Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om något av miljömålen ska nås till år 2020. Miljömålet Säker strålmiljö är nära att nås. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för fyra miljömål, neutral för fem och negativ för två. För två mål är trenden oklar.
Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om de miljömål vars måluppfyllnad bedöms regionalt ska nås till år 2020. Trenden i miljön tillsammans med miljöarbetet är positiv i Örebro län för de fyra miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljön och miljöarbetet förändras i mycket liten utsträckning för sex av miljömålen.
Samhället använder och sätter i omlopp allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Rådigheten, även nationellt, för att minska miljöbelastningen från kemikalier är låg eftersom kemikalieområdet omfattas av internationella avtal om frihandel. Länsstyrelsen och länets kommuner kommer under 2013 att göra en uppföljande kemikaliekartläggning över vilka farliga kemikalier som används i länets industrier.
Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst skogssektorns bristande hänsyn till naturmiljön och samhällets oförmåga att i tillräckligt snabb takt skydda bilologiskt värdefull skog som resulterar i en negativ utveckling. Det viktigaste verktyget för att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden inom odlingslandskapet är EU:s miljöersättningar. Men utformningen och nivån på miljöersättningarna räcker inte för att tillräckligt många jordbruksföretag ska investera i miljötjänster. Utvecklingen tar därför inte en positiv riktning. Jordbruket är mycket konkurrensutsatt och en utmaning nu och kommande år är att behålla ett bärkraftigt jordbruk som klarar att bära de miljöinvesteringar som krävs för att miljömålen ska nås. En viktig pusselbit är att konsumenterna efterfrågar jordbruksprodukter som producerats med hög grad av naturhänsyn eller genom direkta miljötjänster som naturbete.
För två miljömål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen oklar eftersom tillräckligt underlag saknas. Bristen på kunskap är också särskilt stor inom områdena kulturmiljö och biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattenfrågor har länge haft låg prioritet i länet vilket lett till att kunskapen om grundvatten generellt sett är alldeles för låg. För att trygga en långsiktig dricksvattenförsörjning och en god livsmiljö för växter och djur i grundvattenpåverkade ekosystem måste dessa frågor lyftas mer nationellt och regionalt.
Resultat
Kvantitativ och kvalitativ status
Av länets 178 grundvattenförekomster har 43 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2015. En förekomst bedöms ha otillfredsställande kemisk status. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då ingen kännedom om kvantitetsproblem finns för några vattenförekomster i länet. Få mätningar av grundvattennivåer har dock genomförts. Under 2012 har inget arbete utförts för att verifiera statusklassningen av länets grundvattenförekomster. En uppdatering och kvalitetssäkring av uppgifter om länets större vattentäkter i Vattentäktsarkivet kommer dock att ske under hösten, vilket kommer att underlätta det framtida verifieringsarbetet vid statusklassning som ska ske under 2013.
Två av länets tolv kommuner (Laxå och Askersund) har nyligen antagit vattenförsörjningsplaner. Ytterligare tre kommuner planerar att arbeta fram vattenförsörjningsplaner under kommande år. För att bidra med inspiration i arbetet med dricksvattenplanering och lyfta fram verktyg till stöd i planeringsprocessen anordnade Länsstyrelsen under våren 2012 ett seminarium på temat ”Planera för dricksvatten”. Under våren ordnade Länsstyrelsen, tillsammans med Livsmedelsverket, också ett seminarium med fokus på hot och risker för dricksvattenförsörjningen.
Inom klimatanpassningsarbetet har Länsstyrelsen initierat ett projekt där det framtida klimatets effekter på tre av länets större vattentäkter (en grundvattentäkt, en ytvattentäkt och en täkt med konstgjord infiltration av ytvatten) ska utredas. En bedömning av såväl kvantitativa som kvalitativa förändringar kommer att göras. Projektet beräknas vara slutfört innan årsskiftet.
Vattenskyddsområden
Under året har inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättats, vilket innebär att det fortfarande är tolv täkter som saknar skydd. Inom arbetet med att peka ut områden av riksintressen för vattenförsörjningen har Skråmsta vattenverk (använder konstgjord infiltration) med tillhörande anläggningar föreslagits. Under 2012-13 kommer möjligheterna att peka ut området som riksintresse att utredas ytterligare.
När det kommer till konkreta åtgärder så har Trafikverket under året utfört åtgärder för att minska riskerna från utsläpp där E18/E20 passerar genom skyddsområdet för Skråmsta/Bista vattentäkt. Bland annat har förstärkta vägräcken satts upp och dagvattnet inom vägsträckan kommer framöver att ledas till en dagvattendamm.
Naturgrus
Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka 13 procent av den totala grusanvändningen vilket är bättre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. På grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen inom grundvattenområdet bedömer vi att statusen är oklar. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.
Kvantitativ och kvalitativ status
Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Dataunderlaget om grundvattnets kvalitet är emellertid ofta bristfälligt. Orsaken till detta är att det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet, men också att ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten saknas. Under 2013 ska den statusklassificering som gjorts för samtliga grundvattenförekomster uppdateras. I samband med detta arbete bör en behovs- och bristanalys göras inför framtagandet av ett regionalt miljöövervakningsprogram.
Vattenskyddsområden
Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även fler kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades.
