Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Den främsta orsaken till ohälsosam luft i Stockholms län är vägtrafikens utsläpp. I centrala, tätbebyggda områden finns problem med för höga halter av bland annat partiklar och kvävedioxid. I de yttre delarna av länet är luftkvaliteten överlag god med undantag av för höga halter av ozon.
Resultat
Sverige har blivit dömt av EU-domstolen för överskridande av miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) och ett starkt fokus har inriktats för att förbättra luftkvaliteten. Regeringen har aviserat att möjligheten att införa dubbdäcksavgift kommer att utredas.
Under åren 2011 och 2012 har länet arbetat fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid för att klara av miljökvalitetsnormerna. Bland åtgärderna finns Stockholms stads nya framkomlighetsstrategi som innebär omfördelning av vägutrymmet till att prioritera kollektivtrafik och cyklister. Åtgärderna inriktar sig på att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras men är inte tillräckliga för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås.
Frisk luft är ett av de miljömål som är prioriterat för åtgärder i det samarbete som har inletts mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Landstinget och Trafikverket. Arbetet med åtgärdsprogrammet för partiklar och kvävedioxid är en stor del av detta arbete.
Analys och bedömning
Miljömålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är neutral, eftersom trenden för partiklar (PM10) är positiv, medan trenderna för kvävedioxid och marknära ozon i stadsmiljö är negativa.
Eftersom regionen har en kraftig tillväxt krävs stora åtgärder regionalt och lokalt och transportmönstren behöver förstärkas mot mer kollektivtrafik för att bryta trenden med ökad vägtrafik. Det är viktigt att transporter sker på det för ändamålet effektivaste sättet. Det krävs dessutom internationella åtgärder, framförallt för att minska intransporten av marknära ozon.
För partiklar, PM10, är halterna beroende av andelen fordon med dubbdäck. Andelen dubbdäck i länet minskar svagt och med dem partikelhalten. Men för att uppnå miljömålet krävs en kraftigare minskning av dubbdäcksanvändningen, som inte bedöms kunna nås med de nu planerade åtgärderna.
Kvävedioxidhalterna har minskat under flera år tack vare teknikutvecklingen. Under de senaste åren har dock trenden brutits i samband med att antalet dieselfordon har ökat. För marknära ozon har halterna i stadsmiljö en ökande trend, men i regional bakgrund finns det ingen tydlig trend.
Länsstyrelsen kommer att fortsätta att prioritera åtgärdsarbetet för Frisk luft tillsammans med länets aktörer, framför allt inom åtgärdsprogrammet för partiklar och kvävedioxid, som kommer att innebära minskade halter på sikt. Men samtidigt växer regionen kraftigt och flera infrastrukturprojekt planeras som innebär att vägtrafiken kommer att öka kraftigt.