Miljömålssystemets historia

Historik

    miljohot-415x34px

  • 1991 fastställde riksdagen mål för hela miljöpolitiken för första gången: att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskap.

    Naturvårdsverket strukturerade arbetet för att nå miljöpolitikens mål utifrån 13 miljöhot, se illustrationerna av dem ovan (i tur och ordning: Klimatpåverkande gaser, Uttunning av ozonskiktet, Försurning av mark och vatten, Fotokemiska oxidanter/marknära ozon, Tätorternas luftföroreningar och buller, Övergödning av mark och vatten, Påverkan genom metaller, Påverkan av organiska miljögifter, Introduktion och spridning av främmande organismer, Nyttjandet av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs, Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur, Anspråk mot särskilt värdefulla områden, samt Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter). Senare tillkom ett 14:e miljöhot: Strålning.
  • Den 28 april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål.
    Även fyra övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader.

    Riksdagen beslutade vid olika tillfällen därefter om 71 delmål.
  • År 2002 inrättade regeringen ett miljömålsråd som skulle ansvara för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet upphörde i den formen den 1 november 2010.
  • I november 2005 beslutade riksdagen om det 16:e miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald. Samtidigt togs vissa delmål bort och andra kom till eller ändrades. Den övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön togs bort.
  • Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen om ändrad innebörd av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Den ändrade innebörden gjordes senare om till målets två så kallade preciseringar.

    Ett nytt mål till år 2020 infördes, som sedermera blev det första etappmålet i miljömålssystemet.
  • Miljöministern inrättade Miljömålsforum med generaldirektörerna för de 25 myndigheter som har ett utpekat ansvar i miljömålssystemet och en landshövding som representant för den regionala nivån mellan år 2010 och 2014.
  • Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen.

    De övergripande miljömålsfrågorna bakades in i strecksatserna till generationsmålet.

    Den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbetar miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden.

    Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Etappmålen ersätter de 73 delmålen och fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen (se regeringens proposition 2009/10:155, riksdagens betänkande 2009/10:MJU25 eller riksdagsskrivelsen 2009/10:377). Delmålen slutredovisades i den årliga uppföljningen 2011:
  • Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet fick i sina instruktioner från år 2012 en tydligare uppgift att verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås.
  • Regeringen beslutade den 26 april 2012 om tretton ytterligare etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Alla miljökvalitetsmål fick preciseringar.
  • Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet fick år 2013 i uppdrag att tydligare redovisa hur de verkar för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Myndigheterna ska särskilt fokusera på hur de integrerar miljöarbetet i den löpande verksamheten.
  • Ytterligare fyra etappmål inom området farliga ämnen antogs av regeringen den 27 juni 2013.  
  • Regeringen beslutade om ett etappmål till om farliga ämnen den 31 oktober 2013.
  • Ytterligare fem etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster beslutades av regeringen den 27 februari 2014. Nu är etappmålen 24 stycken.
  • 2014 utsåg regeringen en nationell samordnare för näringslivets miljömålsarbete och återinförde Miljömålsrådet i ny skepnad. 

    Miljömålsberedningen fick ett utökat ansvar för klimat den 18 december 2014
  • Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet fick år 2015 i uppdrag att analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för den egna verksamheten och upprätta en plan med åtgärder som bidrar till att klara miljömålen.
  • Ett 60-tal myndigheter fick år 2016 i uppdrag att bedöma vilka mål och delmål i Agenda 2030 (FN:s agenda för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling) som myndigheternas verksamhet har störst inverkan på, på nationell och internationell nivå.

    De åtta miljökvalitetsmålansvariga myndigheterna skulle dessutom kartlägga hur mål och delmål i agendan förhåller sig till miljökvalitetsmålen och generationsmålet inom ramen för sina ansvarsområden.
    • människors hälsa
    • den biologiska mångfalden och naturmiljön
    • kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
    • ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
    • en god hushållning med naturresurserna.
    • Naturmiljön (Naturvårdsverket)
    • Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket)
    • Kulturmiljön (Riksantikvarieämbetet)
    • Hälsofrågor (Socialstyrelsen).
    • Strategi för effektivare energianvändning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
    • Strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter.
    • Strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
  • Den 15 juni 2017 ändrade riksdagen preciseringen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, införde ett långsiktigt utsläppsmål som ett nytt etappmål samt la till etappmål till år 2030 och 2040 i miljömålssystemet. 

Mer information och ordförklaringar

Miljökvalitetsmål

Syftet med miljökvalitetsmålens införande var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling.

Delmål

Riksdagen har vid olika tillfällen antagit ett antal delmål till miljökvalitetsmålen. De angav inriktning och tidsperspektiv och konkretiserade arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Delmålen ersattes av etappmål år 2010.

Grundläggande värden

Delmålen och åtgärder för att nå delmålen skulle utformas med utgångspunkt i fem grundläggande värden:

Regeringen ansåg det vara av största vikt att de grundläggande värdena tillgodosågs i arbetet för att nå miljömålen.

Övergripande miljömålsfrågor

Fyra myndigheter hade förut ansvar för övergripande horisontella frågor inom ramen för arbetet med miljömålen. De övergripande miljömålsfrågorna och ansvariga myndigheterna var:

Åtgärdsstrategier

Tre åtgärdsstrategier skulle tidigare vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Strategierna reviderades något i regeringens proposition 2004/05:150, men var ursprungligen:

Miljömålsrådet

Regeringen inrättade ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårdsverket, Miljömålsrådet. Rådet var också ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Miljömålsrådet hade ansvar för samlad uppföljning och rapportering till regeringen. Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010 och arbetet togs över av Naturvårdsverket. I december 2014 återinfördes rådet i en annan form och med ett ändrat uppdrag.