Bostäder med fukt och mögel
Andelen vuxna (19–81 år) i Sverige som uppgav att de hade eller hade haft synlig fuktskada, synlig mögelväxt och/eller känt lukt av mögel i bostaden. För mögelväxt och lukt av mögel avses tidsperioden de senaste 12 månaderna
1,2 miljoner vuxna har fukt och/eller mögel i sin bostad
Beräkningar baserade på en nationell miljöhälsoenkät (NMHE07) tyder på att cirka 18 procent av Sveriges befolkning har fukt och/eller mögel i sin bostad, detta är en minskning från 25 procent 1999. I en miljöhälsoenkät riktad till barnfamiljer 2003 (BMHE03) var motsvarande siffra cirka 19 procent.
Människor tillbringar huvuddelen av sina liv inomhus. Därför har inomhusmiljön stor betydelse för människors hälsa. Tusentals personer har luftvägsbesvär (astmasymtom) till följd av fukt- och mögelskador i sina hem. Fukt eller fuktskador är emellertid inte den direkta orsaken till byggnadsrelaterad ohälsa. Det verkar istället vara så att fukt orsakar angrepp av mögel eller ger upphov till kemiska emissioner från fuktpåverkade material, eller leder till tillväxt av bland annat kvalster. Dessa faktorer ger i sin tur upphov till hälsoeffekter. Barn/ungdomar är en riskgrupp bland annat för dammkvalsterallergi och därmed sammanhängande astmasymtom.
Samband verkar också finnas mellan vistelse i fukt- och mögelskadade hus och olika luftvägssymtom, men också symtom som till exempel huvudvärk och trötthet. Med den omfattning de inomhusmiljörelaterade hälsoproblemen fortfarande har blir det kommer inte målet, att byggnader och deras egenskaper år 2020 inte ska påverka hälsan negativt, att nås.