Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Men endast miljömålet Bara naturlig försurning utvecklas i positiv riktning. Jämfört med förra året har bedömningen av utvecklingen för miljömålet Ingen övergödning ändrats från positiv till neutral och bedömningen av Levande skogar från neutral till negativ. Det beror i det första fallet på negativa förändringar i samband med övergången till nytt landsbygdsprogram inom EU. De negativa förändringarna uppvägs något av att LOVA återinförs 2014. Problemet med att skogar med höga biologiska värden avverkas blir allt tydligare samtidigt som, och delvis på grund av att resurserna för att skydda dessa skogsmiljöer är otillräckliga i förhållande till behovet.

Två miljömål, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv, förändras fortfarande i negativ riktning. Samhället släpper ut allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Under året har vi arbetat med att kartlägga vilka farliga kemikalier som används i länets industrier. Några kommuner har genomfört riktad tillsyn mot konsumentvaror som kan innehålla farliga kemikalier. Under året har också samverkan kring kemikaliefrågor startat i länet. Under hösten hölls en föreläsningsserie i länet på temat kemikalier i barns vardag.

Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst problemen inom skogssektorn som resulterar i en negativ utveckling. Det regionala naturvårdsarbetet fungerar dock bra. Viktiga insatser har gjorts inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Stora restaureringsinsatser har genomförts i naturreservatet Kvismaren och under året har vi påbörjat de stora naturvårdssatsningarna inom Lifeprojektet RECLAIM.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Kvantitativ och kvalitativ status

Av länets 174 grundvattenförekomster har 33 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021. Fyra förekomster bedöms ha otillfredsställande kemisk status. Förekomsterna har i huvudsak problem med bekämpningsmedel. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då ingen kännedom om kvantitetsproblem finns för några vattenförekomster i länet. Få mätningar av grundvattennivåer har dock genomförts.

Under 2013 har ett omfattande arbete med att uppdatera tidigare statusklassificering genomförts för samtliga grundvattenförekomster. Detta har bidragit till en ökad kunskap om situationen i länet. Länsstyrelsen kommer under hösten att ta fram åtgärdsförslag för alla förekomster med syfte att uppnå god status. En behovs- och bristanalys kommer också att genomföras inför framtagandet av ett regionalt miljöövervakningsprogram.

År 2008 inleddes projektet Vätternvattenprojektet som utreder möjligheterna med vattenförsörjning från Vättern för kommuner i Örebro län. I projektet deltar sex kommuner och Länsstyrelsen är samordnare. Målet är att uppnå en långsiktig, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala vattenförsörjningen. Arbetet har fortsatt under 2013 med ytterligare undersökningar och fler kommuner som kan vara intresserade har kontaktats.

Två av länets tolv kommuner (Laxå och Askersund) har nyligen antagit vattenförsörjningsplaner. Ytterligare fyra kommuner arbetar med att ta fram vattenförsörjningsplaner under kommande år.

Vattenskyddsområden

Under året har inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättats, vilket innebär att det fortfarande är tolv täkter som saknar skydd. Arbetet med vattenskyddsområde för Vättern pågår och ytterligare två har inkommit till Länsstyrelsen under hösten. Av befintliga skydd skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning. Inom arbetet med att peka ut områden av riksintressen för vattenförsörjningen har Skråmsta vattenverk (använder konstgjord infiltration) med tillhörande anläggningar föreslagits. Under 2013 har möjligheterna att peka ut området som riksintresse utretts ytterligare.

Naturgrus

Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka 12 procent av den totala grusanvändningen vilket är bättre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. På grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen inom grundvattenområdet bedömer vi att statusen är oklar. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ och kvalitativ status

Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Dataunderlaget om grundvattnets kvalitet är emellertid ofta bristfälligt. Orsaken till detta är att det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet, men också att ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten saknas. Förhoppningen är dock att det ska tas fram under hösten 2013.

Vattenskyddsområden

Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även fler kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades. Regeringen har även föreslagit ändringar i 7 kap. 21 § miljöbalken för att stärka skyddet kring vattentäkter. Förslaget gäller obligatoriskt krav på vattenskyddsområde och föreslås gälla från år 2019.

Naturgrus

Vad gäller naturgrus, så ökar förståelsen för dess värde för framtiden. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. Om täkter i länet fått fortsatta brytningstillstånd har villkor reglerat att gruset enbart får säljas för användning där naturgrus inte kan ersättas. Ett problem är dock att tillståndshavaren i praktiken inte har rådighet över användningen. För att målet om bevarande av betydande grusavlagringar ska uppnås behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri.

Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden inom olika områden, till exempel natur, kultur och dricksvattentillgång, behöver stärkas. En viktig åtgärd i arbetet är att ta fram en regional materialförsörjningsplan, med syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. För att ersätta naturgrus med bergkross i betongindustrin krävs att lämplig bergråvara finns i närområdet. Lämpligt berg för betongframställning har visat sig finnas i delar av länet.

Naturgrusformationer som är av vikt för den framtida dricksvattenförsörjningen eller är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt bör skyddas från exploateringar genom att de anges i kommunernas översiktsplaner. Sådana formationer bör även skyddas med stöd av 7 kap Miljöbalken.