Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Kvantitativ och kvalitativ status

Under 2013 har ett omfattande arbete med att uppdatera tidigare statusklassificering genomförts för samtliga grundvattenförekomster. Detta har bidragit till en ökad kunskap om situationen i länet. Utifrån den nya klassificeringen har Länsstyrelsen under 2014 tagit fram åtgärdsförslag för alla förekomster med syfte att uppnå god status. En behovs- och bristanalys har genomförts under året och ett regionalt miljöövervakningsprogram har tagits fram.

Av länets 174 grundvattenförekomster har 41 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021. Två förekomster bedöms ha otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och arsenik. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då ingen kännedom om kvantitetsproblem finns för några vattenförekomster i länet. Få mätningar av grundvattennivåer har dock genomförts.

År 2008 inleddes projektet Vätternvattenprojektet som utreder möjligheterna med vattenförsörjning från Vättern för kommuner i Örebro län. I projektet deltar sex kommuner och Länsstyrelsen är samordnare. Målet är att uppnå en långsiktig, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala vattenförsörjningen. Arbetet har fortsatt under 2014 med ytterligare undersökningar och fler kommuner som kan vara intresserade har kontaktats.

Två av länets tolv kommuner (Laxå och Askersund) har nyligen antagit vattenförsörjningsplaner. Ytterligare fyra kommuner arbetar med att ta fram vattenförsörjningsplaner.

Vattenskyddsområden

Under året har inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättats, vilket innebär att det fortfarande är tolv täkter som saknar skydd. Arbetet med vattenskyddsområde för Vättern har nyligen slutförts och ytterligare två har inkommit till Länsstyrelsen under hösten 2013. Av befintliga skydd skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning. Inom arbetet med att peka ut områden av riksintressen för vattenförsörjningen har Skråmsta vattenverk (använder konstgjord infiltration) med tillhörande anläggningar föreslagits. Arbetet har fortsatt under 2014 och de slutliga förslagen kommer att presenteras i slutet av 2014.

Naturgrus

Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka tolv procent av den totala grusanvändningen vilket är bättre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. På grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen inom grundvattenområdet bedömer vi att utvecklingen av målet är oklar. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ och kvalitativ status

Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Dataunderlaget om grundvattnets kvalitet är emellertid ofta bristfälligt. Orsaken till detta är att det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet, men också att ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten tidigare har saknats.

Vattenskyddsområden

Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även fler kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades. Regeringen har även föreslagit ändringar i 7 kap. 21 § miljöbalken för att stärka skyddet kring vattentäkter. Förslaget gäller obligatoriskt krav på vattenskyddsområde och föreslås gälla från år 2019.

Naturgrus

Vad gäller naturgrus, så ökar förståelsen för dess värde för framtiden. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. Om täkter i länet fått fortsatta brytningstillstånd har villkor reglerat att gruset enbart får säljas för användning där naturgrus inte kan ersättas. Ett problem är dock att tillståndshavaren i praktiken inte har rådighet över användningen. För att målet om bevarande av betydande grusavlagringar ska uppnås behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden inom olika områden, till exempel natur, kultur och dricksvattentillgång, behöver stärkas. En viktig åtgärd i arbetet är att ta fram en regional materialförsörjningsplan, med syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. För att ersätta naturgrus med bergkross i betongindustrin krävs att lämplig bergråvara finns i närområdet. Lämpligt berg för betongframställning har visat sig finnas i delar av länet.

Naturgrusformationer som är av vikt för den framtida dricksvattenförsörjningen eller är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt bör skyddas från exploateringar genom att de anges i kommunernas översiktsplaner. Sådana formationer bör även skyddas med stöd av 7 kap Miljöbalken.

Referenser

Vätternvattenprojektet

http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenplanering/vatternvattenprojektet/Pages/default.aspx

Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12. 

Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lst.se

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet