 |
1. Begränsad klimatpåverkan
För att nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Länets stora utmaning är att nå målet samtidigt som regionen växer. I länet är energiproduktionen och vägtrafiken de största utsläppskällorna, där energisektorns utsläpp tenderar att minska medan vägtrafikens utsläpp ökar. |
 |
2. Frisk luft
Den främsta orsaken till ohälsosam luft i Stockholms län är vägtrafikens utsläpp. I centrala, tätbebyggda områden finns problem med för höga halter av bland annat partiklar och kvävedioxid. I de yttre delarna av länet är luftkvaliteten överlag god med undantag av för höga halter av ozon. |
 |
3. Bara naturlig försurning
Målet är nått för sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen behöver dock fortsätta att minska för skogsmarkens återhämtning. |
 |
4. Giftfri miljö
Stockholms län står inför utmaningar, bland annat ökad belastning av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön. Länet är särskilt belastat till följd av den stora befolkningstätheten, tillväxttakten, hög konsumtion, transporter, ökande avfallshantering och förbränning, samt länets långa industrihistoria. |
 |
5. Skyddande ozonskikt
Det mesta tyder på att uttunningen av ozonskiktet har avstannat, och att ozonskiktet istället kommer att börja öka i tjocklek före år 2020. Internationella åtgärder att förbjuda och begränsa utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har hittills varit framgångsrika. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. |
 |
6. Säker strålmiljö
Informations- och tillsynsinsatser krävs om vi ska kunna ändra befolkningens solvanor, så att antalet hudcancerfall kan minska. För elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas i till exempel detaljplaner, så att inte människor exponeras för värden som överskrider de rekommenderade. |
 |
7. Ingen övergödning
Den snabbt ökande befolkningen i länet medför en ökad belastning på bland annat avloppsreningssystemen. Åtgärder behöver vidtas för att minska utsläppen till vattnet och för att få in näringsämnena i ett kretslopp. |
 |
8. Levande sjöar och vattendrag
Länets sjöar är allvarligt påverkade av övergödning och äldre sjösänkningar. Fysiska ingrepp och strandnära exploatering motverkar miljömålet. Restaurering och skydd går i alltför långsam takt. |
 |
9. Grundvatten av god kvalitet
En positiv utveckling har skett för skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Tillståndet är svårbedömt, bland annat på grund av bristande kunskaper om grundvattnets kvalitet. Men ytterligare insatser krävs för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker. |
 |
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Med de resurser och åtgärder vi har i dag kommer vi inte att kunna nå miljömålet. |
 |
11. Myllrande våtmarker
Skyddsarbetet har nästan avstannat och skötseln är eftersatt. Nyanläggning och restaurering i jordbruksmark går sakta. Exploatering tär på återstående våtmarker. |
 |
12. Levande skogar
Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket och miljöhänsynen behöver utvecklas mer. Avverkningsuppföljning, inventeringsresurser samt utbildningsinsatser behövs. Resurserna för områdesskydd är otillräckliga. Utvecklingen i miljön är neutral. |
 |
13. Ett rikt odlingslandskap
För att nå Ett rikt odlingslandskap i länet måste lönsamheten i lantbruket öka och igenväxningen av våra öppna marker hejdas, så att värdena bevaras. Det är också avgörande att vår jordbruksmark bevaras och inte exploateras i samband med byggande av bostäder och vägar. |
 |
15. God bebyggd miljö
Befolkningstillväxten medför ett stort behov av att bygga bostäder i länet. En utmaning är att bygga den täta och tillgängliga staden och samtidigt hantera de målkonflikter som uppstår. I länet finns en stor förtätningspotential inte minst inom tunnelbanans förorter, vad som saknas är kapacitet i infrastrukturen. |
 |
16. Ett rikt växt- och djurliv
En långsam men kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i Stockholms län. Det här beror bland annat på den fragmentering av grönstrukturen som pågår i regionen. |