Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Befolkningstillväxten medför ett stort behov av att bygga bostäder i länet. En utmaning är att bygga den täta och tillgängliga staden och samtidigt hantera de målkonflikter som uppstår. I länet finns en stor förtätningspotential inte minst inom tunnelbanans förorter, vad som saknas är kapacitet i infrastrukturen.
Resultat
En länstäckande bullerkarta har tagits fram och gjorts tillgänglig för allmänheten. Kunskapsunderlaget är viktigt inte minst för att kunna värna de tysta områdena.
Inom den kommunala avfallsplaneringen finns för närvarande en höjd aktivitet då högre krav ställs på uppdateringar och revideringar av avfallsplanerna. Trenden går mot mera återbruk till exempel vid de centrala återvinningscentralerna.
Resultat från uppföljning av nybyggda bostäder i bullerutsatta lägen kommer i slutet av 2012, ”Trafikbuller och planering del 4”. Nytt planeringsunderlag, Klimatanpassning i fysisk planering, har tagits fram under år 2012. I kommunernas detaljplanering har klimatanpassning till viss del börjat ge avtryck. Regional cykelplanering pågår i projektet "Satsa II, Regional cykelstrategi".
Insatser för att nå våra andra prioriterade miljömål, till exempel arbetet med Klimat- och energistrategin och åtgärdsprogram för partiklar och kvävedioxider, bidrar även till att nå God bebyggd miljö.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet, eftersom den är positiv för vissa preciseringar som till exempel hållbar avfallshantering, hälsa och säkerhet samt tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur finns både positiva och negativa trender. Exempel på åtgärder för att nå målet är hållbar, klimatanpassad samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
God bebyggd miljö är en övergripande vision för samtliga prioriterade miljömål i länet. För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö, buller och luftmiljö som påverkar många människors hälsa. Intressekonflikterna är många och komplicerade samtidigt som flera åtgärder är kostsamma utan att ansvars- och kostnadsfördelningen är klar.
Det finns både positiva och negativa trender i miljötillståndet och samhällsutvecklingen i länet. Positivt är att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor och att uttaget av naturgrus minskar, vilket bedöms vara en fortsatt trend. Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar; vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanorna hos befolkningen.
Viktiga preciseringar i länet är ”Hälsa och säkerhet” och ”Miljöanpassade transporter”. Preciseringen angående hälsa och säkerhet är av stor vikt då drygt två miljoner av landets befolkning bor i länet. Svårigheterna att uppnå preciseringen ”Hälsa och säkerhet” består bland annat av att saneringstakten av radon är för långsam och att många småhus med för höga radonhalter inte är identifierade. Trots positiva effekter av bullerskyddsåtgärder har dessa vägts upp av en ökad trafik.
Förutsättningarna för att kunna tillhandahålla miljöanpassade kollektivtrafiksystem samt gång- och cykelvägar är goda i ett storstadslän som Stockholm. Svårigheter ligger många gånger i att samverkan behövs mellan många olika aktörer, att man måste lyckas med den samordning som behövs, och bristande resurser för investeringar.