Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder bland annat till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till länets snabba tillväxt utmärker sig några stora områden som vi behöver arbeta särskilt med för att kunna nå miljömålen. Infrastrukturen för transporter, avlopp, energi, vatten och livsmedel behöver vara effektiv och resurssnål och med kopplingar dem emellan för att utnyttja resurserna maximalt. Vi behöver vara aktsamma om vår mark och vårt vatten och utveckla dess ekosystemtjänster. Konsumtionen behöver minska och den kvarvarande bli cirkulär och hållbar. En stark hållbar tillväxt är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen.

Eftersom det är mycket viktigt att hantera miljön och samhällsbyggandet samtidigt och i bred samverkan har en regional Miljö- och samhällsbyggnadsdialog bildats. Sex mål är prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för dialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Strategier för hur vi ska nå dessa mål har tagits fram.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå-myndigheter

Inrättande av vattenskyddsområden pågår i länet och arbete med framtagande av en regional vattenförsörjningsplan har inletts under året. Arbetet med att ta fram materialförsörjningsplaner som pekar ut behov och tillgång på ballastmaterial måste intensifieras.

Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att området för Norrvattens reservvattenverk utgör mark- och vattenområde av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning.

Ett beslut om att bilda Norra Stockholmsåsens grundvattenråd har tagits under 2016. Syftet är att genom samverkan uppnå och behålla god miljökvalitet i grundvattnet och även utöka kvantiteten för framtida behov.

Åtgärder på kommunal nivå

Allt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten. Det kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbetet med vattenförsörjningsplaner pågår. Det finns mycket kvar att göra för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker, inte minst avseende klimatpåverkan på grundvattnet.

Åtgärder inom näringslivet

Användningen av naturgrus till okvalificerade ändamål minskar, men inte i tillräcklig omfattning för användning till betong. Uttag pågår i några stora materialtäkter medan de mindre täkterna i de flesta fall avslutas när täkttillståndet går ut. Användandet av krossberg inom bygg- och anläggningssektorn ökar från både bergtäkter och entreprenadsarbeten.

Grundvattnets kvalitet och kemiska status

Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat i form av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.

Av länets drygt 150 grundvattenförekomster är det fyra som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status (VISS). Hela 65 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån bedömd påverkanssituation och fynd av föroreningar, vilket kan jämföras med förra cykeln då 51 vattentäkter i länet bedömdes riskera att inte nå god kemisk status till 2015. 13 preliminära förekomster har tillkommit denna cykel, vilket innebär ett ökat skydd för grundvattnet. Ytterligare nästan 50 stycken helt nya grundvattenförekomster är dessutom på väg att bildas. De flesta av dessa är belägna i urberg och två femtedelar av dessa har vattenskyddsområden kopplade till sig. Det finns ett stort behov av övervakning och provtagning. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad, men inga problem är kända eller har kunnat påvisas tydligt.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå kvarstår bedömningen från 2015, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat tillräckligt i länet. Fortsatt satsning behövs för att ta fram vattenskyddsområden och uppdatera och revidera äldre vattenskyddsområden. Dricksvattenutredningen som under sommaren och hösten är på remiss bland annat hos Länsstyrelsen föreslår ökade krav på inrättandet av vattenskyddsområden. 

Uttaget av naturgrus behöver minska ytterligare. En regional vattenförsörjningsplan är under framtagande. Den kommer bland annat ge stöd för kommunal fysisk planering. I kommunala översiktsplaner behöver frågor om bland annat skydd för reservvatten för länet hanteras. Grundvattenfrågor bör tas upp i arbetet med detaljplaner. Klimatpåverkan på grundvattennivåer och grundvattenkvalitet bör uppmärksammas och konsekvenserna analyseras i allt planeringsarbete. 

Saltvatteninträngning, radon, bekämpningsmedel, vägsalt och bakteriell förorening är faktorer som påverkar kvaliteten på länets grundvatten negativt. Problemets omfattning är svårbedömt på grund av otillräckliga kunskapsunderlag. Mer precisa, lokalt inriktade åtgärdsprogram och mer detaljerade övervakningsprogram behövs. Verksamheters och föroreningskällors påverkan på grundvattenförekomster behöver analyseras djupare. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden pågår, men behöver intensifieras. 

Länets grusåsar har en viktig funktion som grundvattenmagasin. Vattnet renas naturligt när det filtreras genom sanden och är väl skyddat mot föroreningar. Grundvattnet i åsarna håller också lägre och jämnare temperatur än ytvatten. Det är därför angeläget att bevara åsavsnitt med god grundvattentillgång för framtida vattenförsörjning.  Naturgrusanvändningen har minskat de senaste åren, men minskningen har stagnerat under det senaste året. Naturgrus används dock i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Det är fortsatt viktigt i prövning av täkttillstånd att ta hänsyn till naturgrusets betydelse för dricksvatten och för natur- och kulturlandskapets värden. Det behövs en materialförsörjningsplan för länet som belyser nuvarande förhållanden samt vilka alternativa möjligheter som finns för den framtida materialförsörjningen. 

Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att bedöma hur långt det är kvar att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat behövs en mer heltäckande övervakning av grundvattnet.