Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarkerna i länet är många men små och den totala andelen liten, knappt fyra procent av landytan. Idag är markavvattning förbjuden i länet.

Ett nytt skydd har tillkommit för myrskyddsplanens objekt under det senaste året, i och med att större delar av Gisslingö blev naturreservat. Av de fem återstående oskyddade objekten pågår endast arbete med ett område. Tolv våtmarker i myrskyddsplanen är sedan tidigare skyddade.

Restaurering och nyanläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet går alltjämt ganska långsamt, men Länsstyrelsen noterar ett ökat intresse, med exempelvis fler ansökningar om bidrag till projekt i prioriterade lägen. Länsstyrelsen har under året tagit emot intresseanmälningar i väntan på att stöden i det nya landsbygdsprogrammet ska bli sökbara.

Under året har fem våtmarker från förra landsbygdsprogrammet färdigställts och slutbesiktigats. De omfattar totalt cirka 100 hektar och utgörs av mindre fosfordammar samt en restaurering om drygt 90 hektar av en tidigare torrlagd sjö. Sedan år 2000 har totalt 360 hektar våtmark anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen betalar ut medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under 2015 pågår två LONA-projekt som bidrar till att uppnå Myllrande våtmarker. Bägge ska slutrapporteras 2017.

Skogsstyrelsen har inte resurser för någon riktad kontroll av om skogsbilvägar dras över våtmarker, annat än vid gängse avverkningsanmälningar.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Skydd av värdefulla våtmarker når inte upp till behovet. Nyanläggning och restaurering går långsamt. Utveckligen av miljömålet är negativ eftersom skötsel av värdefulla våtmarker är eftersatt, alltmedan våtmarker exploateras i skogsmark och vid tätortsutveckling. För att nå målet behövs medel för restaurering och långsiktigt skydd, samt till riktad kontroll och information vid anläggande av skogsbilvägar. Vid fysisk planering behöver ökad hänsyn tas till våtmarker.

Myrskyddsplanen omfattar arton av länets mest värdefulla våtmarker, varav tretton har långsiktigt skydd. Övriga våtmarker i Myrskyddsplanen kan skyddas till år 2020 om takten för reservatsbildning ökas. Därutöver återstår bildande av naturreservat för en rad Natura 2000-områden med våtmarker.

I länet motverkas miljömålet av exploatering i form av vägar och bebyggelse samt av negativ påverkan från jord- och skogsbruk. Ökad hänsyn vid kommunal fysisk planering, statliga infrastrukturprojekt, samt jord- och skogsbruk är viktig för att inte våtmarksarealen ska minska ytterligare.

Fler våtmarker behöver nyanläggas och återställas i odlingslandskapet för att minska näringstillförseln till sjöar och hav. Våtmarkerna kommer att gynna den biologiska mångfalden, bidra till minskad näringstransport ut i våra vattendrag och hav och även i flera fall erbjuda möjlighet till fågelskådning, promenader och annan rekreation. Idag har Länsstyrelsen riktade kampanjer i vissa kommuner och avrinningsområden, vilket förhoppningsvis kan ge resultat i form av fler ansökningar om bidrag i dessa områden. Ökade resurser behövs för att kunna arbeta över hela länet.

I många av de återstående våtmarkerna behövs ökad hävd och skötsel för att gynna den biologiska mångfalden. Restaurering av utarmade eller förstörda våtmarker bedöms viktig för att säkra ekologiska och vattenhållande funktioner. Kunskapen om kulturlämningar i våtmarkerna är bristfällig och inventeringar behövs för att få överblick över vårdbehovet.

Våtmarkernas ekosystem har många egenskaper som var för sig är viktiga. De jämnar ut vattenflöden, utgör näringsfällor och kolsänkor, samt är habitat för många känsliga växt- och djurarter – funktioner med klar betydelse även för en rad andra miljömål. Kommande åtgärder bör präglas av helhetssyn för att verka effektivt för miljömålet.

 

 

 

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Stockholms län