Fördjupning - Kulturspår i åkermark

Under 1900-talet har antalet kulturbärande landskapselement minskat som en följd av jordbrukets rationalisering. Kvarvarande landskapelement hotas i många fall av igenväxning eller förfall vilket inverkar negativt på deras natur- och kulturmiljövärden. Skötsel av landskapselement syftar till att synliggöra och bevara dem så att deras kulturhistoriska värden och naturvärden kan finnas kvar.

Delmålet anger att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka med cirka 70 procent till 2010. Utgångspunkt för det nationella målet är år 2000. Delmålet avser landskapselement med anknytning till åkermark. Målet nåddes inte då ökningen fram till och med 2010 endast var 29 procent för linjeelementen respektive 15 procent för punktelementen.

Kulturbärande landskapselement finns också i betesmarker och slåtterängar, men även på skogsmark. Skötseln av landskapselement på ängs- och betesmarker ingår i målet om ängs- och betesmarker som säger att samtliga marker ska bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.

Skötseln av kulturbärande landskapselement i anslutning till åkermark mäts genom uppgifter om miljöersättningen för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Statistiken ger inte en heltäckande bild av hur många landskapselement som vårdas, eftersom endast en del av åkermarken är ansluten till miljöersättningen.

Regeländringar ger svårigheter vid jämförelser mellan olika år 

2007 infördes ett nytt landsbygdsprogram. I och med det ändrades regler i miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Det går därför inte att direkt jämföra siffrorna för perioden 2001 till 2006 med siffrorna för perioden 2007 till 2010. I miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 skulle ett åtagande för miljöersättning för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet omfatta minst 3 000 kronor. Denna gräns sänktes 2007 till 1 000 kronor i syfte att öka anslutningen till miljöersättningen. De nya reglerna innebär också att varken träd- och buskrader eller diken som gränsar mot skogsmark längre kan skötas med miljöersättning. För att få en rättvis jämförelse mellan åren är träd- och buskrader och diken inte med i sammanställningen över linjeelement. De nya uttagen kan även innebära smärre förändringar för antalet punktelement jämfört med tidigare lämnade uppgifter.

Linjeelement och punktelement

Linjeelement avser landskapselementen brukningsväg, fägata, gärdesgård, jordvall, läplantering, ren mellan åkerskiften, träd- och buskrader stenmur samt öppet dike. Träd- och buskrader samt öppet dike ingår dock inte längre i indikatorn. Punktelement avser alléträd, brunn, byggnadsgrund, fornlämningslokal, hamlat träd, småvatten, odlingsröse, hamlade pilar, solitärträd, liten svårbrukad åker och överloppsbyggnad. Definitionen av vad som är linjeelement respektive punktelement utgår från miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer. I redovisningen gör vi en uppdelning på linje- och punktelement eftersom de mäts i olika enheter och därför är svåra att summera.

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Miljöersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre markanvändningen. Landskapselementen ska huvudsakligen ha kommit till före 1940. För att få ersättning ska samtliga landskapselement på åkermarken kring företagets brukningscentrum eller annan gårdsbebyggelse vårdas. Syftet är att hela gårdsmiljöer ska bevaras och synliggöras. Lantbrukarens åtagande är femårigt.

Inom miljöersättningen innebär skötsel av landskapselement att träd och buskar som har kunnat etablera sig på grund av för svag hävd (igenväxning) eller som kan skada natur- och kulturmiljövärden ska tas bort. Träd och buskar som haft betydelse i den äldre markanvändningen ska inte tas bort. Upplag och avfall får inte förekomma på landskapselementen. Det är inte tillåtet att sprida växtskyddsmedel på landskapselementen eller att genomföra andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden. För vissa landskapselement krävs ytterligare skötsel, till exempel ska stenmurar underhållas och eventuella skador som uppkommer åtgärdas, hamlade träd ska hamlas på det sätt och med det intervall som är traditionellt förekommande i regionen och fägator ska underhållas med traditionell teknik.

Vad vårdas utanför miljöersättningen?

Endast en del av åkermarken är ansluten till miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. 2010 var andelen cirka 20 procent. Regionalt varierar anslutningen mellan 3 procent (Västernorrlands län) till 34 procent (Kalmar län). En enkätundersökning som Jordbruksverket gjorde 2005 indikerar att det finns lika tätt med landskapselement i den åkermark som ligger utanför stödet (Jordbruksverkets rapport 2006:10). Vi har dålig kunskap om hur och om landskapselement som inte har miljöersättning sköts. Genom ökade informationsinsatser kan vi få ett ökat intresse för att vårda landskapselementen och även öka anslutningen till miljöersättningen.

Kvalitetsaspekter på skötseln

Riksantikvarieämbetet genomförde under 2006 fallstudier för att utvärdera kvaliteten på skötseln av kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet. Syftet var att belysa hur väl nuvarande skötsel bidrar till att bevara den kulturhistoriska kvaliteten på landskapselementen. Resultaten tyder på att miljöersättningarna har stor betydelse för bevarandet och synliggörandet av landskapselementen.

Utvärdering av miljöersättningen

En utvärdering av miljöersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer har genomförts inom projekt CAP:s miljöeffekter. CAP:s miljöeffekter utvärderar miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige. Resultaten hittar du i Jordbruksverkets rapport 2006:10, Kulturhistoriska bidrag och särdrag.

Riksantikvarieämbetet har utvecklat en metod för att följa mängd, läge och tillstånd för olika kulturmiljövärden genom NILS (programmet Nationell inventering av landskapet i Sverige, vid Sveriges lantbruksuniversitet), bland annat de kulturbärande landskapselementen i åker, äng och betesmark.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats
Läs mer om Riksantikvarieämbetets miljömålsarbete på myndighetens webbplats