God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Fördjupning - Exponering för miljötobaksrök

Bakgrund om ämnet

Förekomst

Tobaksrök består av mer än 4 000 ämnen som vid förbränning frisätts i form av gaser eller partiklar. Några av rökens giftiga eller irriterande ämnen i gasform är kvävedioxid, kolmonoxid, ammoniak, dimetylnitrosamin, formaldehyd, cyanväte och akrolein. Exempel på ämnen i partikelform är nikotin, benspyren, fenoler och metaller. Mer än 50 ämnen i tobaksrök kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer. Många ämnen förekommer i större mängd i sidoröken (den rök som går direkt från glöden ut i rumsluften) än i huvudröken (den rök som inandas av rökaren). Sidoröken späds dock ut i rumsluften innan den når lungorna. Tobaksrök i miljön är främst ett inomhusproblem.

Hälsoeffekter

Många ämnen i tobaksröken tas upp via luftvägar och slemhinnor. Ett stort antal studier visar att miljötobaksrök ökar risken för flera sjukdomar hos både barn och vuxna. Det är svårt att beräkna antalet fall av olika sjukdomar som kan tillskrivas miljötobaksrök, bland annat eftersom de fall som uppkommer i dag är orsakade av tidigare exponering.

Det finns ett klart samband mellan exponering för miljötobaksrök och lungcancer. För icke-rökare som bor med en rökare ökar den sammanvägda risken att drabbas av lungcancer med 20–30 procent. Enligt en nationell miljöhälsoenkät från 2007 (NMHE 07) bor 8,2 procent av ickerökarna med en dagligrökare. Det innebär att ungefär 2 procent av lungcancerfallen hos ickerökare kan förklaras av passiv rökning. Miljötobaksrök utgör också en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Rökning under graviditeten kan ge direkta eller indirekta effekter på barnet. Ett flertal studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker under graviditeten. Det finns också en påvisad risk för plötslig spädbarnsdöd vad gäller faderns rökning. Risken tycks främst vara kopplad till rökning efter födseln men även till rökning under graviditeten. Andra effekter på barnet kan vara minskad födelsevikt. Eftersom det är svårt att skilja på effekterna av föräldrarnas rökning under och efter graviditeten är det komplicerat att beräkna hur stor andel av fallen som beror på miljötobaksrök.

En rad studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner (bland annat lunginflammation och bronkit), fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras Dessutom får barn som utsätts för tobaksrök, framför allt spädbarn, oftare astmasymtom i form av pipande eller väsande andning.

Miljötobaksröken har minskat kraftigt sedan 1999. Detta gäller både i hemmet, på arbetsplatsen och på andra platser. Detta leder i sin tur till att färre insjuknar i hjärtinfarkt och lungcancer. Exponeringen 2007 orsakar 5–10 lungcancerfall per år bland personer som aldrig rökt vanemässigt och 400–500 fall av hjärtinfarkt per år bland aldrigrökare och före detta rökare.

Om indikatorn

Nationell miljöhälsoenkät 1999 och 2007
Enligt NMHE 07 är 14 procent av Sveriges befolkning dagligrökare. Det är en minskning jämfört med resultatet i NMHE 99, då andelen dagligrökare var 18 procent. Rökningen har särskilt minskat bland kvinnor och män i åldern 40–49 år. Flest rökare finns i åldersgruppen 50–59 år. Något fler kvinnor än män röker, men skillnaden var mindre 2007 än 1999.

Andelen exponerade för miljötobaksrök bland vuxna har minskat från 11 procent 1999 till 6,8 procent 2007. Minskningen har skett såväl i hemmet som på arbetsplatsen och på andra platser. Tiden för exponeringen har minskat både på arbetsplatsen och på andra platser, till exempel på restauranger eller kaféer. Detta beror sannolikt till stor del på den tobakslag som infördes den 1 juli 2005. Exponeringsminskningen leder i sin tur till att sjukdomar och besvär som relateras till miljötobaksrök minskar.

Knappt 12 procent av befolkningen bor med en dagligrökare, enligt NMHE 07. Detta är en minskning jämfört med NMHE 99 då 15 procent bodde med en dagligrökare. År 2007 rapporterar 17 procent av dagligrökarna att de röker fritt i bostaden, 22 procent att de bara röker under köksfläkten eller i dörr- eller fönsteröppningen och 61 procent att de bara röker utanför hemmet. Det senare är en kraftig ökning jämfört med 1999 då 37 procent uppgav att de endast rökte utanför hemmet.

