Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av de svenska miljömålen:

  • Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket har under 2015 fått utökade medel för miljöövervakning för att leva upp till krav kopplat till EU-direktiv och EU-förordningar för vattenmiljön. Drygt tre miljoner kr av medelsförstärkningen har använts till övervakning av sötvatten. Bland annat har medel använts till:
    • utökad övervakning i de stora sjöarna
    • provtagning av mikroplaster i Vättern
    • mätningar av skogsbrukets påverkan på bäckar
    • utveckling av en mobilapp ”Rappen” där allmänheten kan rapportera in främmande arter.
  • Vattenmyndigheterna har tagit fram förslag till åtgärdsprogram för vattenförvaltningen 2016–2021. Regeringen beslutade i december 2015 att den ska pröva åtgärdsprogrammen, samt att de åtgärdsprogram som avser perioden 2009–2015 för de fem vattendistrikten ska fortsätta att gälla i de delar som åtgärderna ännu är aktuella i till dess att prövningen har skett.
  • Naturvårdsverket har under 2015 beviljat 323 miljoner kr för sanering av förorenad mark på 53 platser. De flesta av dessa saneringar sker i Götaland (66 procent). Åtgärderna är bland annat viktiga för att minska risken för läckage av miljögifter till vatten.
  • HaV har finansierat ett flertal forskningsprojekt inom avancerad avloppsrening som startades 2014. Projektens syfte är att utveckla reningsmetoder som ska minska utsläpp av läkemedel och andra långlivade ämnen från reningsverk.
  • Arbete med att återskapa och bevara naturliga vattenflöden och vattennivåer pågår bland annat i form av områdesskydd och restaureringsinsatser.
  • Skogsstyrelsen, skogsbruket, andra myndigheter och organisationer fortsätter arbetet med målbildsbeskrivningar för god miljöhänsyn. Arbetet inkluderar hänsyn till vattenmiljöerna i skogen.
  • Fem statliga myndigheter samverkar i ett projekt 2014–2016 som bland annat upplyser och diskuterar med kommuner, markägare och utförare om vilka risker (erosion, ras, slamströmmar) som kan uppstå vid förändringar av vegetation eller markanvändning och hur man bäst förebygger dessa.I projektet tittar man också på effekterna av ett förändrat klimat och riskerna.
  • Under 2015 trädde ett nytt landsbygdsprogram i kraft, som omfattar totalt 36 miljarder kr och gäller fram till 2020. HaV och Jordbruksverket har under 2015 tagit fram en nationell strategi som underlag för prioritering av åtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljön.
  • HaV har under 2015 tagit fram ett förslag på hur förvaltningen av lax och öring bör utvecklas.
  • Totalt fanns det 131 stycken åtgärdsprogram för hotade arter år 2015, varav 11 var för arter beroende av sötvattensmiljöer. De traditionella programmen för hotade arter är åtgärdsinriktade. Under 2015 har HaV även tagit fram en ny programtyp, så kallade kunskapsuppbyggande program.
  • HaV och flera andra myndigheter samt ideella organisationer har under 2015 arbetat med restaurering och biologisk återställning av sjöar och vattendrag.
  • HaV har under 2015 utvärderat arbetet med Sveriges nationella ålförvaltningsplan som antogs 2009.
  • Under 2015 slutfördes projektet Vårda vattendragens kulturarv. I projektet medverkade nio län i södra Sverige. Projektet har bland annat resulterat i vårdåtgärder och nya informationsmaterial.
  • Kommunal översiktsplanering, de lokala naturvårdssatsningarna (LONA) som används för tillgänglighet i naturen, och stadsbidraget till friluftsorganisationer är några exempel på viktiga styrmedel för att främja och värna friluftsliv.
  • Under 2015 har det pågått fyra projekt inom EU LIFE+ i Sverige med syfte att restaurera och återställa fysiskt påverkade vattenmiljöer.
  • EU:s förordning om invasiva främmande arter gäller från 1 januari 2015.