Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder bland annat till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till länets snabba tillväxt utmärker sig några stora områden som vi behöver arbeta särskilt med för att kunna nå miljömålen. Infrastrukturen för transporter, avlopp, energi, vatten och livsmedel behöver vara effektiv och resurssnål och med kopplingar dem emellan för att utnyttja resurserna maximalt. Vi behöver vara aktsamma om vår mark och vårt vatten och utveckla dess ekosystemtjänster. Konsumtionen behöver minska och den kvarvarande bli cirkulär och hållbar. En stark hållbar tillväxt är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen.

Eftersom det är mycket viktigt att hantera miljön och samhällsbyggandet samtidigt och i bred samverkan har en regional Miljö- och samhällsbyggnadsdialog bildats. Sex mål är prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för dialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Strategier för hur vi ska nå dessa mål har tagits fram.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Ett rikt växt- och djurliv har prioriterats inom den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen, där länets alla kommuner, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen deltar. Inom dialogen har en strategi för miljömålet tagits fram. Strategin innehåller åtgärdsområden och föreslår åtgärder som är viktiga för länets aktörer. Länet har valt att särskilt ta fram åtgärder med bäring på preciseringarna om ekosystemtjänster och resiliens, grön infrastruktur, biologiskt kulturarv samt tätortsnära natur. En av åtgärderna är den pågående utvecklingen av en modern metod för biotopkartering som på sikt kan ge en regionalt heltäckande biotopdatabas. Det är ett efterfrågat planeringsunderlag av länets kommuner. I strategin finns även andra åtgärder för en fungerande grön infrastruktur i länet som kommunala samarbeten kring länets gröna kilar. Åtgärderna följer inriktningen i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) och kommer att ingå i den handlingsplan för grön infrastruktur som länet tar fram till 2017.

Genom reservatsbildning kan de mest värdefulla naturkärnorna sparas. Samtidigt sker fortlöpande förändringar i landskapet däremellan, som gör att de värdefulla områdena blir alltmer isolerade. Vi måste bli bättre på att värna grönstrukturer i vardagslandskapet mellan värdekärnorna om vi ska kunna bryta trenden med en utarmad biologisk mångfald. Under året har arbetet med att skydda och sköta värdefull natur fortsatt. Sedan förra uppföljningen har nio nya naturreservat vunnit laga kraft i länet. Därmed har ytterligare totalt 3935 hektar skyddad natur tillkommit i länet (fem nya kommunala reservat ingår i summan). 

Ökade anslag för skydd och skötsel av skyddad natur är viktigt för att vi ska kunna behålla den biologiska mångfalden i länet. De medel som anslås för skötsel av skyddade områden motsvarar inte behoven. En vanlig uppfattning är att fri utveckling är en möjlig och billig lösning för att bibehålla mångfald i exempelvis skyddad skog. Med tiden har det dock blivit tydligt att många hotade arter även i skyddad skog, behöver riktad skötsel för att finnas kvar. Även det nyligen reviderade Landsbygdsprogrammet kan ha stor betydelse för skötselkrävande naturtyper framöver. 

Precis som i landet i stort är det i länets kulturlandskap som de snabbaste förlusterna sker. Artdatabanken gjorde nyligen en beskrivning av trenderna för ett antal arter och naturtyper (1). Här beskrivs att det i synnerhet är gräsmarker med olika typer av hävd (slåtter eller bete) som drabbats hårt. Många dagfjärilar och landlevande skalbaggar uppvisar nu så kraftiga minskningar att regional eller nationell utrotning hotar flera arter. I april 2015 kom en ny rödlista (2). Av alla de totalt 4273 arter som ingår, har drygt en fjärdedel (1147 arter) förekomster i länet. För de mest akut hotade arterna fortsätter arbetet med Naturvårdsverkets åtgärdsprogram (ÅGP). Medelstilldelningen är inte i närheten av de nivåer som skulle behövas för att vända trenden för många arter. För det stora flertalet hotade arter som ingår i ÅGP-satsningen krävs ett enträget arbete under mycket lång tid. Detta beror på att många arter har låg populationsstorlek, fragmenterad förekomst, dålig spridningsförmåga, samt har livsmiljöer som tar lång tid att återskapa. Ibland kan bestånd redan vara i en så pass brant nedförsbacke att åtgärder endast leder till en inbromsande effekt i minskningen/utdöendet. Sådana så kallade utdöendeskulder är svåra att mäta, men gäller sannolikt många av de hotade arterna i länet. 

Åtgärder på kommunal nivå

I länet pågår flera kommunala initiativ för att upprätthålla och stärka den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen betalar även under 2016 ut medel till kommunerna för lokala naturvårdsprojekt (LONA), varav många gynnar den biologiska mångfalden. Under året har hittills projekt för cirka 3,5 miljoner kronor beviljats medel. Projekten rör satsningar på naturvård och friluftsliv, men även åtgärder för tillgänglighet och fornvård.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen för miljömålet är negativ. I länet fortsätter förlusten av biologisk mångfald. Utvecklingen beror bland annat på att vi lever i en expansiv region, där olika typer av exploatering isolerar naturområden med höga värden. Även nya och rationella brukningsformer i lant- och skogsbruk påverkar utvecklingen negativt. För att nå målet krävs ytterligare insatser inom till exempel skydd och skötsel av värdefull natur samt hänsyn i fysisk planering. 

Till stor del är den förlust av biologisk mångfald som sker i länet en kvardröjande effekt av landskapsförändringar som skett tidigare. För att hejda förlusten behövs därför både minskning av nuvarande utarmning och kompensation för tidigare förändringar. Trots aktivt arbete med lagskydd av värdefull natur, restaurering och skötsel i de skyddade områdena, är nuvarande takt otillräcklig för att nå målet. 

I länet finns ibland en konflikt mellan värdefull natur och ökad efterfrågan på nya bostäder, skolor, arbetsplatser, trafiklösningar med mera. Medvetenheten om planprocessens möjligheter att värna den biologiska mångfalden ökar. Grönstrukturfrågorna finns ofta med i miljökonsekvensbeskrivningar och andra beslutsunderlag, men än så länge ger de alltför otillräckliga avtryck i den realiserade bebyggelsen.  

Utvecklingen för många hotade arter visar fortfarande på en negativ trend. Värdefulla naturområden kommer för långt ifrån varandra för att kunna ha utbyte. Populationer kan bli isolerade och spridning försvåras av olika typer av barriärer, fysiska eller biotopmässiga. Ett landskapstänkande är viktigt för att på lång sikt säkerställa hotade arter och en robust mångfald. Insatser behövs även utanför de skyddade områdena.

 


Referenser

1 Wenche Eide red. 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. Artdatabanken SLU, Uppsala.
2 ArtDatabanken 2015, Rödlistade arter i Sverige 2015