Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Fördjupning - Kulturspår i åkermark

Fornlämningar, odlingsrösen, stenmurar och alléer är exempel på värdefulla kulturbärande landskapselement som ingår i vårt gemensamma historiska arv. Under 1900-talet togs många av de kulturbärande landskapselementen bort på grund av jordbrukets rationalisering. Kvarvarande landskapselement hotas i många fall av igenväxning eller förfall vilket inverkar negativt på deras natur- och kulturmiljövärden. Skötsel av landskapselement syftar till att synliggöra och bevara dem så att deras kulturhistoriska värden finnas kvar. Kulturelementen är även viktiga livsmiljöer för många av odlingslandskapets arter.  

Miljökvalitetsmålet innebär att vi ska ha en mångfald av natur- och kulturmiljöer och dessa behöver bevaras och synliggöras och det ska finnas förutsättningar för att bevara och utveckla värdena. Landskapet ska vara variationsrikt. De preciseringar för Ett rikt odlingslandskap som uttryckligen knyter an till odlingslandskapets kulturmiljöer är ”Bevarade natur- och kulturmiljöer” och ”Kultur- och bebyggelsemiljöer”.

Kulturbärande landskapselement finns också i betesmarker och slåtterängar. Skötseln av sådana element ingår i miljömålet men kan inte räknas separat då de ingår i miljöersättningen för skötseln av ängs och betesmarker.

Skötseln av kulturbärande landskapselement i anslutning till åkermark mäts genom uppgifter om miljöersättningen för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Statistiken ger inte en heltäckande bild av hur många landskapselement som vårdas, eftersom endast en del av åkermarken är ansluten till miljöersättningen. Det verkar som om många landskapselement sköts i någon omfattning även utan miljöersättning, vilket du kan läsa mer om här.

Linjeelement och punktelement

Linjeelement avser landskapselementen brukningsväg, fägata, gärdesgård, jordvall, läplantering, ren mellan åkerskiften, träd- och buskrader, stenmur samt öppet dike. Träd- och buskrader samt öppet dike ingår dock inte i indikatorn då det inte ges ersättning för detta. Punktelement avser alléträd, brunn, byggnadsgrund, fornlämningslokal, hamlat träd, småvatten, odlingsröse, hamlade pilar, solitärträd, liten svårbrukad åker och överloppsbyggnad. Definitionen av vad som är linjeelement respektive punktelement utgår från miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer. I redovisningen gör vi en uppdelning på linje- och punktelement eftersom de mäts i olika enheter och därför är svåra att summera. Det går inte att direkt jämföra siffrorna för perioden 2001 till 2006 med siffrorna för perioden 2007 till 2013 eftersom det rör sig om olika ersättningsperioder med lite olika villkor.

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Miljöersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla natur- och kulturmiljöer som vittnar om den äldre markanvändningen. Dessa landskapselement ska huvudsakligen ha kommit till före 1940. För att få ersättning ska samtliga landskapselement på åkermarken kring företagets brukningscentrum eller annan gårdsbebyggelse vårdas. Syftet är att hela gårdsmiljöer ska bevaras och synliggöras. Varje åtagande om skötsel är fem år.

Inom miljöersättningen innebär skötsel av landskapselement att träd och buskar som har kunnat etablera sig på grund av för svag hävd (igenväxning) eller som kan skada natur- och kulturmiljövärden ska tas bort. Träd och buskar som haft betydelse i den äldre markanvändningen ska inte tas bort. Upplag och avfall får inte förekomma på landskapselementen. Det är inte tillåtet att sprida växtskyddsmedel på landskapselementen eller att genomföra andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden. För vissa landskapselement krävs ytterligare skötsel, till exempel ska stenmurar underhållas och eventuella skador som uppkommer åtgärdas, hamlade träd ska hamlas på det sätt och med det intervall som är traditionellt förekommande i regionen och fägator ska underhållas.

Miljöersättningen försvinner i det nya landsbygdsprogrammet

I det nya landsbygdsprogrammet (2014-2020) har miljöersättningen till skötsel av kulturmiljöer tagits bort. Åtaganden inom det förra landsbygdsprogrammet (2007-2013) kommer dock att fortsätta gälla till dess att de löper ut. Miljöersättningen var ett betydelsefullt styrmedel för skötsel av kulturspår och förändringen bedöms innebära kraftigt försämrade möjligheter att nå miljökvalitetsmålet. Anslutningen till miljöersättningen var också det mått som användes för att följa utvecklingen för skötseln av odlingslandskapets kulturspår. Den nuvarande indikatorn kommer därför inte att uppdateras framöver och en ny indikator behöver tas fram för kulturmiljöerna.

Vad vårdas utanför miljöersättningen?

Endast en del av åkermarken är ansluten till miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. 2013 var andelen cirka 20 %. Regionalt varierar anslutningen mellan 3 % (Västernorrlands län) till 33 % (Kalmar län).

En enkätundersökning som Jordbruksverket gjorde 2005 indikerar att det finns lika tätt med landskapselement i den åkermark som ligger utanför stödet (Jordbruksverkets rapport 2006:10). Vi har bristfällig kunskap om hur och om landskapselement som inte har miljöersättning sköts. Genom ökade informationsinsatser kan vi få ett ökat intresse för att vårda landskapselementen.

Kvalitetsaspekter på skötseln

Riksantikvarieämbetet genomförde under 2006 fallstudier för att utvärdera kvaliteten på skötseln av kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet. Syftet var att belysa hur väl nuvarande skötsel bidrar till att bevara den kulturhistoriska kvaliteten på landskapselementen. Resultaten tyder på att miljöersättningarna har stor betydelse för bevarandet och synliggörandet av landskapselementen.

Utvärdering av miljöersättningen

En utvärdering av miljöersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer har genomförts inom projekt CAP:s miljöeffekter. CAP:s miljöeffekter utvärderar miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige. Resultaten hittar du i Jordbruksverkets rapport 2006:10, Kulturhistoriska bidrag och särdrag.

Sveriges lantbruksuniversitet har, på uppdrag av Jordbruksverket, utvärderat miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer med hjälp av miljöövervakningsdata. Resultaten hittar du här

Riksantikvarieämbetet har utvecklat en metod för att följa mängd, läge och tillstånd för olika kulturmiljövärden genom NILS (programmet Nationell inventering av landskapet i Sverige, vid Sveriges lantbruksuniversitet), bland annat de kulturbärande landskapselementen i åker, äng och betesmark. Delar av denna metod genomförs inom den regionala småbiotopsövervakningen.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats

Läs mer om Riksantikvarieämbetets miljömålsarbete på myndighetens webbplats

Läs mer om övervakning på länsstyrelsernas webbplats

Följer främst upp