Fördjupning - Klorid i grundvattnet

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”

Delmål 3 förtydligar: ”Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 kbm per dygn i genomsnitt eller betjänar fler än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.”

Indikatorn för klorid i grundvattnet är en tillståndsindikator och ska visa hur dricksvattenförsörjningen baserad på grundvatten påverkas av bland annat Vägverkets vinterväghållning. Indikatorn för vägsaltanvändning är en förutsättning för denna indikator. Med hjälp av båda indikatorerna ska påverkan på grundvattnet från Vägverkets och även kommunernas vinterväghållning kunna följas och ökningar och minskningar av kloridhalter i grundvattnet kopplas till saltgivor. Tyvärr utförs nu kloridanalyser på råvatten vid endast en mindre del av de allmänna vattentäkterna vilket minskar möjligheten att följa utvecklingen.

Förhöjda halter av klorid och natrium, d.v.s. salt, kan påverka vattenkvaliteten negativt. Bakgrundsvärden för klorid i landets olika delar anges i Svealand och Norrland till 5 mg/l och i Götaland till 20 mg/l (Bedömningsgrunder för grundvatten, Naturvårdsverket Rapport 4915). Detta motsvarar den mängd som tillförs med nederbörden och som små saltpartiklar från havet. I områden som legat under hav efter den senate istiden, i områden med sedimentär berggrund och i kustområden kan kloridhalterna vara naturligt högre.

En kloridhalt över 50 mg/l motsvarar relativt hög halt och över 100 mg/l motsvarar hög halt enligt grundvattnets bedömningsgrunder för tillståndsklassning (NV Rapport 4915). Mänsklig påverkan kan även ge förhöjda kloridhalter. Förutom vägsalt är lakvatten från avfallsdeponier, enskilda avlopp och läckande avloppsledningar exempel på mänskliga saltkällor.

Förhöjda kloridhalter i en grundvattentäkt kan visa på påverkan från vägsalt på grundvattnet och kan därför ses som ett spårämne som indikerar ett hydrauliskt samband mellan väg och grundvatten. Om ett hydrauliskt samband finns kan även andra vägrelaterade föroreningar nå grundvattentäkten till exempel vid en olycka.

Indikatorn ska redovisa kloridhalter för att kunna följa eventuella förändringar till följd av vägsaltning. Indikatorn kan delas upp för att gälla tre typer avseende vattenförsörjning:

1) Grundvattentäkter som omfattas av EG:s ramdirektiv för vatten
a)kommunala (allmänna) grundvattentäkter, b)övriga grundvattentäkter med uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer,
2)viktiga grundvattenförekomster för dricksvattenförsörjning och
3)enskilda grundvattentäkter

Främst är det de allmänna vattentäkternas kloridhalter som kommer att följas genom den information som kommunerna rapporterat in till DGV. Till denna vattentäktsinformation kopplas kemianalysresultat från analyslaboratorierna. Genom detta kan värden för kloridhalt erhållas för grundvattentäkter och förändringar följas.

Informationen om övriga grundvattentäkter (d.v.s. ej allmänna vattentäkter som omfattas av EG:s ramdirektiv för vatten) är för närarande bristfällig. Kunskapen om dessa vattentäkter på kommunal nivå varierar. Många kommuner har inventerat eller planerar en inventering. SGU samlar in information om dessa vattentäkter till DGV från kommunernas Miljökontor. 

När det gäller enskilda vattentäkter finns idag inte någon samlad information om var dessa är belägna. Dessa grundvattentäkter, främst grävda brunnar, i närhet till saltvägnätet påverkas ofta av vägsaltning om de geologiska förhållandena och topografin är ogynnsamma.

Läs mer om vägsalt och påverkan på grundvattnet i SGUs bakgrundsrapport, Vägsalt – användning och påverkan på grundvattnet, SGU-rapport 2004:13.

Utvärdering av grundvattenkvalitet i Blekinge

Med hjälp av denna indikator (klorid i grundvattnet) och indikatorn Vägsaltsanvändning ska påverkan på grundvattnet kunna följas genom att ökningar och minskningar av kloridhalter i grundvattnet kan jämföras med användningar av vägsalt under vintern. Jämförelser mellan vägsaltanvändning och kloridhalter i Blekinge planeras under kommande år. Utöver vägsalt kan även lakvatten från avfallsdeponier, läckande avloppsledningar, saltvatteninträngning i kustnära områden och relikt saltvatten ge förhöjda kloridhalter.

Blekinge har ett omfattande och differentierat program för att långsiktigt övervaka grundvattenkvaliteten i länet, med tyngdpunkt på problemen med försurning. Det regionala grundvattenprogrammet består av:

1. Sammanställning av resultat från 10 kommunala grundvattentäkter.
2. Grundvatten från 19 enskilda brunnar analyseras varje år.
3. Övervakning av 25 källor varje år.

Läs mer om övervakningen av grundvatten i Blekinge på miljöövervakningens hemsida. Klicka på rubrikerna Sötvatten respektive Rapporter i vänster ram.