Sveriges miljömål

Regionala miljömål

Jämtlands län

smiley saknas

1. Begränsad klimatpåverkan

Klimatfrågan är en global fråga. Jämtlands län kan i det globala och nationella perspektivet i första hand bidra till en begränsad klimatpåverkan genom exporten av förnybar energi från vattenkraft, vindkraft, bioenergi med mera. Därutöver behöver Jämtlands län minska utsläppen av växthusgaser, framförallt inom transportsektorn.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

2. Frisk luft

Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar vilket är en positiv utveckling. Effekten av de minskade utsläppen på luftkvaliteten är svår att följa upp då det råder brist på underlagsdata.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

3. Bara naturlig försurning

Nedfallet har en försurande effekt framförallt i fjällmiljö med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Utvecklingen är oklar; nedfallet har minskat, men effekterna i miljön är kvar. För att mildra effekterna av försurning kalkades cirka 400 sjöar, våtmarker och vattendrag 2014.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

4. Giftfri miljö

Möjligheten att nå målet Giftfri miljö i Jämtlands län bedöms vara lika svår som på nationell nivå. Kemikalielagstiftningen är inte tillräckligt långtgående. Utvecklingen bedöms som oklar för tillståndet i miljön för miljögifter. Takten för undersökningar och åtgärder inom förorenade områden behöver öka.
smiley saknas

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet kommer troligen att börja återhämta sig och bli tjockare omkring år 2020. En fullständig återhämtning beräknas troligtvis inträffa omkring 2050. Utmaningen de kommande åren är att kunna omhänderta CFC-haltigt avfall såsom köldbärare och byggavfall för att förhindra fortsatt spridning av ozonnedbrytande ämnen.
smiley saknas

6. Säker strålmiljö

I det stora hela saknas det underlagsmaterial och en heltäckande bild av strålmiljön och det finns idag mycket begränsade resurser för att öka kunskapen och ändra beteenden. En ändrad attityd till solande är en viktig del för att nå målet.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

7. Ingen övergödning

Övergödningsproblematiken i Jämtlands län är inte omfattande om man jämför med södra Sverige. Dock saknas kunskap om övergödningens påverkan på naturligt näringsfattiga miljöer. Insatser för att öka kunskapen har påbörjats men ytterligare resurser behöver tillföras.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

8. Levande sjöar och vattendrag

Jämtlands län hyser ett stort antal sjöar och vattendrag, stora delar av Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan rinner genom länet. Fysisk påverkan från vattenkraft, tidigare flottning och vandringshinder i övrigt, utgör störst påverkan på länets vattenmiljöer och åtgärder inom dessa områden behöver prioriteras högt.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

9. Grundvatten av god kvalitet

Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

11. Myllrande våtmarker

Det största hotet mot skyddsvärda våtmarker bedöms idag vara skogsbruket som är inriktat på myrholmar, sumpskogar och våtmarksangränsade skogar samt byggande av skogsbilvägar. Barmarkskörning och vindkraftutbyggnad är två växande problem för länets myrar. Det kan även skönjas ett ökat intresse för torvbrytning i länet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

12. Levande skogar

Miljötillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samt ytterligare bevarandeinsatser. Utvecklingen är neutral. Skogstyperna kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar samt sandtallskogar är särskilt värda att bevara.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

13. Ett rikt odlingslandskap

Att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är en svår utmaning. Igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Dålig lönsamhet och en hög medelålder bland lantbrukarna, medför att utvecklingen går åt fel håll.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

14. Storslagen fjällmiljö

Målet bedöms med nuvarande styrmedel ej nås till år 2020. Omfattningen av markskador på grund av ökande terrängkörning är svårbedömd men troligen betydande. Kunskapsbrist råder om hur klimatförändringarna påverkar växter och djur i fjällmiljö. Det är viktigt med mer resurser inom kulturmiljöområdet
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

15. God bebyggd miljö

Trenden är positiv och flera åtgärder i länet bidrar till att uppfylla preciseringarna inom målet. En ökad medvetenhet kring klimatanpassning, vattenförvaltning, transportfrågor med mera syns i de mest aktuella kommunala översiktsplanerna. Målet bedöms dock inte kunna nås med aktuella styrmedel.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

16. Ett rikt växt- och djurliv

Antalet hotade arter har inte minskat och läget bedöms särskilt kritiskt för skogsarterna. Arealen naturskog minskar snabbt samtidigt som spridningsvägar mellan kvarvarande naturskogar saknas. Även för hävdberoende gräsmarksarter är situationen svår, främst på grund av upphörd ängsslåtter och frånvaro av betesdjur.
smiley saknas

17. Generationsmålet

Når vi målet i ditt län?