Ungefär lika många män som kvinnor utsätts för miljötobaksrök, men det varierar med ålder från 11 procent i åldern 18–29 år till 3,2 procent bland de äldsta (70–80 år). Det är vanligare att utsättas för miljötobaksrök i storstadsregioner än i övriga kommuner. I storstadsregionerna uppger 9,7 procent av befolkningen att de dagligen utsätts för andras tobaksrök. I övriga kommuner uppger 5,8–6,9 procent av befolkningen det. Inte oväntat utsätts dagligrökare mest för andras tobaksrök (19 procent utsätts dagligen), följda av feströkare (6,8 procent), ickerökare (4,8 procent) och före detta rökare (4,4 procent).

Exponeringen för miljötobaksrök har minskat i olika miljöer. Minskningen kan sannolikt delvis förklaras av att tobakslagen skärptes den 1 juni 2005 då rökning blev förbjuden i alla serveringslokaler. Effekten av lagändringen märks särskilt när man tittar närmare på hur vanligt det är att utsättas för miljötobaksrök på annan plats än i bostaden eller på arbetet. Andelen som uppger att de exponeras för miljötobaksrök några gånger i veckan eller i månaden har halverats enligt NMHE 07 jämfört med NMHE 99. Dessutom uppger 36 procent 2007 att de aldrig exponeras för miljötobaksrök på annan plats jämfört med 12 procent 1999.

Trots att exponeringen för miljötobaksrök har minskat kraftigt de senaste åren, uppger 8,7 procent av befolkningen att de känt sig besvärade av andras tobaksrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång i veckan de senaste tre månaderna. Detta är en ökning jämfört med NMHE 99 då 6,0 procent uppgav att de känt sig besvärade av andras tobaksrök. Ökningen skulle kunna avspegla en förändrad, mer negativ attityd till miljötobaksrök, till följd av att fler vant sig vid en rökfri miljö.

Barnens miljöhälsoenkät 2003
Enligt barnens miljöhälsoenkät (BMHE 03) exponerades totalt ca 5 procent av barnen dagligen för tobaksrök i hemmet. Drygt 240 000 barn (ca 15 procent) hade någon förälder som rökte dagligen och ca 75 000 barn exponerades dagligen för tobaksrök i hemmet. Förutom regionala skillnader visade enkäten bland annat också skillnader i exponering för miljötobaksrök i olika åldrar, där föräldrar till äldre barn röker något mer än föräldrar till yngre barn, och det fanns också en tydlig skillnad i exponering för tobaksrök om man ser till föräldrarnas utbildningsnivå.

Beräknat antal fall: Drygt 500 fall årligen av upprepade öroninflammationer hos barn upp till 2 år. Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma hos barn upp till 4 år. Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd per år.

Bedömning av indikatorn
Indikatorn ger värdefull information om miljöfaktorn miljötobaksrök genom att visa andelen av den svenska befolkningen som är utsatt för miljötobaksrök.

Den har hög relevans för uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och Frisk luft.

Indikatorns kvaliteter
Indikatorn är tillförlitlig eftersom den mäter en exponering som är lätt att uppskatta och rapportera i en enkätundersökning.  Den långa tidsperioden (8 år) mellan de nationella miljöhälsoenkäterna gör att förändringar endast kan följas med flera års mellanrum.

Kopplingar till andra indikatorer
Indikatorn har viss koppling till ”Besvär av bilavgaser” som berör miljömålet Frisk luft.

Gällande lagstiftning/policydokument
• Statens folkhälsoinstitut: Folkhälsomål nr 5: Miljöer och produkter – Sund inomhusmiljö.
• Statens folkhälsoinstitut: Folkhälsomål nr 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel – Minskat bruk av alkohol och tobak.

Länkar av värde för indikatorn
• Statens folkhälsoinstituts tobaksförebyggande arbete: http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotika-dopning-och-tobak-ANDT/Tobak/
• Socialstyrelsen, folkhälsorapport 2009: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
• Socialstyrelsen, Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar 2006: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-125-18

Mer information om indikatorn
Mer information om indikatorn finns i Socialstyrelsens Miljöhälsorapporter:
• Miljöhälsorapport 2001: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2001/2001-111-1
• Miljöhälsorapport 2005: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-111-1
• Miljöhälsorapport 2009: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70

Se också Socialstyrelsens två underlagsrapporter till fördjupad utvärdering:
• Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet - Människors hälsa i miljökvalitetsmålen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-103-8
• Hälsofrågor, en självklar del av miljöarbetet. Området hälsa i den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen 2007:  http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-103-8

Följer främst upp