Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Fördjupning - Grustäkt i grundvattenområden

Uttag av naturgrus behandlades tidigare i delmål 4 i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö:

”År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av ballastanvändningen.”

Detta utgågna delmål uppnåddes 2012 (två år försenat). Även om det finns viss osäkerhet i siffrorna eftersom metoden för datainsamling ändrades 2010 så är det mycket positivt att uttaget av naturgrus har minskat.

Det finns många skäl till att minska uttaget av naturgrus. Det är en ändlig resurs som bör användas endast när inga alternativ finns. Rullstensåsar och deltan har ofta ett stort naturvärde. I denna indikator belyses grusavlagringarnas betydelse för vattenförsörjningen. Den knyter alltså direkt till miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet:

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”

Naturgrusfrågorna har också vid revideringen av miljömålssystemet förts till miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Regeringen har givit följande precisering:

"Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade"

Sand- och grusavlagringar utgör i större delen av Sverige de viktigaste grundvattenmagasinen. Undantag är de sedimentära berggrundsområdena främst i södra Sverige. I grusåsar, deltaområden och dalfyllnader kan ofta tillräckligt med vatten för att täcka mindre samhällens vattenbehov tas ut. Vid större vattenbehov kan konstgjord infiltration av ytvatten genom grusförekomsten användas för att öka vattentillgången. Vanligtvis sprider man ut vattnet i s.k. infiltrationsbassänger. Genom den konstgjorda infiltrationen kan vattnets kvalitet förbättras. Ytvatten har ofta en ganska hög halt av lösta organiska ämnen som kan brytas ned dels direkt på bassängens botten och dels vid passagen ned mot grundvattenytan. En annan positiv effekt är att vattnet får en jämnare temperatur. För att få en bra behandlingseffekt är det viktigt att det är tillräckligt djupt till grundvattnet från infiltrationsbassängens botten. Den omättade zonen bör helst vara minst 1 meter för att mikroorganismer ska avskiljas effektivt. Det är också viktigt med ett så stort avstånd som möjligt mellan infiltrationsbassängen och uttagsbrunnar. Om uppehållstiden är längre än 14 dagar räknas vattnet som grundvatten (Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten; SLVFS 2001:30) Både vid vattentäkter som enbart grundas på den naturliga grundvattenbildningen och vid sådana som utnyttjar konstgjord infiltration krävs relativt stora områden med grus för att magasinet ska ge tillräckliga mängder vatten. Många av de grusförekomster som finns i tätortsnära områden i Sverige har emellertid använts för grustäkt. Ibland kan vattentäkter och infiltrationsanläggningar anläggas i grustäkter men eftersom huvuddelen av gruset tagits bort har den renande förmågan avsevärt minskats. Pågående grustäkt innebär en risk för förorening av grundvattnet t ex genom oljespill.

Det årliga uttaget av naturgrus har minskat väsentligt sedan 1998. Även om detta är mycket positivt måste man komma ihåg att alla uttag tär på den mängd grus som finns kvar. Grus är inte en förnyelsebar naturresurs! Tyvärr är uttagen av naturgrus fortfarande störst i de områden där de största vattentillgångarna (klass 1) finns, även om grusuttaget i dessa områden mer än halverats om man jämför 2012 med 1998–99. Stora grusavlagringar med relativt grovt material (grus) är bra både ur grundvattensynpunkt och för grusproduktion.

I vissa fall förekommer även grustäkt under grundvattenytan. Grustäkt under grundvattenytan utgjorde 5,6 % av den totala naturgrusproduktionen år 2012. Antalet grustäkter under grundvattenytan var 36 vilket innebär en halvering sedan slutet på 1990-talet.

 Eftersom de avgränsade grundvattenområdena är relativt stora behöver inte en grustäktsverksamhet negativt påverka möjligheterna till grundvattenuttag i hela området. Vid SGUs klassning av grundvattenområdena har det inte varit möjligt att väga in andra faktorer som påverkar möjligheterna att utnyttja grundvattnet för vattenförsörjning. Många grundvattenområden är inte bara påverkade av grustäkt utan även av bebyggelse, vägar, järnvägar etc.

Är även viktig i uppföljningen