Grustäkt i grundvattenområden
Naturgrusutvinning från områden med betydelse för vattenförsörjningen idag eller i framtiden.
I Klass 1 områden bedöms mer än 25 l/s grundvatten kunna tas ut och i Klass 2 mellan 5 och 25 l/s. I diagrammet visas även naturgrusuttaget från områden som bedöms vara mindre viktiga för vattenförsörjningen (Övriga områden).
Ökad hänsyn måste tas till viktiga grundvattenresurser
De viktigaste grundvattenmagasinen finns i Sverige på de flesta håll i sand- och grusavlagringar. I grusåsar, deltaområden och dalfyllnader finns ofta tillräckligt med vatten för att täcka mindre samhällens behov av dricksvatten. Vid större vattenbehov kan konstgjord infiltration av ytvatten genom sand och grus användas för att öka vattentillgången.
I många grusavlagringar i tätortsnära områden pågår emellertid grustäkt eller så har gruset redan brutits ut. Ibland kan vattentäkter anläggas i grustäkter men eftersom huvuddelen av gruset och markskiktet tagits bort har den renande förmågan minskat avsevärt. Pågående grustäkt innebär en risk för förorening av grundvattnet till exempel genom oljespill.
Det årliga uttaget av naturgrus har minskat väsentligt sedan slutet på 1990-talet. Tyvärr är uttaget fortfarande störst i de områden där de största grundvattentillgångarna finns. Dessa s.k. klass 1 områden (bedömd möjlig uttagsmängd större än 25 l/s) stod för ca 53 % av naturgrusuttaget 2011. Från klass 2 områden där möjligheterna till grundvattenuttag inte är riktigt lika stora (5–25 l/s) togs ca 24 % av gruset. Cirka 21 % av naturgruset togs från områden där endast mindre mängder grundvatten bedöms kunna tas ut (mindre än 5 l/s).
Eftersom de avgränsade grundvattenområdena är stora behöver inte en grustäktsverksamhet påverka möjligheterna till grundvattenuttag negativt i hela området men sammanställningen visar att ökad hänsyn till viktiga grundvattenresurser måste tas vid utfärdande av grustäktstillstånd.