God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera. 

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.  

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Stockholms län satsar allt mer på cykel, ett transportsätt som kräver litet utrymme, är energisnålt, varken bullrar eller medför luftföroreningar. Dessutom bidrar ökad cykling till bättre folkhälsa, attraktiva stadsmiljöer och i viss mån till minskade koldioxidutsläpp och minskad trängsel. En regional cykelplan har nyligen tagits fram och medel till cykelinfrastruktur har dubblats i förslag till länsplan 2014-2025. 

Länsstyrelsen har inlett ett arbete kring länets riksintressen för kulturmiljövården. Arbetet syftar till att tillsammans med länets kommuner – och i första hand de som står inför att ta fram en ny översiktsplan – se över behovet av kunskapsunderlag och eventuell översyn av riksintressena. 

Läget vad gäller den kommunala översiktsplaneringen är gott i länet. Under mandatperioden har sju kommuner tagit fram nya översiktsplaner och under kommande mandatperiod uppskattas att ytterligare sju antas. I fem kommuner pågår arbetet med att ta fram nya översiktsplaner. I kommunernas detaljplanering har klimatanpassning till viss del börjat ge avtryck. 

Flera kommuner; bland andra Ekerö, Haninge, Järfälla, Nynäshamn, Södertälje och Vaxholm; arbetar med en kommuntäckande va-planering. En god va-planering förbättrar kommunikationen med medborgarna och underlättar möjligheterna att nå andra miljömål som Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan och Grundvatten av god kvalitet.

Inom den kommunala avfallsplaneringen finns för närvarande en höjd aktivitet då högre krav ställs på uppdateringar och revideringar av avfallsplanerna. Trenden går mot mera återbruk till exempel vid de centrala återvinningscentralerna. 

Under 2013 har ett antal nya planeringsunderlag tagits fram; bland annat rapporten ”Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv – dricksvatten, bebyggelse, ekosystem”, rapporten ”Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpning”, ”Analys om arbetspendling” och ”Skärgårdsfakta – grafiska kartor 2012”. 

Länets kommuner efterfrågar en vegetationskarta för att kunna planera effektivare med hänsyn till ekosystemtjänster som rekreation, ren luft och grönstruktur. Ett arbete pågår med att reda ut förutsättningar för en sådan produkt. Flera av länets kommuner samarbetar kring länets gröna kilar där gemensamma planeringsunderlag har tagits fram eller är på väg att tas fram, till exempel en kilanalys för Angarn- Bogesundskilarna. 

Länsstyrelsen betalar ut medel för bland annat lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2013 ska cirka 40 LONA-projekt slutredovisas. Många av projekten bidrar till God bebyggd miljö, till exempel skydd av tätortsnära natur och tillgänglighetsanpassning. Insatser för att nå länets andra prioriterade miljömål, till exempel arbetet med Klimat- och energistrategin och åtgärdsprogram för partiklar och kvävedioxider, bidrar även till att nå God bebyggd miljö. 

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet, eftersom den är positiv för vissa preciseringar som till exempel hållbar avfallshantering, hälsa och säkerhet samt tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur finns både positiva och negativa trender. Exempel på åtgärder för att nå målet är hållbar, klimatanpassad samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.

God bebyggd miljö är en övergripande vision för samtliga prioriterade miljömål i länet. För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö där fukt troligen är den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Fortsatta insatser behövs också för att åtgärda buller och luftmiljö som påverkar många människors hälsa.

Det finns både positiva och negativa trender i miljötillståndet och samhällsutvecklingen i länet. Positivt är att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor vilket bedöms vara en fortsatt trend. Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar; vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanorna hos befolkningen.

Viktiga preciseringar i länet är ”Hälsa och säkerhet” och ”Miljöanpassade transporter”. Preciseringen angående hälsa och säkerhet är av stor vikt då drygt två miljoner av landets befolkning bor i länet. Svårigheterna att uppnå preciseringen ”Hälsa och säkerhet” består bland annat av att saneringstakten av radon är för långsam och att många småhus med för höga radonhalter inte är identifierade. Trots positiva effekter av bullerskyddsåtgärder har dessa vägts upp av en ökad trafik.

Förutsättningarna för att kunna tillhandahålla miljöanpassade kollektivtrafiksystem samt gång- och cykelvägar är goda i ett storstadslän som Stockholm. Svårigheter ligger många gånger i att samverkan behövs mellan många olika aktörer, att man måste lyckas med den samordning som behövs, och bristande resurser för investeringar.