Naturgrus
Vad gäller naturgrus, så ökar förståelsen för dess värde för framtiden. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. Om täkter i länet fått fortsatta brytningstillstånd har villkor reglerat att gruset enbart får säljas för användning där naturgrus inte kan ersättas. Ett problem är dock att tillståndshavaren i praktiken inte har rådighet över användningen. För att målet om bevarande av betydande grusavlagringar ska uppnås behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden inom olika områden, till exempel natur, kultur och dricksvattentillgång, behöver stärkas. En viktig åtgärd i arbetet är att ta fram en regional materialförsörjningsplan, med syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. För att ersätta naturgrus med bergkross i betongindustrin krävs att lämplig bergråvara finns i närområdet. Lämpligt berg för betongframställning har visat sig finnas i delar av länet.
Naturgrusformationer som är av vikt för den framtida dricksvattenförsörjningen eller är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt bör skyddas från exploateringar genom att de anges i kommunernas översiktsplaner. Sådana formationer bör även skyddas med stöd av 7 kap Miljöbalken.
Referenser
http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden1/Pressmeddelande1/Orebro/2012/2012-05/Begransad-framkomlighet-pa-E18E20-nar-Trafikverket-sakrar-grundvattentakt/
Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12. http://www.viss.lst.se
Skydd av geologiska formationer (2010)
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användning av vattnet.
Skyddsarbetet går långsamt
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Länets kommuner arbetar kontinuerligt med att inrätta och revidera vattenskyddsområden. Inrättandet av vattenskyddsområden är dock en tidsmässigt lång process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader för kommunerna. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. Situationen är densamma på nationell nivå. För att delmålet skulle ha nåtts i tid hade Länsstyrelsen behövt vara mer aktiv i processen och underlättat för kommunerna, bland annat genom att ta fram en regional vattenförsörjningsplan eller åtminstone en kartläggning av de grundvattenformationer som är av vikt för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Att detta inte skett beror på resursbrist.
För att uppnå delmålet krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga. Att dricksvattenfrågor generellt haft för låg prioritet är en del av problemet. Om fler formella skyddsformer inrättades till exempel möjligheten att utse grundvattenmagasin av betydelse för den nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjningen som riksintresse, skulle arbetet också underlättas.
Indikatorer som följer upp målet
Konsekvenserna av förändringar i grundvattennivån (2010)
Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Mer underlagsdata och bättre bevakning
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Målet överensstämmer med motsvarande nationellt miljömål, som inte heller uppnåddes till 2010.
Främsta orsaken till att delmålet inte har uppnåtts är att det saknas kartläggning av vilka områden som är känsliga för alltför stora vattenuttag samt grundvattnets betydelse för ekosystemen. Den regionala rådigheten över delmålet är låg eftersom det saknas vedertagen metodik för att bedöma vilka ekosystem som är känsliga för förändrade grundvattennivåer
För att delmålet ska uppnås måste kunskapen om nivåförändringar i länets grundvatten förstärkas. Underlag om vilka grundvattenområden som är känsliga för nivåförändringar måste tas fram och eventuella kopplingar till och påverkan på angränsande ekosystem kartläggas. Kunskapen om var det finns områden som kräver särskild hänsyn måste sedan föras in i kommunernas planeringsunderlag för att planeringen och prövningen av markingrepp och verksamheter ska fungera tillfredställande. Detta kan till exempel göras genom upprättande av vattenförsörjningsplaner, ett arbete som redan påbörjats i flera kommuner.
Indikatorer som följer upp målet
Kvalitetskrav för grundvatten (2010)
Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
God kvalitet men hög föroreningsrisk
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen
Grundvattnet i länet är generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där risken för föroreningar är mycket stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Delmålet uppnåddes därför inte, vilket överensstämmer med motsvarande nationella mål.
Orsaken till att målet inte nåddes är dels att grundvattnets långa omsättningstid gör att det tar lång tid för befintliga föroreningar att försvinna, dels att arbetet med att upprätta skyddsområden för vattentäkter går för långsamt. Det sistnämnda är annars den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet. Ytterligare en anledning till att delmålet inte uppnåtts är att dataunderlaget om grundvattenkvalitet är bristfälligt. Databristen beror i sin tur på att det inte finns några lagkrav på att mäta råvattnets kvalitet samt att länet saknar ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten. Ett sådant program borde omfatta de enskilda vattentäkter (samfälligheter och liknande) som försörjer fler än 50 personer eller har ett uttag som överskrider 10 m3/dygn.
Indikatorer som följer upp målet
Minskning av brytningen av Naturgrus (2010)
2010 bryts inte naturgrus för att användas i tillverknings- eller anläggningsarbeten där alternativa ballastmaterial kan utgöra en fullgod ersättning. De öppna naturgrustäkterna i länet har 2010 en materialsammansättning och ett uttag som motsvarar behovet av material som inte kan ersättas med alternativ som bergkross och återanvändbart material. (Regionaliserat mål)
Naturgrusuttaget minskar successivt
Länsstyrelsen i Örebro län har en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar och antagit ett ambitiösare mål jämfört med det nationella. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka 13 procent av den totala grusanvändningen vilket är bättre än för landet som helhet. Det kommer ändå att finnas ett antal grustäkter efter 2010 där materialet hade kunnat ersättas med andra alternativ. Delmålet kommer därför inte att uppnås.
Naturgrus är en ändlig resurs och har som grundvattenmagasin stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Åsar och andra geologiska formationer används som vattentäkter och för behandling av råvatten. De har också ofta stora natur- och kulturvärden och är viktiga för friluftslivet. Därför bör uttag av naturgrus minimeras och ersättas av i första hand återanvänt material och i andra hand krossberg eller morän.
Indikatorer som följer upp målet