God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera. 

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.  

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Läget för kommunal översiktsplanering är gott i länet. Under mandatperioden har 15 kommuner tagit fram nya översiktsplaner och i sex kommuner pågår arbete. I kommunernas detaljplanering har klimatanpassning till viss del börjat ge avtryck. Många har en uttalad ambition att följa principen om en tät och kollektivtrafiktillgänglig bebyggelsestruktur, som redovisas i RUFS 2010. Men bebyggelsetrycket på landsbygden, främst i vattennära lägen, är fortsatt stort. Omvandling av fritidsboende till permanentboende sker i omvandlingsområden.

Länsstyrelsen har i uppdrag att ompröva och förtydliga riksintresseunderlagen inom områden som är aktuella för bostadsbyggande och annan bebyggelseutveckling. Länsstyrelsen har även inlett ett arbete kring länets riksintressen för kulturmiljövård.

Många kommuner är i behov av att uppdatera sina kulturmiljövårdsprogram. I flera fall är programmen från 1980-talet och inaktuella både beträffande redovisade miljöer och i synen på kulturmiljövård. Länsstyrelsen har under 2014 fördelat cirka15 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bidrag ges bland annat till byggnadsvård.

Flera kommuner i länet arbetar med kommuntäckande vatten- och avloppsplanering. En god vatten- och avloppsplanering underlättar möjligheterna att nå andra miljömål som Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Inom kommunal avfallsplanering finns en höjd aktivitet då högre krav ställs på uppdateringar och revideringar av avfallsplanerna. Trenden går mot mera återbruk till exempel vid de centrala återvinningscentralerna. Antalet grustäkter minskar kontinuerligt i länet. Bergkross används som ett alternativ inom allt fler områden inom bygg- och anläggningssektorn.

Gröna värden betraktas som en allt viktigare pusselbit i samhällsplaneringen. Grönstrukturens sociala värde ligger i dess betydelse för människors hälsa och välbefinnande i form av rekreation och minskad stress. Länets kommuner efterfrågar en biotopdatabas för att kunna planera effektivare med hänsyn till ekosystemtjänster som rekreation, ren luft och grönstruktur. Arbetet med att ta fram en metod och manual för att kunna upphandla en sådan har inletts.

Länsstyrelsen betalar också ut medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2014 beslutades om bidrag till 13 nya projekt i länet. Många av projekten bidrar till god bebyggd miljö, till exempel genom skydd av tätortsnära natur.

Stockholms län satsar stort på kollektivtrafik. Länsplanen för 2014–2025 omfattar investeringar för 8,7 miljarder kronor. Av dessa går 70 procent till investeringar i kollektivtrafik. I länet råder en samsyn att cykeltrafiken bör öka.

Under 2014 har Länsstyrelsen tagit fram ett antal nya planeringsunderlag. Bland annat rapporterna Ett robust samhälle - regional handlingsplan för klimatanpassning i Stockholms län och Energieffektivisering i kommuner - två pilotprojekt. Alla tiders Stockholm, ett kunskapsunderlag för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården är färdigt och publiceras hösten 2014.

Analys och bedömning

Målet God bebyggd miljö är inte möjligt att nå till år 2020 i Stockholms län med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet, eftersom den är positiv för vissa preciseringar som till exempel, hälsa och säkerhet, hållbar avfallshantering samt tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur finns både positiva och negativa trender.

God bebyggd miljö är en övergripande vision för samtliga prioriterade miljömål i länet. För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö där fukt troligen är den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Fortsatta insatser behövs också för att åtgärda buller och luftmiljö i omgivningen som påverkar många människors hälsa.

Positivt är att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor vilket bedöms vara en fortsatt trend. Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar, vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanor hos befolkningen. En negativ trend är också att förslag om att riva byggnader med ett utpekat kulturhistoriskt värde och ersätta dem med nya byggnader ser ut att bli vanligare.

Nya nationella kulturmiljömål har antagits under året. De understryker sambandet mellan ett hållbart samhälle och att en mångfald kulturmiljöer bevaras och utvecklas. Där framhålls också vikten av att kulturmiljöarbetet är inkluderande och att alla är delaktiga i det. Målen har ännu inte hunnit få någon effekt men ett aktivt arbete med dem bör gagna måluppfyllelsen för god bebyggd miljö. Landskapskonventionen har börjat få genomslag i länets kommuner. Kulturmiljömålen och Landskapskonventionen samverkar och bör kunna innebära en positiv utveckling för länets kulturmiljöer.

Viktiga preciseringar i länet är Hälsa och säkerhet och Miljöanpassade transporter. Preciseringen angående hälsa och säkerhet är av stor vikt då drygt två miljoner av landets befolkning bor i länet. Svårigheterna att uppnå preciseringen består bland annat av att saneringstakten av radon är för långsam och att många småhus med för höga radonhalter inte är identifierade. Trots positiva effekter av bullerskyddsåtgärder har många vägts upp av en ökad trafik.

Under året har flera beslut fattats som är viktiga för bostadsbyggandet och för en hållbar stadsutveckling. En överenskommelse om fyra nya tunnelbanesträckningar och 78 000 nya bostäder fram till 2030 har gjorts på statlig och kommunal nivå. Att samplanera infrastruktur med bostäder ses som den enskilt viktigaste insatsen för att möjliggöra fler bostäder i attraktiva lägen.