Häckande fåglar i skogen
Populationsutveckling (index) från 2002 år och framåt för häckande fåglar i skogen.
Oförändrade antal fåglar i skogen
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och fungerar som indikatorer på biologisk mångfald i ett vidare perspektiv än just för gruppen fåglar i sig självt. Rika förekomster av fåglar, särskilt av specialiserade arter, tyder på att hela ekosystemet som sådant är art- och individrikt och ”vid god hälsa”. Fåglar är också lätt- och välstuderade, vilket innebär att många ekologiska samband när det gäller fåglar och deras omgivning är kända.
Den biologiska mångfalden i skogslandskapet har påverkats kraftigt av mänskliga aktiviteter och det industriella skogsbruket under en lång tid. Ett flertal specialiserade svenska skogsfåglar har minskat kraftigt under de senaste 30 åren.
För att antalet fåglar i skogen ska öka, behöver arealen gammal skog, lövskog och död ved också öka. Ökad naturvårdshänsyn inom skogsbruket under det sista årtiondet har påverkat situationen positivt och en del arter visar nu tecken på att inte längre minska i antal.
Indexet innehåller fyra grupper av fåglar knutna till:
- Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder (+), järpe, gröngöling (-), mindre hackspett, tretåig hackspett, skogsduva (+), stjärtmes, svartmes, tofsmes, entita, talltita, lappmes (-), trädkrypare, lavskrika, nötkråka (-), domherre.
- Död ved: gröngöling (-), mindre hackspett, tretåig hackspett, entita, talltita.
- Lövskog och/eller skog med stort lövinslag: gröngöling (-), mindre hackspett, tretåig hackspett, skogsduva (+), stjärtmes, entita, trädkrypare.
- Gammal skog: tjäder (+), tretåig hackspett, svartmes, tofsmes, talltita, lappmes (-), trädkrypare, lavskrika, domherre.
Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2011 (www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring).
Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden. För den analyserade tioårsperioden finns inga statistiskt säkerställda förändringar för någon av grupperna totalt sett. 2011 års index låg 2 procent under (alla arter), 6 procent över (död ved), 5 procent över (lövrik skog) och 1 procent över (gammal skog) startårets värde (1) men var inte i något fall statistiskt skiljt från detta.