Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i exploaterade och periodvis i oexploaterade delar. Vissa intressekonflikter finns. Problem med bullerstörningar finns under perioder. Kunskapen om kulturmiljövärden är otillräcklig.

Resultat

Antalet besökare ökar i delar av Dalafjällen och de efterfrågar en storslagen fjällmiljö.

I den södra delen av Dalafjällen förekommer inte bete av tamren. Här är det viktigt att bevara de unika värden som skapas av ett av tamren obetat fjällandskap. I dessa områden har istället fäbodbete haft en stor betespåverkan.

Sedan början av 1900-talet har trädgränsen stigit med nästan 100 m fram till 2007. Därefter har ingen förändring av gränsen skett (1). Klimatets påverkan har även effekt på snölegornas varaktighet. Under 2015 avslutades en studie av snölegor, som är mycket betydelsefulla för både djur- och växtlivet i fjällen.

Skillnaderna mellan de olika fjällområdena i länet är påtagliga när det gäller skador på mark och vegetation (beroende på olika besöks-, betes- och exploateringstryck). Utbyggnationen av fjällnära boenden fortgår.

Fjällen är viktiga rekreationsområden. Samhället har satsat relativt stora resurser på att vidmakthålla ekosystemtjänsten fiske i fjällen genom kalkning av försurade vatten.

Tack vare låg grad av mänsklig påverkan har fjällområdets naturtyper och arter i stort sett gynnsam bevarandestatus. Intressekonflikten kring rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Skyddsjakt på björn har reducerat populationen, endast ett fåtal vargar och lodjur finns konstaterade i fjällen. Järv hade däremot rekordmånga föryngringar i Dalafjällen vid senaste räkningen.

Inventeringar visar att fåglar i fjällen minskar i artantal (2).

Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern och Västra Fjätvallen sköts med bete- eller slåtterhävd efter att nyligen ha restaurerats inom projektet Foder och fägring.

Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kommer ibland i konflikt med utbyggnad av skidanläggningar och andra verksamheter. I samband med revidering av beslut och skötselplan för Drevfjällens naturreservat genomförs en dialog med lokalbefolkningen om dess förvaltning.

Under året har inventeringar utförts av naturmiljövärden i fjällnära skogsmiljöer i Gröveldalen, Idre. Syftet är att identifiera värdefulla skogsmiljöer i fjälldalen. I samtal med berörda markägare ska förutsättningarna för olika former av skydd och hänsyn till de känsliga miljöerna belysas.

Skotertrafiken har ökat och därmed också nedskräpningen längs skoterleder. Inom vissa områden med förbud mot skoterkörning utanför skoterleder överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och då har flera polisanmälningar gjorts.

Bullret från skotrar är på många platser obetydligt medan det i vissa områden orsakar stora störningar under delar av säsongen. Buller från höghöjdsflyg och en ökad helikoptertrafik bidrar också till en störande ljudbild. Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till en flygplats i Rörbäcksnäs. Den är avsedd för chartertrafik till och från skidanläggningar i Sälen och Trysil. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte eller endast i begränsad utsträckning att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade, men i exploaterade delar är påverkan på miljön stor och även periodvis i anslutande oexploaterade områden. Den pågående exploateringen av fjällen bidrar till att arealen oexploaterade områden minskar.

Utvecklingen i miljön är neutral. Årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är oförändrad från föregående år. Om berörda privata och offentliga aktörer tar den hänsyn som krävs och använder de styrmedel som är tillgängliga finns det fortfarande en viss möjlighet att miljökvalitetsmålet nås till 2020.

Bristen på kunskap om vad fjällen tål av påverkan från olika verksamheter är stor. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och dem som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fågelfauna, till en ökad risk för skador till följd av extremt väder.

Eftersom renskötsel bedrivs i delar av fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn i detta område. Däremot borde de stora rovdjuren kunna finnas utanför renskötselområdet. Det är dock glädjande att järven har etablerat sig i Dalafjällen.

För att få kännedom om vilka kulturlämningar som finns i fjällen behövs ytterligare inventering utföras. Informationen och förståelsen för kulturmiljövärdena behöver också spridas.

Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana miljöer motverkas till delar av en ökad skotertrafik i fjällområdet. Till dess att snöskotrar med lägre ljudnivå har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa skotertrafiken på utsatta platser. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs ökad information och tillsyn.

Vindkraft som är synlig i fjällmiljöer bidrar till att påverka både ljudbilden och orördhetskänslan negativt.

Försök med, och information om alternativa brukningsformer av fjällnära skogar behövs.

Referenser

1. Trädgräns i fjällen. Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, rapport 2015:4

2. Miljömål.se. Miljömålsindikatorn Häckande fåglar i fjällen

Pil uppåt smiley saknas Storslagen fjällmiljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet