Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Miljögifter i modersmjölk och blod

miljogifter-i-modersmjolk-och-blod-diagram-415x312px

Miljöföroreningar finns fortfarande i modersmjölk och blod

En mängd långlivade organiska ämnen har fått en omfattande spridning i miljön. De kommer kommer att finnas kvar i miljön under lång tid framöver eftersom de är så svårnedbrytbara. Flera av dessa miljöförorenande ämnen ansamlas även i djur och människor, där halter exempelvis kan hittas i modersmjölk och blod. Halterna i modersmjölk och blod avspeglar människans exponering och kan användas som en indikator för att se om exponeringen ökar eller minskar. Enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen ska vara nära bakgrundsnivåerna. Målet är således att långlivade organiska ämnen inte ska förekomma i modersmjölk eller i blod.

Vid mätningar i modersmjölk från förstföderskor boende i Uppsalaregionen har halter av de långlivade miljögifterna PCBer, DDE (nedbrytningsprodukt av DDT), dioxiner och PBDE (bromerade flamskyddsmedel) hittats. Det förekommer också högflourerade ämnen (PFAS – per- och polyfluorerade alkylsubstanser) i blodprover från samma kvinnor. De högfluorerade ämnen som inkluderats i indikatorn är PFOS och PFOA samt summan av fem långkedjiga PFAS (PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA).

Mellan åren 1996 och 2014 minskade halterna av dioxiner, PCBer (representerat av halten PCB 153) och PBDE i modersmjölk med 5-7 procent per år. Halterna av DDE minskade med 7 procent per år mellan 1996 och 2012. Halterna av PFOS och PFOA i blod har minskat med 8 respektive 3 procent per år 1997-2014. Under samma tidsperiod har dock halterna av de långkedjiga PFAS ökat med 3 procent per år. Halterna av PCBer, DDE, dioxiner, och PBDE i modersmjölk och PFOS och PFOA i blod minskar endast långsamt trots att användning och spridning begränsats. PCB och DDT är sedan lång tid förbjudna och användningen har upphört. Vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU och åtgärder har vidtagits för att begränsa oavsiktlig bildning av dioxiner. PFOS har förbjudits inom EU och användningen av både PFOS och PFOA har minskat efter att industrin har fasat ut dessa ämnen. Trots att användningen i flera fall är förbjuden eller att ämnena har fasats ut på frivillig väg, förekommer dessa ämnen fortfarande i miljön. Det beror både på förekomst i och läckage av ämnena från äldre material och varor samt att de endast mycket långsamt bryts ner i naturen. Den här typen av långlivade ämnen bidrar till att det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De sjunkande halterna i modersmjölk samt av PFOS och PFOA i blod visar att de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen i miljön har lett till minskad exponering av befolkningen. Ökningen av de långkedjiga PFAS visar att viss typ av förorening inte har åtgärdats i tillräcklig grad. För PCBer, DDE, dioxiner, PBDE, PFOS och PFOA ligger medelexponeringen i befolkningen under de hälsobaserade riktvärden som för närvarande gäller. Det är dock önskvärt att få ned halterna ytterligare för att få så goda marginaler som möjligt till riktvärdena. För de långkedjiga PFAS finns i dagsläget inga riktvärden.

Förklaringar till diagrammet

PBDE (bromerade flamskyddsmedel): Summan av fyra polybromerade difenyletrar (PBDE): BDE-47, -99, -100, och -153).

Dioxiner: Summan av polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF) omräknade till så kallade toxicitetsekvivalenter (TEQ).

PCB 153: Polyklorerade bifenyler (PCBer) representeras i figuren av PCB 153, som speglar summan av PCB-föroreningar.

p,p´-DDE: DDT representeras i figuren av p,p´-DDE, som är en svårnedbrytbar nedbrytningsprodukt av DDT.

PFAS: PFAS representeras i figuren av PFOS och PFOA samt långkedjiga PFAS (summan av PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA och PFTrDA).

Miljöföroreningarna har analyserats i enskilda prover av modersmjölk (PBDE, dioxiner, PCB 153 och p,p´-DDE) eller i samlingsprover av blodserum (PFOS, PFOA och långkedjiga PFAS). Kurvorna är baserade på regressionslinjer som justerats för viktiga modifierande faktorer, till exempel mödrarnas ålder. Halterna har räknats om till procent av halterna i mjölk respektive blod vid undersökningens start.

Metod

Från år 1996 till år 1999 har Livsmedelsverket analyserat modersmjölk från förstagångsmödrar i Uppsalaområdet en gång per år. Från år 2000 analyseras prover insamlade vartannat eller vart fjärde år. Urvalet av mödrar görs slumpmässigt. Mjölken samlas in av kvinnorna själva under tredje veckan efter förlossningen. Ett blodprov tas från kvinnorna tre veckor efter förlossningen i samband med att mjölkprovet hämtas in. Eftersom halterna av långlivade organiska miljöföroreningar i modersmjölk minskar med antalet barn som en kvinna föder och ammar har enbart förstföderskor valts. Information om kostvanor och livsstil erhålls via enkäter i samband med provtagningen. Dessa kan användas vid bedömning av enskilda data. Varje provtagningsår omfattar minst 30 mödrar. Sedan 1996 har totalt ca 470 prover av modersmjölk och blod samlats in.

De ämnen som analyserats i modersmjölk sedan 1996 är polyklorerade bifenyler (PCB) bestående av 13 olika kongener (PCB 28, 52, 101, 105, 114, 118, 138, 153, 156, 157, 167, 170, 180), DDT (p,p´-DDT och nedbrytningsprodukten p,p´-DDE), polybromerade difenyletrar (PBDE) bestående av 5–9 olika kongener (alltid BDE 47, 99, 100, 153, 154), hexabromcyklododekan (HBCD), hexaklorbensen (HCB), beta-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), trans-nonaklor och oxyklordan. Vissa av modersmjölksproverna har även analyserats för polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF), samt för myskämnen, som finns i vissa parfymer och hudkrämer. I blod harPFAS-ämnen analyserats. Fler ämnen bör ingå i framtida tidsserier och tas med i indikatorn.

Livsmedelsverket ansvarar för rekrytering av mödrar till undersökningarna, samt för hembesök, provinsamling, kemiskt analysarbete och databearbetning. De kemiska analyserna genomförs på Livsmedelsverket, med undantag för dioxinanalyserna som fram till 2006 utfördes vid externa laboratorier och PFAS som analyseras av ACES, Stockholms universitet. De aktuella laboratorierna deltar regelbundet i internationella interkalibreringar och använder certifierade standardprover, blankprover och kontrollprover. För att kunna jämföra halter över tid korrigeras om möjligt analysresultaten för bl.a. moderns ålder och BMI (body mass index, det vill säga [vikt (kg)] / [längd (m)]2).

Undersökningarna ingår sedan år 2000 i den nationella miljöövervakningen och genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket. Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, är datavärd för programområdet Hälsorelaterad miljöövervakning på uppdrag av Naturvårdsverket, där denna övervakning ingår.

Kontaktperson vid Livsmedelsverket: Irina Gyllenhammar

Dataunderlag

Presentationsvariabel: Miljöföroreningar i modersmjölk

Enhet: index

Platstyp: Sverige

Plats: Sverige

Tidstyp: Ett år

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: