God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Fördjupning - Bostäder med fukt och mögel

Bakgrund om ämnet

Förekomst

Människor tillbringar huvuddelen av sina liv inomhus. Inomhusmiljön har därför stor betydelse för människors hälsa. Inomhusmiljön påverkas av hur byggnaden är utformad och av installationer och material. Den påverkas också av hur byggnaden används, underhålls och sköts.

En rad faktorer i inomhusmiljön kan påverka människans hälsa och välbefinnande. Arkitektur, byggnadsteknik, materialval och tekniska installationer har varierat över tid och är förknippade med specifika hälsorelaterade problem. Exempel på sådant som orsakat problem är radonalstrande blåbetong, kaseinhaltigt flytspackel, platta tak och ovanliggande isolering på betongplatta. Många av de hälsoproblem som beror på inomhusmiljön har att göra med fuktskador och ventilation. Andelen personer
som bor i hus med fukt- eller mögelskador minskar dock något, men fortfarande rapporteras lika mycket besvär och symtom på grund av inomhusmiljön.

Temperaturen i luften avgör hur mycket vatten som kan tas upp i luften – ju varmare det är, desto mer vatten kan luften innehålla. Fuktigheten i inneluften vid en given temperatur bestäms av luftfuktigheten ute, av fuktproduktionen inne och av ventilationsgraden. I Sverige är luftfuktigheten inomhus vanligtvis låg på vintern. Om den relativa luftfuktigheten är hög kan olika material avge mer kemiska ämnen. För att hålla nere luftfuktigheten inomhus behöver man begränsa fuktproduktionen och reglera temperaturen eller ventilationen. I den nationella miljöhälsoenkäten (NMHE 07) uppger 3,6 procent att luftkvaliteten i bostaden är dålig, och 4,5 procent att det luktar mögel i bostaden.

Fuktskador är vanligast i badrum och kan bero på läckage i gamla rörledningar eller på att tätskiktet i badrummets väggar är skadat eller saknas. Numera används badrummen på ett annat sätt än tidigare, tvättmaskiner installeras och tvätten hängs på tork. Om ventilationen är otillräcklig stannar fukt kvar vilket leder till högre fuktbelastning och kan ge upphov till t.ex. mögelangrepp. Det är emellertid inte bara i äldre fastigheter som problem uppstår utan även relativt nybyggda hus har fuktskador. I småhus kan fuktskador uppstå när markfukt tränger in i huset, p.g.a. brister i konstruktionen eller dåligt underhåll.

Om en byggnad har en fuktskada luktar det ofta mögel. Mögellukt sätter sig lätt fast i kläder och textilier. Det är dock långt ifrån alla mögelsvampar som ”luktar mögel”. Mögelsporer finns överallt i vår miljö och mögel kan växa till överallt där betingelserna är de rätta: tillgång till organiskt material, syre och en relativ luftfuktighet över 70–75 procent. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak eller golv eller en otillräcklig ventilation. En synlig fuktskada kan t.ex. vara fuktfläckar, missfärgningar, bubblor i golvmattor och tapeter eller att färg flagnar.

Hälsoeffekter

De hälsoeffekter som kan kopplas samman med problem i inomhusmiljön är framför allt astma och andra symtom från nedre luftvägar, ospecifika symtom som hudirritation, ögonirritation, näsbesvär, heshet och infektionskänslighet. De främsta orsakerna till besvären är fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation, kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, pälsdjursallergener och kvalster.

Fuktskador och mögel i byggnader kan innebära hälsorisker. Mögel kan producera potenta inflammatoriska ämnen, men hur dessa påverkar hälsan vet man inte. Några biologiska markörer för exponering med koppling till hälsorisker är inte kända.

Det råder enighet om att fuktskador ska åtgärdas och att skadat material ska bytas ut. Under de senaste 30 åren har det uppmärksammats att en dålig inomhusmiljö kan sättas i samband med flera olika besvär och sjukdomar. Ospecifika hälsobesvär som förknippas med brister i inomhusmiljön benämns ofta som sjuka hus sjuka eller SBS (Sick Building Syndrome). Vanliga symtom är irritation i ögon, näsa och hals, torrhetskänsla i slemhinnor och hud, hudutslag, trötthet, huvudvärk och illamående. Sjuka-hus symtom är kopplade till icke industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor, daghem och bostäder.

Om indikatorn

Resultatet från NMHE 07 visar att 18 procent av den vuxna befolkningen (1,2 miljoner personer) rapporterar besvär av inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. Andelen är densamma som i NMHE 99. Med besvär av inomhusmiljön menas här att man minst en gång per vecka är trött, har huvudvärk, har klåda i ögonen eller är täppt i näsan, och att man anser besvären bero på inomhusmiljön. En låg andel av dem som bor i nya hus rapporterar besvär, medan den högsta andelen rapporterade besvär kommer från boende i hus byggda mellan 1960 och 1975.

I NMHE 07 utgör de som hyr sin bostad störst andel av de som rapporterade besvär till följd av boendet, liksom för rapporterade tecken på brister i inomhusmiljön som fukt och mögel. Tätt därefter följer de som har bostadsrätter. Boende i småhus står för den lägsta andelen. Liknande resultat har konstaterats i andra undersökningar, men det är oklart i vilken utsträckning skillnaderna beror på socioekonomiska faktorer eller skillnader i boendemiljön.

I NMHE 07 uppger drygt 18 procent att de har någon form av tecken på fuktskada i hemmet (synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt). I NMHE 99 var motsvarande värde 25 procent. Observeras bör dock att svarsalternativen i enkäten 1999 och 2007 inte var helt identiska, vilket kan var en förklaring till skillnaden. Vanligast är fuktskadorna i de allra äldsta byggnaderna, och ovanligast i hus byggda efter 1995. Boende i småhus och hyreslägenheter uppger tecken på fuktskador i liknande utsträckning, medan de som har äldre bostadsrätter rapporterar betydligt färre fuktskador.

Andelen barn som i en motsvarande nationell miljöhälsoenkät, riktad till barnfamiljer (BMHE03), rapporterades bo i en fukt och/eller mögelskadad bostad var 19 procent (frågan identisk med NMHE 07). Totalt rapporterade 17 procent av föräldrarna att det fanns synliga fuktskador i bostaden, 2 procent rapporterade synlig mögelväxt och 3 procent rapporterade mögellukt i bostaden.

Känsliga grupper är barn och vuxna med känsliga luftvägar och astma samt personer med anlag för allergi. NMHE 07 visar att personer med allergi (mot luftvägsallergen) oftare anger besvär relaterade till inomhusmiljön än personer utan allergi. Besvären
beror sannolikt i första hand på att dessa personer är mer känsliga för irriterande ämnen, så kallad hyperreaktivitet. Personer med överkänslighet eller allergi som kan ha koppling till brister i inomhusmiljön (mögel eller kvalster) rapporterade också i högre grad inomhusluften som dålig jämfört med personer utan sådana symtom

Flera litteratursammanställningar om inomhusmiljöns betydelse för människors hälsa bekräftar entydigt sambandet mellan fukt- och mögelskador i byggnader och risken för hälsoeffekter. Beräkningar visar att tusentals personer med astma kan ha symtom som påverkas av fukt och mögel i bostaden. Den praktiska slutsatsen av dessa resultat är att fukt- och mögelskador i byggnader måste åtgärdas. Idag saknas underlag om hur stor hälsopåverkan andra faktorer än fukt och mögel har i inomhusmiljön.

En samlad riskvärdering tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30–50 procent om man bor i hus med fukt- och mögelskador. För flera symtom är riskökningen ännu högre. Beräknat på en 30-procentig riskökning kan detta innebära att cirka 25 000 personer har astmasymtom till följd av fuktproblem i bostaden. Skattningen har en betydande osäkerhet eftersom de underliggande undersökningarna i stor utsträckning utgörs av tvärsnittstudier som har brister till exempel när det gäller objektiva exponeringsmått. Det är dock rimligt att anta att antalet drabbade kan räknas i tusental.  Även barn kan få astmasymtom av fuktproblem. Enligt beräkningar i Barnens miljöhälsorapport 2005 (BMHE 03) får mer än 1 000 barn i åldern upp till 4 år varje år astmasymtom till följd av fukt och mögelskador eller mögellukt i bostäder.

Bedömning av indikatorn
Indikatorn är användbar men skulle behöva kompletteras med data från tekniska undersökningar av bostäder.

Indikatorns kvaliteter
Indikatorn avser självrapporterad förekomst av fukt och mögel i bostäder. Den långa tidsperioden (8 år) mellan de nationella miljöhälsoenkäterna gör att förändringar endast kan följas med flera års mellanrum. Eftersom ingen teknisk undersökning bekräftat uppgifterna kan både över- och underrapportering förekomma. Samtidigt bygger redovisningen på ett stort datamaterial och sambanden mellan fukt i byggnader och hälsoeffekter hos människor har under senare år blivit allt tydligare. Boverket beskriver i rapporten ”Så mår våra hus” att besiktningar visat att det i drygt en tredjedel av alla småhus finns någon form av fukt eller mögel. Motsvarande siffror för flerbostadshus och lokaler är cirka 10 respektive 20 procent. Även fuktskador som inte anses påverka inomhusmiljön är inräknade i det materialet. I en tredjedel av hus med putsade träregelväggar har höga fuktnivåer uppmätts.

Kopplingar till andra indikatorer
Indikatorn ”Besvär av inomhusmiljön” som följer upp miljömålet God bebyggd miljö har visst samband med indikatorn.

Gällande lagstiftning/policydokument
Boverkets byggregler (Boverkets webbplats)
Folkhälsomål 5: Miljöer och produkter, Statens Folkhälsoinstitut
Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – fukt och mikroorganismer, SOSFS 1999:21
Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation, SOSFS 1999:25
Socialstyrelsens allmänna råd, Temperatur inomhus, SOSFS 2005:15
Temperatur inomhus, Socialstyrelsen 2005
Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader, Socialstyrelsen 2006
Partiklar i inomhusmiljön – en litteraturgenomgång, Socialstyrelsen 2006

Länkar av värde för indikatorn
God bebyggd miljö (Boverket)
Om innemiljö och inomhusklimat (Boverkets webbplats)
Fukt och mögelskador i hus (Sveriges tekniska forskningsinstitut)

Mer information om indikatorn
Mer information om indikatorn finns i Socialstyrelsens Miljöhälsorapporter:
Miljöhälsorapport 2001
Miljöhälsorapport 2005
Miljöhälsorapport 2009
Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 (med del om miljöhälsa)
Miljöhälsorapport 2013 (Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet) 

Se också Socialstyrelsens två underlagsrapporter till fördjupad utvärdering:
Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet - Människors hälsa i miljökvalitetsmålen
Hälsofrågor, en självklar del av miljöarbetet. Området hälsa i den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen 2007 

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: