Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Skyddsarbetet har nästan avstannat och skötseln är eftersatt. Nyanläggning och restaurering i jordbruksmark går sakta. Exploatering tär på återstående våtmarker.
Resultat
Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i Stockholms län är påverkade eller förstörda av olika tidigare ingrepp. Idag är markavvattning förbjuden i länet. Våtmarkerna i länet är många men små och den totala andelen liten, knappt fyra procent av landytan.
Få förändringar har skett under det gångna året. Inga nya långsiktiga skydd har tillkommit för myrskyddsplanens objekt - av de oskyddade objekten pågår arbete med ett område.
Restaurering och nyanläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet går långsamt.
Skogsstyrelsen har inte resurser för någon riktad kontroll av om skogsbilvägar dras över våtmarker, annat än vid gängse avverkningsanmälningar.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Skydd av värdefulla våtmarker når inte upp till behovet och nyanläggning och restaurering går långsamt. Utveckligen är negativ eftersom skötsel av värdefulla våtmarker (främst rikkärr) är eftersatt och våtmarker exploateras i skogsmark samt vid tätortsutveckling. För att nå målet behövs medel till arbete för långsiktigt skydd, samt till riktad kontroll och information vid anläggande av skogsbilvägar. Vid fysisk planering behöver en ökad hänsyn tas till våtmarker.
Myrskyddsplanen omfattar arton av länets mest värdefulla våtmarker, varav tolv har långsiktigt skydd. Övriga våtmarker i Myrskyddsplanen kan skyddas till år 2020 om takten för reservatsbildning ökas. Samtidigt återstår arbete med en rad oskyddade våtmarker inom Natura 2000. För att miljömålet ska uppnås behöver även detta prioriteras.
I länet motverkas miljömålet av exploatering i form av vägar och bebyggelse samt av negativ påverkan från jord- och skogsbruk. Ökad hänsyn vid kommunal fysisk planering och statliga infrastrukturprojekt är viktig för att inte våtmarksarealen ska minska ytterligare.
Fler våtmarker behöver nyanläggas och återställas i odlingslandskapet för att minska näringstillförseln till sjöar och hav. Idag har Länsstyrelsen riktade kampanjer i vissa kommuner och avrinningsområden. Ökade resurser behövs för att kunna arbeta över hela länet.
I många av de återstående våtmarkerna behövs ökad hävd och skötsel för att gynna den biologiska mångfalden. Restaurering av förstörda våtmarker bedöms viktig för att säkra ekologiska och vattenhållande funktioner. Kunskapen om kulturlämningar i våtmarkerna är bristfällig och inventeringar behövs för att få överblick över vårdbehovet.
Våtmarkernas ekosystem har många egenskaper som var för sig är viktiga. De jämnar ut vattenflöden, utgör näringsfällor och kolsänkor, samt är habitat för många känsliga växt- och djurarter – funktioner med klar betydelse även för en rad andra miljömål. Kommande åtgärder bör präglas av helhetssyn för att verka effektivt för miljömålet.