Till år 2020 bedöms ett miljökvalitetsmål vara nära att nås. Elva bedöms inte vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålen för klimat, ozonskiktet och strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Tyvärr bedöms inget miljökvalitetsmål att kunna uppnås i Blekinge till 2020.
Miljökvalitetsmålet för våtmarker bedöms vara nära att nås. För att målet ska nås krävs det ökade resurser samt bättre uppföljning av bevarandestatus och eventuella exploateringar.
Miljökvalitetsmålen för luft, försurning, giftfri miljö, övergödning, sjöar och vattendrag, grundvatten, hav, kust och skärgård, skog, odlingslandskap, bebyggd miljö samt växt- och djurliv bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, kunskapsuppbyggnad, resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av om andra miljökvalitetsmål nås.
I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det moderna jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att vi i miljöarbetet hittar de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.
Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan.
Resultat
Få av preciseringarna har en stabil eller positiv utveckling. Huvudorsakerna är övergödning, svaga fiskbestånd och miljögifter.
God miljöstatus
Länsstyrelsen har ännu inte gjort någon bedömning av miljöstatusen enligt havsmiljöförordningen. Remissversionen av den nationella bedömningen visar att havets miljöstatus inte är god (God Havsmiljö 2020)
God ekologisk status
Till följd av övergödning har ingen av Blekinges kustvattenförekomster god ekologisk status. Ingen tydlig förändring har skett under 2012. Trots vidtagna åtgärder är transporterna till havet fortsatt höga och tenderar att öka. Mer information finns under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Ekosystemtjänster
Värden som till exempel rekreation och fiske har skadats av minskande fiskbestånd och algblomningar. Länsstyrelsen har under året undersökt behov och möjligheter att införa fiskerestriktioner för att stärka bestånden av abborre, gädda och sik (Fredade lekområden). Vidare diskussioner kommer att föras med berörda parter.
Grunda kustnära miljöer
Längs Blekingekusten finns gott om grunda miljöer med ett rikt växt- och djurliv. Viktiga funktioner, som fiskbeståndens reproduktion upprätthålls längs sydkusten. Längs länets ostkust kvarstår rekryteringsstörningarna för abborre och gädda även under 2012.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Länsstyrelsen har ännu inte gjort någon bedömning av gynnsam bevarandestatus eller genetisk variation i de marina områdena.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Flera arter, bland annat ål, havsörn och skräntärna anses hotade. Åtgärder har under 2012 genomförts för att gynna skräntärna. Genom en webbkamera observerades gråtrutar i utkanten av skräntärnekolonin på Båtaskär. Tärnungar är ett enkelt byte för gråtrut, och därför genomfördes jakt på trutungar under sommaren. Det bedrivs även minkjakt på Båtaskär och Torhamns udde eftersom mink äter tärnornas ägg och ungar. Åtminstone 15 skräntärneungar blev flygfärdiga och klarade sig sannolikt i år. Det är första gången på flera år häckningarna på Båtaskär resulterat i flygfärdiga ungar.
Ejdern har minskat kraftigt i Östersjön sedan början av 90-talet (Varför minskar ejdern?). Trenden för häckande par på Utklippan är uppåtgående sedan några år tillbaka, men utvecklingen på längre sikt är osäker.
Populationerna av säl är stabila eller ökande. Däremot tycks tumlaren vara på gränsen till utrotning i Östersjön och i det närmaste försvunnen från Blekingekusten (Naturhistoriska riksmuseet).
Ett mindre grundområde har skapats vid Garnanäs i Ronneby kommun, för att tjäna som lek- och uppväxtlokal för bland annat gädda. Länsstyrelsen arbetar även med att återställa torrlagda havsvikar.
Främmande arter och genotyper
Den svartmunnade smörbulten har etablerat sig i Blekinge, med en reproducerande population i Karlskronaområdet (Svartmunnad smörbult i svenska kustområden). Det finns behov av att följa upp etableringens effekter.
Genetiskt modifierade organismer
Information saknas.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Marina inventeringar har genomförts under 2012 vid Sternö i Karlshamns kommun och i Bräkne-Hoby skärgård i Ronneby kommun, som underlag för eventuella marina naturreservat.
Antalet yrkesfiskare i länet fortsätter att minska (indikator Yrkesfiskare). Ett levande kustnära yrkesfiske är nödvändigt för att kustens kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara i ett långsiktigt perspektiv. Förbud mot krokfiske efter lax i södra Östersjön har försvårat möjligheterna till försörjning för yrkesfiskare i Blekinge.
Målsättningen att stärka småskaligt kustfiske syns tyvärr inte i fiskeförvaltningen. I stället har storskaligt fiske blivit norm i regleringen av fisket. Detta märks framför allt genom att antalet arter som varje fiskare får fiska, blir allt färre liksom de redskap som fiskaren får använda. Medan ett lokalt kustfiske alltid har varit beroende av att kunna växla mellan olika fisken alltefter tillgång och prisbild. När flexibiliteten i fisket försvinner så försvinner också möjligheten att försörja sig för det lokala kustfisket.
Kulturlämningar under vatten
Under 2012 har ett samarbetsprojekt påbörjats mellan Länsstyrelsen i Blekinge, Södertörns högskola och Stockholms universitet om metoder för lokalisering av stenålderslandskap under vatten. Statusbedömning av några vikingatida/medeltida spärranordningar kommer att genomföras i år. Spärranordningarna består av nedslagna pålar som har spärrat av viktiga farleder. Mycket lite är känt om hur lämningarna påverkas av yttre faktorer som exempelvis fysisk planering, fiske, båttrafik, dykning med mera.
Friluftsliv och buller
Länsstyrelsen ser över behovet av utökat strandskydd. En stor etablering av havsbaserad vindkraft planeras i västra Blekinge, vilken av många ses som ett hot mot friluftsliv och upplevelsevärden.
Analys och bedömning
Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. Det krävs omfattande åtgärder i samverkan med samtliga länder som har en påverkan på Östersjön.
Flera allvarliga problem som har stor betydelse för miljön i Blekinges kustvatten har inte ännu förklarats eller kopplats till någon specifik mänsklig påverkan. Till dessa problem kan räknas rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets ostkust, den omfattande och allvarliga fågeldöden, effekter av miljögifter i fisk och en dramatisk minskning av blåstången i mitten av 90-talet. Mer forskning, understödd av data från miljöövervakningen, behövs för att kunna peka på orsakssamband och möjliga åtgärder.
De myndigheter som har ansvaret för den marina miljön saknar ofta befogenheter och resurser för att vidta tillräckliga åtgärder. Vid tillämpning av miljökvalitetsnormer för kustvatten vid tillståndsärenden eller omprövningar kan en enskild verksamhet sakna mätbar effekt på vattenkvaliteten på grund av god omblandning och utspädning, trots att verksamheten medför utsläpp av betydande storlek. Miljöproblemens storskaliga och gränsöverskridande karaktär gör att beslut på politisk nivå och inom en mängd olika samhällssektorer krävs för att vända utvecklingen.
En minskning av anslagen till vattenförvaltning och Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) kommer att minska möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.
Hav i balans och levande kust och skärgård i Blekinge län
Indikatorer som följer upp målet