Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Kvantitativ och kvalitativ status

Under 2015 har Länsstyrelsen fortsatt att komplettera uppgifter i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS) angående statusen av grundvattenförekomster och åtgärdsförslag. Detta arbete bidrar till Vattenmyndighetens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som beslutsas vid slutet av året.

Av länets 175 grundvattenförekomster har 41 bedömts ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021. Två förekomster bedöms ha otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och arsenik. Samtliga förekomster har fått klassificeringen god kvantitativ status. Den sista bedömningen grundas på ett antagande då ingen kännedom om kvantitetsproblem finns för några vattenförekomster i länet. Få mätningar av grundvattennivåer har dock genomförts.

Under 2015 har ett övervakningsprogram tagits fram för länets grundvattenförekomster. Resultaten från programmet ska ge underlag till åtgärder och statusklassificering enligt Förordning (SFS 2004:660 och SFS 2011:634) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt miljömålsuppföljning.

Fyra av länets tolv kommuner (Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund) har antagit vattenförsörjningsplaner. De fyra Bergslagskommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) arbetar med att ta fram vattenförsörjningsplaner som beräknas vara färdigställda i mars 2016.

Vattenskyddsområden

Under året har inga nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättats, vilket innebär att det fortfarande är tolv täkter som saknar skydd. Av befintliga skyddsområden skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning. Skyddsområdet för Loka Brunn är nu under revidering för att förstärka föreskrifter enligt Miljöbalken. Inom arbetet med att peka ut områden av riksintressen för vattenförsörjningen har Skråmsta vattenverk (använder konstgjord infiltration) med tillhörande anläggningar föreslagits. Arbetet har fortsatt under 2014 och de slutliga förslagen förväntas inom något år.

Naturgrus

Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka 7 procent av den totala ballastleveransen vilket är lägre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det största hindret för att uppnå målet är den generellt låga kunskapen om grundvatten. På grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen inom grundvattenområdet är det inte möjligt att ange utvecklingsinriktning. Vi bedömer därför att utvecklingen av målet är oklar. För att trygga den framtida drickvattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ och kvalitativ status

Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Eftersom det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet och ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten hittills har saknats är dataunderlaget emellertid ofta bristfälligt.

Vattenskyddsområden

Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd. För att underlätta skyddsarbetet bör en regional, men även fler kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades. Regeringen har även föreslagit ändringar i 7 kap. 21 § miljöbalken för att stärka skyddet kring vattentäkter. Förslaget gäller obligatoriskt krav på vattenskyddsområde och föreslås gälla från år 2019.

Naturgrus

Förståelsen för värdet av naturgrus för framtiden ökar. Samtidigt kvarstår kraven på uttag ur naturgrusavlagringarna. Om täkter i länet fått fortsatta brytningstillstånd har villkor reglerat att gruset enbart får säljas för användning där naturgrus inte kan ersättas. Ett problem är dock att tillståndshavaren i praktiken inte har rådighet över användningen. För att målet om bevarande av betydande grusavlagringar ska uppnås behövs förbättrad samordning mellan beslutsfattare, planerare, täkthandläggare, experter och berörd industri. En viktig åtgärd i arbetet är att ta fram en regional materialförsörjningsplan, med syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial. För att ersätta naturgrus med bergkross i betongindustrin krävs att lämplig bergråvara finns i närområdet. Lämpligt berg för betongframställning har visat sig finnas i delar av länet.

Naturgrusformationer som är av vikt för den framtida dricksvattenförsörjningen eller är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt bör skyddas från exploateringar genom att de anges i kommunernas översiktsplaner. Sådana formationer bör även skyddas med stöd av 7 kap Miljöbalken.

 

Referenser

Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Förordning (SFS 2011:634) om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12.

Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lst.se

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet