk mat och arbete för en Giftfri förskola är steg i rätt riktning. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

 

?

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Få av preciseringarna har en positiv utveckling. Huvudorsakerna är övergödning, svaga fiskbestånd och miljögifter.

God miljöstatus

Länsstyrelsen har inte gjort någon bedömning av miljöstatusen enligt havsmiljöförordningen [1]. Den inledande bedömning som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 visade emellertid att havets miljöstatus i de flesta avseenden inte var god [2].

God ekologisk status

Till följd av övergödning har Blekinges kustvatten inte god ekologisk status. Ingen tydlig förändring har skett under 2015. Trots vidtagna åtgärder är näringsbelastningen fortsatt hög. Mer information finns under Ingen övergödning [3].

God kemisk status

Blekinges kustvatten uppnår inte god kemisk status. Fisk och andra organismer påverkas av såväl metaller (till exempel kvicksilver) som organiska miljögifter (till exempel bromerade flamskyddsmedel) i alltför hög grad. Mer information finns under Giftfri miljö [4].

Ekosystemtjänster

Värden som till exempel turism, rekreation och fiske har skadats av svaga fiskbestånd och algblomningar. Länsstyrelsen undersöker i samverkan med andra län och Havs- och vattenmyndigheten möjligheten att införa fiskerestriktioner för att stärka bestånden av kustlevande fisk.

Livsmiljöer och genetisk variation

Längs Blekingekusten finns gott om grunda miljöer med ett rikt växt- och djurliv. År 2015 har emellertid varit ett ganska dåligt år för reproduktion och uppväxt av grundlevande fiskarter, speciellt gädda. Längs länets ostkust kvarstår rekryteringsstörningarna för abborre och gädda [5].

Flera arter, bland andra ål, havsörn och skräntärna anses hotade. Jakt på mink har bedrivits under 2015 för att gynna skräntärnan.

Ejdern har minskat kraftigt i Östersjön sedan början av 90-talet [6]. Minskningen av häckande par på Utklippan verkar ha avstannat sedan några år tillbaka. Sedan 2014 ligger antalet på en jämförelsevis hög nivå. Utvecklingen på längre sikt är osäker.

Populationerna av gråsäl och knubbsäl är stabila eller ökande. Däremot tycks tumlaren vara på gränsen till utrotning i Östersjön och i det närmaste försvunnen från Blekingekusten [7].

Arbete med restaurering av invallade och torrlagda havsvikar vid Eriksberg och Grönadal pågår, och är nu på projekteringsstadiet. När åtgärderna genomförts förväntas de leda till goda livsbetingelser för växter, fisk och sjöfågel, samt i viss utsträckning minskat läckage av näringsämnen till havet. Utredningar har även påbörjats för ett eventuellt framtida restaureringsarbete vid Åbyån och Vesan.

Främmande arter och genotyper

Den svartmunnade smörbulten fortsätter att sprida sig i Blekinge, med en reproducerande population i Karlskronaområdet [8].

Genetiskt modifierade organismer

Information saknas.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Planeringsarbete pågår för ett marint naturreservat i Bräkne-Hoby skärgård, Ronneby kommun. Inventeringar har genomförts 2015 som underlag för planeringen av fler marina reservat och biotopskyddsområden.

Life+-projektet GRACE har under perioden 2010-2015 arbetat med att främja och bevara skärgårdens natur- och kulturvärden genom att röja, gallra och främja betesdrift på skärgårdsöar [9]. Totalt har 217 hektar restaurerats fördelat på 17 öar i Blekinge.

Antalet yrkesfiskare i länet minskar [10]. Ett levande kustnära yrkesfiske är nödvändigt för att kustens kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara i ett långsiktigt perspektiv. Förbud mot krokfiske efter lax i södra Östersjön [11,12] har försvårat möjligheterna till försörjning för yrkesfiskare i Blekinge.

Kulturlämningar under vatten

Från och med första januari 2014 ändrades kulturminneslagen till kulturmiljölagen. I samband med detta ändrades fornlämningskriteriet för vrak, från att ha förlist för minst hundra år sedan, till att de måste ha förlist innan 1849 års slut. Detta innebar att en mängd vrak förlorade sitt skydd som fornlämningar. Under 2014 bekostade Länsstyrelsen en utredning för att identifiera vilka vrak som har ett högt kulturhistoriskt värde och därmed kan fornminnesförklaras och återfå sitt lagskydd. Av de undersökta vraken är åtta så intressanta att de skulle kunna förklaras som fornminne, enligt utredningen. Arbetet har under 2015 gått vidare och Länsstyrelsen har låtit undersöka ett par av vraken närmre för att kunna reda ut deras kulturhistoriska värde.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. För de flesta preciseringar går det inte att se en tydlig trend i miljön. För att nå miljökvalitetsmålet krävs omfattande åtgärder i samverkan med andra länder runt Östersjön.

Flera allvarliga problem med stor betydelse för miljön i Blekinges kustvatten har inte ännu förklarats eller kopplats till någon specifik mänsklig påverkan. Till dessa problem kan räknas rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets ostkust, effekter av miljögifter i fisk, en minskning av blåstången i mitten av 90-talet samt de uppmärksammade problemen med fisk och vattenkvalitet i delar av Hanöbuktens kustvatten. Mer forskning, understödd av data från miljöövervakningen, behövs för att kunna peka på orsaker och möjliga åtgärder.

Miljöproblemens storskaliga och gränsöverskridande karaktär gör att beslut på politisk nivå och inom en mängd olika samhällssektorer krävs för att vända utvecklingen.

Trots problemen finns många positiva trender. Toppredatorer som havsörn och säl ökar i antal och utbredning. Detta beror främst på minskad exponering för vissa miljögifter.

Målsättningen att stärka småskaligt kustfiske syns tyvärr inte i fiskeförvaltningen. I stället har storskaligt fiske blivit norm i regleringen av fisket. Detta märks framför allt genom att antalet arter som varje fiskare får fiska begränsas genom myndighetsbeslut. Ett lokalt kustfiske har alltid varit beroende av att kunna växla mellan olika fisken alltefter tillgång och prisbild. När flexibiliteten i fisket försvinner så försvinner också möjligheten att försörja sig med ett lokalt kustfiske. Möjligheterna till regionalt inflytande i svensk fiskeförvaltning är mycket begränsade.

Referenser

  1. Länk till Havsmiljöförordningen (2010:1341).
  2. Rapport God Havsmiljö 2020. Remissversion 2012 -03 – 19. Havs- och vattenmyndigheten.
  3. Länk till Blekinges uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
  4. Länk till Blekinges uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
  5. Projekt Fredade lekområden. Länsstyrelsen i Blekinges webbplats.
  6. Fiskeriverket informerar Rekryteringsproblem hos Östersjöns fiskbestånd, Finfo Rapport 2005:5.
  7. Varför minskar ejdern? Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2011:2.
  8. Information om tumlare, Naturhistoriska riksmuseet.
  9. Fiskeriverket informerar Svartmunnad smörbult i svenska kustområden Finfo 2011:2.
  10. Indikator Yrkesfiske, Miljömålsportalen.
  11. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS 2012:4.
  12. Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. FIFS 2004:3.

 

?

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans och levande kust och skärgård i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet