Fördjupning - Besvär av inomhusmiljön

Bakgrund om ämnet

Förekomst

Människor tillbringar huvuddelen av sina liv inomhus. Inomhusmiljön påverkas av hur byggnaden är utformad och av installationer och material. Den påverkas också av hur byggnaden används, underhålls och sköts. En välisolerad, lufttät huskonstruktion måste till exempel ha ett väl fungerande ventilationssystem för att undvika fuktskador. I ett otätt hus finns också en påtaglig risk för skador i byggnaden. Varm inomhusluft kan läcka ut och kondensera inne i konstruktionen så att dolda fuktskador uppstår. Inomhusmiljön påverkas också av att förorenad luft kommer in i bostäderna.

Fuktproblem och bristande ventilation förekommer ofta i samband med att människor rapporterar besvär som de relaterar till inomhusmiljön. En genomgång av litteraturen som gjorts av nordiska, europeiska och amerikanska expertgrupper visar samstämmigt att fukt och fuktskador i byggnader kan påverka hälsan. Enligt den senaste nationella miljöhälsoenkäten (NMHE 07) rapporterade 17 procent av de tillfrågade synlig fuktskada, synlig mögeltillväxt och/eller mögellukt. Höga fuktnivåer kan bidra till oönskade kemiska processer och biologiska aktiviteter som t.ex. förtvålning av lim och tillväxt av mögel. Förutsättningen för en hälsosam luftkvalitet inomhus är att luften utomhus håller en god kvalitet.

En dålig inomhusmiljö kostar samhället stora pengar och ger upphov till stort mänskligt lidande. I grova drag har de samhällsekonomiska konsekvenserna av så kallade "sjuka hus" uppskattats till flera miljarder kronor per år vilket också innefattar stora kostnader för byggåtgärder.

På grund av de globala klimatförändringarna kommer samhället att ställa stora krav på att energiförbrukningen i byggnader minskar. Därmed kommer byggteknikerna att behöva förändras och bebyggelsen anpassas. Byggsektorn står för omkring 40 procent av energi- och materialanvändningen i Sverige. Enligt riksdagens mål ska energianvändningen i byggnader minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 jämfört med 1995 års energianvändning. Det är viktigt att dessa energibesparingar inte sker på bekostnad av en god inomhusmiljö, t.ex. genom en försämrad luftkvalitet. Det är fullt möjligt att göra energibesparingar som samtidigt ger en god inomhusmiljö.

Hälsoeffekter

En dålig inomhusmiljö kan leda till flera olika besvär och symtom. Problem med inomhusmiljön benämns ofta sjuka hus-problem eller SBS (Sick Building Syndrome). Vanliga symtom som uppträder vid vistelse i problemhus och som ofta försvinner när man lämnar huset är:
– Huvudvärk
– Trötthet
– Irritation av hud och öga samt slemhinnor
– Ökad infektionskänslighet
– Koncentrationsproblem

Åtgärdas inte problemet uppvisar besvären samma tendens som kan ses vid överkänslighet, det vill säga reaktionerna blir kraftigare och människor blir känsligare ju mer de utsätts. Det finns emellertid andra sjukdomar och symtom som också kopplas ihop med dålig inomhusmiljö, exempelvis allergier, astma och annan överkänslighet.

En samlad riskvärdering tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30–50 procent om man bor i hus med fukt- och mögelskador. Om man utgår ifrån  att 7,5 procent av befolkningen har astma och att 18 procent av befolkningen rapporterar synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt i bostaden och räknar med en 30-procentig riskökning kan detta innebära att cirka 25 000 personer har astmasymtom till följd av fuktproblem i bostaden. Observeras bör att skattningen har en betydande osäkerhet efter som de underliggande undersökningarna i stor utsträckning utgörs av tvärsnittstudier som har brister till exempel när det gäller objektiva exponeringsmått. Det är dock rimligt att anta att antalet drabbade kan räknas i tusental. Det är tekniskt svårt att göra undersökningar av tillräcklig storlek och kvalitet kopplat till inomhusmiljö eftersom det finns en lång rad exponeringar att beakta som är beroende av lokala källor.

Även barn kan få astmasymtom av fuktproblem. Enligt beräkningar i Barnens miljöhälsorapport 2005 får mer än 1 000 barn i åldern upp till 4 år varje år astmasymtom till följd av fukt och mögelskador, eller mögellukt i bostäder.

Om indikatorn

Nationell miljöhälsoenkät 1999 och 2007
I NMHE 07 rapporterade 17 procent av den vuxna befolkningen (1,15 miljoner personer) besvär av inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. Andelen besvärade är i samma storleksordning som i NMHE 99 (18 procent). Med besvär av inomhusmiljön menas här att man minst en gång per vecka är trött, har huvudvärk, har klåda i ögonen eller är täppt i näsan, och att man anser besvären bero på inomhusmiljön.

Enligt NMHE 07 utgjorde de som hyr sin bostad störst andel av de som rapporterade besvär till följd av boendet (11 procent), liksom för rapporterade tecken på brister i inomhusmiljön som fukt och mögel. Tätt därefter följer de som har bostadsrätter (8,2 procent). Boende i småhus står för den lägsta andelen (5,0 procent). Liknande resultat har konstaterats i andra undersökningar, men det är oklart i vilken utsträckning skillnaderna beror på socioekonomiska faktorer eller skillnader i boendemiljön.

Bedömning av indikatorn

Indikatorn ger viktig information om inomhusmiljön genom att visa andelen av den svenska befolkningen som besväras av denna. Indikatorn har därför hög relevans för uppföljningen av generationsmålet för God bebyggd miljö. Trots att datatillgången är säker kommer det långa tidsintervallet mellan mätpunkterna att minska indikatorns användbarhet. Därför behövs ytterligare indikatorer eller system för datafångst när det gäller hur inomhusmiljön påverkar människor.

Indikatorns kvaliteter

En indikator som är baserad på besvärsrapportering har den fördelen att den visar miljöfaktorns direkta påverkan på människor. En svaghet är emellertid att självrapporterade besvär är subjektiva. Även om besvären påverkar hälsa och välbefinnande visar de inte ett direkt samband med en medicinsk effekt. Indikatorn säger inte heller något om de miljöfaktorer som orsakat besvären. Den långa tidsperioden (8 år) mellan de nationella miljöhälsoenkäterna gör att förändringar endast kan följas med flera års mellanrum.

Kopplingar till andra indikatorer

Indikatorn ”Bostäder med fukt och mögel” som följer upp miljömålet God bebyggd miljö, liksom Indikatorn "Allergiframkallande kemiska produkter" som följer upp miljömålet Giftfri miljö har visst samband med indikatorn.

Gällande lagstiftning/policydokument
Socialstyrelsens vägledning om inomhusmiljö  
Folkhälsomål 5: Miljöer och produkter, Statens Folkhälsoinstitut
Byggregler (Boverket)

Länkar av värde för indikatorn
Det sunda huset Formas
Handlingsplan SBS Arbetsmiljöverket
Hälsobesvär av inomhusmiljön Stockholms läns landsting

Mer information om indikatorn
Mer information finns i Socialstyrelsens Miljöhälsorapporter och på Socialstyrelsens och Boverkets webbplats.