Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Allt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten. Det kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbetet med vattenförsörjningsplaner har tagit fart. Det finns mycket kvar att göra för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker, inte minst avseende klimatpåverkan på grundvattnet.

Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat i form av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.

Av länets drygt 150 grundvattenförekomster är det fyra som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status (VISS). Orsaken till otillfredsställande kemisk status är att bekämpningsmedel över riktvärden är uppmätta i en förekomst och främst höga kloridhalter har uppmätts i de övriga tre förekomsterna. En av dessa uppnår inte heller god kvantitativ status då de höga kloridhalterna sannolikt beror på ett tidigare överuttag av vatten. Ytterligare en förekomst som är belägen direkt vid kusten riskerar att inte nå god kvantitativ status till 2021. Hela 65 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån bedömd påverkanssituation och fynd av föroreningar, vilket kan jämföras med förra cykeln då 51 vattentäkter i länet bedömdes riskera att inte nå god kemisk status till 2015. 13 preliminära förekomster har tillkommit denna cykel, vilket innebär ett ökat skydd för grundvattnet. Det finns ett stort behov av övervakning och provtagning. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad men inga problem är kända eller har kunnat påvisas tydligt.

Flera vattentäkter har höga järn- och manganhalter, men flera har även låga halter. Spår av bekämpningsmedel har påträffats i några viktiga vattentäkter. Tillgången till information om grundvattenkvaliteten utanför grundvattenförekomster är begränsad på regional nivå. Kunskapen om vissa föroreningars förekomst är bristfällig, särskilt i icke-kommunala vattentäkter. Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och perfluorerade alkylsyor (PFAA) har uppmärksammats alltmer. Livsmedelsverket har infört en åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter av PFAA där man anser att man kan fortsätta dricka vattnet, men där halterna snarast bör sänkas. I Stockholms län finns det två kända grundvattenförekomster med halter över 90 nanogram per liter.

Minskningen av naturgrusuttag har avstannat något. Uttag pågår i några stora materialtäkter medan de mindre täkterna i de flesta fall avslutas när täkttillståndet går ut. Användandet av krossberg inom bygg- och anläggningssektorn ökar från både bergtäkter och entreprenadsarbeten.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå kvarstår bedömningen från 2014, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat i länet. Fler vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner samt förbättrad övervakning med fler analyser behövs.

Uttaget av naturgrus behöver också minska ytterligare. Det regionala perspektivet behöver stärkas med en regional vattenförsörjningsplan som bland annat ger stöd för kommunal fysisk planering. I kommunala översiktsplaner behöver frågor om bland annat skydd för reservvatten för länet hanteras. Grundvattenfrågor bör tas upp i arbetet med detaljplaner. Klimatpåverkan på grundvattennivåer och grundvattenkvalitet bör uppmärksammas och konsekvenserna analyseras i allt planeringsarbete.

Saltvatteninträngning, radon, bekämpningsmedel, vägsalt och bakteriell förorening är faktorer som påverkar kvaliteten på länets grundvatten negativt. Problemets omfattning är svårbedömt på grund av otillräckliga kunskapsunderlag. Mer precisa, lokalt inriktade åtgärdsprogram och mer detaljerade övervakningsprogram behövs. Verksamheters och föroreningskällors påverkan på grundvattenförekomster behöver analyseras djupare. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden pågår, men behöver intensifieras.

Länets grusåsar har en viktig funktion som grundvattenmagasin. Vattnet renas naturligt när det filtreras genom sanden och är väl skyddat mot föroreningar. Grundvattnet i åsarna håller också lägre och jämnare temperatur än ytvatten. Det är därför angeläget att bevara åsavsnitt med god grundvattentillgång för framtida vattenförsörjning. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att peka ut riksintressen för anläggningar för dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen har lämnat underlagsmaterial för detta arbete.

Naturgrusanvändningen har minskat de senaste åren, men minskningen har stagnerat under det senaste året. Naturgrus används dock i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Det är fortsatt viktigt i prövning av täkttillstånd att ta hänsyn till naturgrusets betydelse för dricksvatten och för natur- och kulturlandskapets värden. Det behövs en materialförsörjningsplan för länet som belyser nuvarande förhållanden samt vilka alternativa möjligheter som finns för den framtida materialförsörjningen.

Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att bedöma hur långt det är kvar att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat behövs en mer heltäckande övervakning av grundvattnet.

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Stockholms län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas