Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
Den snabbt ökande befolkningen i länet medför en ökad belastning på bland annat avloppsreningssystemen. Åtgärder behöver vidtas för att minska utsläppen till vattnet och för att få in näringsämnena i ett kretslopp.
Resultat
Ingen övergödning är ett av de miljömål som är prioriterat för åtgärder i det samarbete som har inletts mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Landstinget och Trafikverket. Åtgärder görs runtom i länet för att minska utsläppen.
Reningsverken har kontinuerligt förbättrat reningsresultaten, men eftersom vi hela tiden blir fler i länet minskar ändå inte de totala utsläppen tillräckligt mycket. Utsläppen av fosfor och kväve från länets tillståndspliktiga avloppsreningsverk har sedan slutet av 1990-talet varit relativt konstant, men under de senaste åren har de samlade utsläppen ökat svagt.
Under de senaste åren har bräddningar från reningsverken med tillhörande ledningsnät ökat, dels till följd av nederbördsrika vintrar, dels på grund av ökad belastning på avloppsanläggningarna. Bräddningar bidrar lokalt till betydande utsläpp av näringsämnen.
Nedfallet av kväve till öppen mark är kvar på en hög nivå inom länet. Kvävenedfallet från vägtrafiken behöver minskas.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Kraftfulla åtgärder behövs för att minska utsläppen av gödande ämnen från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, jordbruk och mark. Utvecklingen är negativ.
Stockholms län är det län i landet som har störst problem med övergödning av kust, sjöar och vattendrag. Här bor i dag en femtedel av Sveriges befolkning. Den ökande befolkningen innebär växande avloppsvolymer, ökad biltrafik, ökat antal fritidsbåtar och en ökande andel permanentboende i fritidshus som saknar bra avloppslösningar.
Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet är prioriterade i länet. För att nå både Ingen övergödning och andra miljömål är det viktigt att näringsämnena i länet kommer in i ett kretslopp samtidigt som förlusterna till våra sjöar, vattendrag och Östersjön minskar. Det är svårt att komma åt det så kallade diffusa läckaget och näringsämnen som finns lagrade i bottensediment och mark som successivt läcker till vattendragen.
Åtgärder har genomförts och ytterligare åtgärder planeras, bland annat inom havsmiljösatsningen och vattenförvaltningens åtgärdsprogram, för att minska utsläppen av gödande ämnen från reningsverk, industrier, jordbruk och enskilda avlopp. Trots det visar länets sjöar, vattendrag och kustvatten generellt sett inte tecken på önskad återhämtning. Det är i dag oklart om de styrmedel som beslutas om genom vattenförvaltningen får tillräckligt genomslag. Lokala förbättringar kan dock ses i tätortsnära sjöar och vattendrag där kommuner aktivt bedriver vattenvårdande projekt samt i Stockholms inner- och mellanskärgård.