God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder bland annat till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till länets snabba tillväxt utmärker sig några stora områden som vi behöver arbeta särskilt med för att kunna nå miljömålen. Infrastrukturen för transporter, avlopp, energi, vatten och livsmedel behöver vara effektiv och resurssnål och med kopplingar dem emellan för att utnyttja resurserna maximalt. Vi behöver vara aktsamma om vår mark och vårt vatten och utveckla dess ekosystemtjänster. Konsumtionen behöver minska och den kvarvarande bli cirkulär och hållbar. En stark hållbar tillväxt är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen.

Eftersom det är mycket viktigt att hantera miljön och samhällsbyggandet samtidigt och i bred samverkan har en regional Miljö- och samhällsbyggnadsdialog bildats. Sex mål är prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för dialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Strategier för hur vi ska nå dessa mål har tagits fram.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå-myndigheter

Länsplanen för Stockholms län, perioden 2014–2025, omfattar investeringar i infrastrukturen för 8,7 miljarder kronor. Av dessa går 70 procent till investeringar i utvecklad kollektivtrafik. 

Länsstyrelsen har inlett en översyn av länets riksintressen för kulturmiljövård med syfte att se till att nya kunskapsunderlag finns framtagna för samtliga områden i länet, och att de utpekade riksintressena är aktualiserade med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs. Arbetet beräknas vara klart 2019. Många kommuner har kulturmiljöprogram från 1980-talet, som är inaktuella både gällande redovisade miljöer och synen på kulturmiljövård. Länsstyrelsen verkar därför på olika sätt för att kommunerna ska ta fram nya underlag. Bland annat genom bidrag till kommunala kulturmiljöprogram och informationsmöten. 

Gröna värden betraktas som en allt viktigare pusselbit i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen håller, i samverkan med ett antal kommuner, på att ta fram en regional biotopdatabas som ska fungera som planeringsunderlag och analysverktyg och ge stöd i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen betalar också ut medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2016 beslutades om bidrag till 19 nya projekt i länet, bland annat till tätortsnära friluftssatsningar.

För att underlätta för planhandläggare att beakta klimatanpassning i fysisk planering har länsstyrelserna under 2016 tagit fram en checklista. Checklistan är en hjälp för planhandläggaren att se vilka frågeställningar som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen. En ny praxis för skyddsavstånd kring leder för farligt gods har också färdigställts under året. Inom Bullernätverket i Stockholms län har en femte rapport i serien Trafikbuller och planering publicerats. Den innehåller en redovisning av undersökningar som gjorts vid ett antal bostadsprojekt byggda de senaste åren. Under 2016 togs även riktlinjer för lägsta grundläggningsnivån kring länets sjöar och vattendrag fram.

Åtgärder på kommunal nivå

Läget för den kommunala översiktsplaneringen är gott i länet. Under föregående mandatperiod har 15 kommuner tagit fram nya översiktsplaner, och i nästan lika många kommuner pågår arbetet med att ta fram nya översiktsplaner. Flera kommuner i länet arbetar också med kommuntäckande vatten- och avloppsplanering liksom uppdatering och revidering av avfallsplaner.

Analys och bedömning

God bebyggd miljö är en övergripande vision för arbetet med samtliga prioriterade miljömål i Stockholms län. Målet är inte möjligt att nå till år 2020 i länet med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet. Den är positiv för vissa preciseringar som till exempel, hälsa och säkerhet, hållbar avfallshantering samt tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur finns både positiva och negativa trender.

Många kommuner har en uttalad ambition att i sin planering främja en tät bebyggelsestruktur med god tillgång till kollektivtrafik i enlighet med RUFS 2010. Men bebyggelsetrycket på landsbygden, främst i vattennära lägen, är fortsatt stort. Omvandling av fritidsboende till permanentboende fortsätter i omvandlingsområden. Utveckling av landsbygden är en central aspekt i arbetet med en ny regionplan, för att ge stöd för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur på landsbygden. Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på samrådsförslaget till ny regional utvecklingsplan under året.

Positivt är att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor, vilket bedöms vara en fortsatt trend. Positivt är också den stadsplanering som pågår i berörda kommuner kopplat till utbyggnad av tunnelbanan, liksom det regionala arbetet för att öka cykeltrafiken i länet. Med start hösten 2015 tas ett årligt cykelbokslut fram som en uppföljning av den regionala cykelplanen.

Flera kommuner skyddar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse när detaljplaner tas fram. Några kommuner arbetar med att förnya eller komplettera sina kulturmiljövårdsprogram. Landskapskonventionen börjar även få genomslag i länets kommuner. Landskapskonventionen i samverkan med de nationella kulturmiljömålen bör kunna medföra en positiv utveckling för länets kulturmiljöer.

Gällande avfall går trenden mot mer återbruk, till exempel vid de centrala återvinningscentralerna. Antalet grustäkter minskar kontinuerligt i länet och bergkross används som ett alternativ inom allt fler områden inom bygg- och anläggningssektorn. 

Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar, vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanor hos befolkningen. En negativ trend är också att förslag om att riva byggnader med ett utpekat kulturhistoriskt värde och ersätta dem med nya byggnader ser ut att bli vanligare.

För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs exempelvis för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö där fukt troligen är den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Vidare är saneringstakten av radon för långsam och många småhus med för höga radonhalter är inte identifierade. Fortsatta insatser behövs också för att åtgärda buller och luftmiljö som påverkar många människors hälsa.