Metod - Bostäder med fukt och mögel

Metod för diagram

Våren 1999 skickades en nationell miljöhälsoenkät (NMHE99) ut till 750 personer i varje län. Av de sammanlagt 15 496 personer som enkäten slutligen nådde besvarade 11 233 personer enkäten. Målpopulationen var personer i åldrarna 19–81 år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 72,5 % och varierade för länen mellan 67 procent och 77 procent. Skillnader i befolkningens storlek mellan länen innebar att svaren vägdes så att svar från en individ i ett län med stor befolkning vägde tyngre än svar från en individ i ett län med liten befolkning.

Åtta år senare, våren 2007, skickades en ny nationell miljöhälsoenkät (NMHE07) ut till totalt 43 905 personer. Målpopulationen var personer i åldrarna 18-80 år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. Urvalet gjordes slumpvis inom varje län och bestod av två delar. I den första delen, grundurvalet, valdes 10 500 personer ut. Dessa var jämnt fördelade mellan Sveriges 21 län. Den andra delen bestod av ett förstärkt urval för tio län med sammanlagt 33 405 personer. NMHE 07 besvarades av 25 851 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 59,4 procent av urvalet. Svarsfrekvensen varierade för länen mellan 55 procent och 69 procent. Skillnader i urvalsstorlek mellan länen innebar att svaren vägdes så att ett svar från en individ i ett län med ett litet urval vägde tyngre än svar från en individ i ett län där en relativt sett större andel av befolkningen fick en enkät.

Båda enkäterna innehåller frågor om exponering för olika miljöfaktorer, besvärsupplevelse och hälsotillstånd. NMHE07 är delvis en upprepning av NMHE99. Flera av frågorna i enkäten ligger till grund för hälsorelaterade indikatorer i det nationella miljömålsarbetet. En beskrivning av NMHE99 finns i Miljöhälsorapport 2001 och en beskrivning av NMHE07 finns i Miljöhälsorapport 2009, båda finns tillgängliga på Socialstyrelsens hemsida.

Datakälla
Indikatorn är baserad på svaren i NMHE99 och NMHE07. Resultaten från NMHE99 och NMHE07 för de olika länen finns hos respektive länsstyrelse. Svaren på de tre frågorna har summerats, så att det sammanlagda svaret visar andelen med fukt och/eller mögelskadad bostad.

I NMHE99 fanns följande tre frågor.

Fråga 24. Har eller har Du haft synlig fuktskada (fläckar och dylikt) i bostaden?
Svarsalternativen var:
- Ja, ständigt eller återkommande
- Ja, endast tillfälligt
- Nej.

Fråga 25. Har Du under de senaste 12 månaderna haft synlig mögelväxt i Din bostad? Svarsalternativen var ja eller nej.

Fråga 26. Har Du under de senaste 12 månaderna känt lukt av mögel i bostaden? Svarsalternativen var ja eller nej.

I NMHE07 fanns följande tre frågor:

Fråga 50. Har det funnits synlig fuktskada (fläckar och dylikt) i bostaden?
Svarsalternativen var ja eller nej. 

Fråga 51. Har det funnits synlig mögelväxt i bostaden de senaste 12 månaderna? Ytlig växt i kakelfogar eller på väggar i våtutrymmen eller dylikt räknas inte. Svarsalternativen var ja eller nej.

Fråga 52. Har du eller någon annan känt lukt av mögel i bostaden de senaste 12 månaderna? Svarsalternativen var ja eller nej.

Miljömålindikatorn är ”ja” om respondenten svarat ”ja” på någon av frågorna.

Datakvalitet
NMHE99: Resultaten från enkätundersökningen bygger på noggrant utarbetade formulär, stort urval och en mycket god svarsfrekvens. Skevheter i urval och andel svarande i olika grupper har justerats genom kalibrering och vi bedömer att svaren är väl representativa för målbefolkningen (dvs. alla i åldrarna 19-81 år som varit bosatta i Sverige de senaste fem åren).

NMHE07: Resultaten från enkätundersökningen bygger på noggrant utarbetade formulär, stort urval och en god svarsfrekvens. Skevheter i urval och andel svarande i olika grupper har justerats genom kalibrering och vi bedömer att svaren är representativa för målbefolkningen (dvs. alla i åldrarna 18-80 år som varit bosatta i Sverige de senaste fem åren).

I vissa län är dataunderlaget inte tillräckligt för att beräkna indikatorn. Det kan bero på att förekomsten av besvären inte är så vanliga eller på att för få personer besvarat enkäten. För de län där data inte håller tillräckligt hög kvalitet redovisas inga värden.

Dataleverantör
Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, enheten för miljöhälsa, Tom Bellander

Metod för karta