Exponering för miljötobaksrök

Andelen vuxna (19–81 år) i Sverige som uppgav att de dagligen utsattes för andras tobaksrök i hemmet, på arbetet och/eller på andra platser.

• 0–3 %
• 3–5 %
• 5–7 %
• 7–9 %
• 9 %–

Regional fördelning av andelen vuxna (19–81 år) som 2007 uppgav att de dagligen utsattes för andras tobaksrök i hemmet, på arbetet och/eller på andra platser.

Välj län Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

Sju procent av befolkningen exponeras dagligen för andras tobaksrök

Miljötobaksrök innebär en passiv exponering för tobaksrök (passiv rökning). I en nationell miljöhälsoenkät (NMHE07) framkom att cirka 7 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 18–80 år dagligen utsattes för miljötobaksrök. Detta är en minskning från 11 procent sedan 1999 (NMHE99). Enligt motsvarande miljöhälsoenkät riktad till barnfamiljer (BMHE03) framkom att ca 9 procent av barnen dagligen exponerades för miljötobaksrök.

Tobaksrök består av mer än 4 000 ämnen som vid förbränning frisätts i form av gaser eller partiklar.  Mer än 50 ämnen i tobaksrök kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer. Tobaksrök i miljön är främst ett inomhusproblem.

Hälsoeffekter relaterade till miljötobaksrök är bland annat infektioner (bland barn), lungcancer samt hjärt- och kärlsjukdom. Samband har även påvisats mellan tobaksrök i miljön och astma- och allergiutveckling.

Det kan trots den positiva utvecklingen bli svårt att nå miljömålets generationsmål. Människor kommer även i fortsättningen att bli exponerade för miljötobaksrök i många olika situationer, till exempel i hemmet. Tobakslagen i sin nuvarande form trädde i kraft den 1 juni 2005 och innebär rökförbud på alla serveringsställen. Exponeringen har enligt NMHE07 avtagit såväl i hemmet som på arbetsplatsen.