Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Regionala miljömål

13. Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Blekinge län

De viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur. I dag växer betesmarker igen och brukandet av åkrar upphör vilket minskar småbiotoperna, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Dalarnas län

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Flera positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. De skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggander förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Gotlands län

Ett försenat landsbygdsprogram och en fortsatt svag lönsamhet i mjölkproduktionen är två skäl till att den negativa trenden fortsätter. Vid upprättandet av åtagandeplaner för miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar har det tydligt framkommit att ett flertal marker håller på att växa igen.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Gävleborgs län

Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Hallands län

Strukturförändring av jordbruksföretagen leder till större företag och mer koncentrerad djurhållning till de bättre jordbruksbygderna. Det ger negativ effekt på skötseln av många värdefulla gräsmarker. Arealen jordbruksmark minskar fortfarande till följd av upphört brukande eller exploatering.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Jämtlands län

Att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är en svår utmaning. Igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Dålig lönsamhet och en hög medelålder bland lantbrukarna, medför att utvecklingen går åt fel håll.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Jönköpings län

Jordbruksmarkens tillstånd är överlag bra. Utvecklingen för den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena är negativ och här behövs fler insatser. För att vi även framöver ska ha ett aktivt jordbruk behöver lönsamheten öka.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Kalmar län

Attityden till odlingslandskapet måste förändras. Medvetenheten om sambanden mellan jordbruk och livsmiljö, livmedel och konsumtion måste öka för att skapa betalningsvilja dels för lokala och ekologiska produkter, dels för odlingslandskapets värden - nära förknippade med vår nationella identitet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Kronobergs län

Arealen åkermark, betesmarker och slåtterängar fortsätter minska i länet. Höga natur- och kulturhistoriska värden riskerar att försvinna tillsammans med ett variationsrikt odlingslandskap, särskilt i skogsbygden. Miljöinvesteringar för kulturmiljöer lämnas numera bara till större projekt.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Norrbottens län

Det blir allt färre jordbruksföretag i länet och åldern bland lantbrukarna är hög. Allt färre mjölkproducenter leder till en minskande areal åker- och betesmark. Däremot ökar arealen slåttermark främst i form av slåttermyrar. Norrbotten är det län som har näst störst areal slåttermark i landet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Skåne län

Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Stockholms län

Den totala arealen brukad mark minskar långsamt i Stockholms län. För att nå målet behöver igenväxningen av öppna marker hejdas och förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas. Exploatering av vägar och bostäder måste ske på ett sådant sätt att länets jordbruksmark bevaras.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Södermanlands län

Ökat antal hotade arter i odlingslandskapet, en minskning av betesdjur, utebliven miljöersättning för skötsel av kulturelement, färre antal jordbruksgårdar samt minskat antal betesmarker i hävd gör att utvecklingen bedöms som negativ. De stöd som finns räcker inte för att vända dessa trender.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Uppsala län

En grundläggande förutsättning för att miljömålet ska kunna uppfyllas är att det finns aktiva lantbrukare i länet. Den ekologiska odlingen ökar i länet, arealen betesmark minskar dock.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Värmlands län

Nedläggning av jordbruksmark och minskad djurhållning försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Miljöer restaureras men inte i tillräcklig omfattning för att målet ska nås. Arbete pågår för att minska jordbrukets miljöpåverkan, bland annat genom förbättrad markstruktur.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västerbottens län

Arealen jordbruksmark minskar i länet. I stora områden av länet finns det för få eller inga betesdjur som håller gräsmarker öppna samt få eller inga jordbrukare som brukar åkrarna aktivt.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västernorrlands län

Svag lönsamhet för länets jordbruk och en pågående generationsväxling är de stora anledningarna till att den brukade arealen jordbruksmark i länet fortsätter minska. Den svaga lönsamheten påverkar även produktionsförmågan då nödvändiga investeringar och underhåll av exempelvis dräneringar blir eftersatta.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västmanlands län

Betesmarkerna fortsätter minska. Slåtterängsarealen har stabiliserats på en biologiskt och historiskt alldeles för blygsam nivå. Underhållet av landsbygdens kulturhistoriska byggnadsbestånd uppväger inte förfallet. Utvecklingen i miljön är negativ.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västra Götalands län

Odlingslandskapets värden minskar. Arealen åker och antal nötdjur minskar i länet. Variationen i landskapet minskar när gårdarna blir färre och större. Hänsyn till åkermarkens värden för livsmedelsproduktion måste tas vid exploatering. Höga biologiska värden försämras av otillräcklig skötsel.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Örebro län

I Örebro län fanns runt 113 tusen ha jordbruksmark år 2015. Ca 18 procent av jordbruksmarken användes för ekologisk produktion. En utmaning under kommande år blir att upprätthålla en bärkraftig jordbrukssektor som klarar att hantera de miljöinvesteringar som behövs för att nå miljömålet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Östergötlands län

Jordbruksmarken har idag bristfällig skyddsstatus och det finns i dagsläget få styrmedel för att kunna skydda den. Den biologiska mångfalden i betesmarker och andra marker påverkas bland annat negativt av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar.

Når vi målet i ditt län?