God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Läget för kommunal översiktsplanering är gott i länet. Under föregående mandatperiod har 15 kommuner tagit fram nya översiktsplaner. I nio kommuner pågår arbetet med att ta fram nya översiktsplaner. Flera kommuner i länet arbetar också med kommuntäckande vatten- och avloppsplanering liksom uppdatering och revidering av avfallsplaner.

Länsplanen för Stockholms län, perioden 2014–2025, omfattar investeringar i infrastrukturen för 8,7 miljarder kronor. Av dessa går 70 procent till investeringar i utvecklad kollektivtrafik.

Länsstyrelsen har inlett en översyn av länets riksintressen för kulturmiljövård med syfte att se till att nya kunskapsunderlag finns framtagna för samtliga områden i länet och att de utpekade riksintressena är aktualiserade med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs. Många kommuner har kulturmiljöprogram från 1980-talet, som är inaktuella både gällande redovisade miljöer och synen på kulturmiljövård. Länsstyrelsen verkar därför på olika sätt för att kommunerna ska ta fram nya underlag. Bland annat genom bidrag till kommunala kulturmiljöprogram och informationsmöten.

Gröna värden betraktas som en allt viktigare pusselbit i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen håller, i samverkan med ett antal kommuner, på att ta fram en regional biotopdatabas som ska fungera som planeringsunderlag och analysverktyg och ge stöd i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen betalar också ut medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2015 beslutades om bidrag till 15 nya projekt i länet, bland annat till tätortsnära friluftssatsningar.

Under 2015 har Länsstyrelsen tagit fram ett antal nya planeringsunderlag. Bland annat riktlinjer för lägsta grundläggningsnivån kring Mälaren och längs med länets Östersjökust. Länsstyrelsen har även tagit fram en lågpunktskartering som en del i arbetet med underlag för översvämningsrisk vid skyfall. En ny praxis för skyddsavstånd kring leder för farligt gods med mera håller på att tas fram och under 2015 har även tre regionala miljömålsstrategier beslutats; Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning och Giftfri miljö.

Analys och bedömning

God bebyggd miljö är en övergripande vision för samtliga prioriterade miljömål i Stockholms län. Målet är inte möjligt att nå till år 2020 i länet med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet, eftersom den är positiv för vissa preciseringar som till exempel, hälsa och säkerhet, hållbar avfallshantering samt tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur finns både positiva och negativa trender.

Många kommuner har en uttalad ambition att i sin planering främja en tät och kollektivtrafiktillgänglig bebyggelsestruktur i enlighet med RUFS 2010. Men bebyggelsetrycket på landsbygden, främst i vattennära lägen, är fortsatt stort. Omvandling av fritidsboende till permanentboende fortsätter i omvandlingsområden. Utveckling av landsbygden är en central aspekt i arbetet med en ny regionplan, för att ge stöd för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur på landsbygden.

Positivt är att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor, vilket bedöms vara en fortsatt trend. Positivt är också den stadsplanering som pågår i berörda kommuner kopplat till utbyggnad av tunnelbanan, liksom det regionala arbetet för att öka cykeltrafiken i länet. Gällande avfall går trenden mot mer återbruk, till exempel vid de centrala återvinningscentralerna. Antalet grustäkter minskar kontinuerligt i länet och bergkross används som ett alternativ inom allt fler områden inom bygg- och anläggningssektorn. Inom kulturmiljöområdet anses landskapskonventionen börja få genomslag i länets kommuner. Landskaps-konventionen i samverkan med de nationella kulturmiljömålen bör kunna medföra en positiv utveckling för länets kulturmiljöer.

Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar, vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanor hos befolkningen. En negativ trend är också att förslag om att riva byggnader med ett utpekat kulturhistoriskt värde och ersätta dem med nya byggnader ser ut att bli vanligare.

För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs exempelvis för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö där fukt troligen är den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Vidare är saneringstakten av radon för långsam och många småhus med för höga radonhalter är inte identifierade. Fortsatta insatser behövs också för att åtgärda buller och luftmiljö som påverkar många människors hälsa.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Stockholms län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas