Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Uppföljning 2013

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Miljötillståndet i hav, sjöar, vattendrag, grundvatten och landmiljöer är i många fall fortfarande kraftigt påverkat av övergödande ämnen. För att nå miljökvalitetsmålet krävs ökade insatser mot utsläppen och även insatser mot de övergödande ämnen som finns upplagrade i sediment i sjöar och hav.

Liknande situation över hela landet

Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med den bedömning som gjorts på regional nivå. De allra flesta länsstyrelser gör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Flera länsstyrelser bedömer dock att miljötillståndet utvecklas i positiv riktning.

Myndigheternas arbete under 2012

Svenska myndigheter arbetar löpande med olika åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet. Några exempel på initiativ under 2012:

  • Naturvårdsverket lämnade ett förslag till regeringen om ett nytt handelssystem med certifikat för rening av kväve. Förslaget skulle, om det genomförs, kunna innebära minskade kväveutsläpp från kommunala reningsverk. 
  • Jordbruksverket genomförde en särskild tillsynskampanj inom växtnäringsområdet i syfte att minska näringsläckaget från jordbruket.
  • Havs- och vattenmyndigheten har fastställt vad som menas med god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Dessutom har myndigheten tagit fram miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. En av dessa miljökvalitetsnormer gäller tillförseln av näringsämnen och organiskt material. Syftet med normerna är att uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i havet.
  • Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har under 2012 börjat samverka kring i vilken grad grundvattnet påverkar ytvatten, både kemiskt och ekologiskt. Syftet är att få ett bedömningsunderlag för fler områden än som studeras inom vattenförvaltningen i dag.

Tillståndet i miljön allt bättre

Tillståndet i miljön går sakta åt rätt håll. Positiva förändringar av miljötillståndet har observerats, exempelvis i jordbrukslandskapet (se avsnitt nedan), vilket visar att åtgärder faktiskt ger resultat. Också utsläppen av kväve och fosfor till havet minskar. Trenden är tydligare för Öresund och Kattegatt, men syns även vad gäller tillförseln till Egentliga Östersjön. Även utsläppen av näringsämnen till luft visar generellt sett på nedåtgående trender.

Östersjöns bottnar ett undantag

Östersjön är svårt drabbat av syrebrist och övergödningen är en av orsakerna till detta. Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har tredubblats under 2000-talet. De senaste mätningarna visar att utbredningen är den största som hittills dokumenterats. Syrebristen beror dock inte enbart på tillförseln av övergödande ämnen, utan även på minskade inflöden av syrerikt vatten till Östersjön från Kattegatt.

Framgångsrika åtgärder inom jordbruket

Insatser som rådgivning inom projektet Greppa Näringen, bidrag för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-bidrag), förbättrad rening av avloppsvatten, anläggande av våtmarker samt tillsyn av enskilda avlopp bidrar alla till att nå miljökvalitetsmålet.

En studie från 2012 visar till exempel att åtgärder inom jordbruket lett till att halterna av kväve och fosfor minskar i 65 jordbruksdominerade vattendrag i Syd- och Mellansverige. Minskningarna var störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande.

Fortsatta åtgärder och styrmedel

Det krävs fortsatta insatser för att den totalt sett positiva trenden ska hålla i sig. Det är exempelvis fortfarande en bra bit kvar innan Sverige når sina uppsatta utsläppsmål inom Baltic Sea Action Plan.
Havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen är viktiga redskap för att driva igenom krav på ytterligare åtgärder för att nå målet. Att ta fram normer för olika belastningar, exempelvis övergödning, är ett viktigt styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet. Utöver insatser på nationell nivå är det nödvändigt med internationellt samarbete för att gemensamt minska utsläppen till både luft och vatten.

Problemen störst i Östersjön

Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Egentliga Östersjön, men även , Kattegatt, Skagerraks kustområden och vattenområden i södra Sveriges jordbrukslandskap är påverkade av övergödning.

Orsaken till övergödning är utsläpp av fosfor- och kväveföreningar, som transporteras både via luft och via vatten. Den samlade tillförseln av näringsämnen till Östersjön har endast dock minskat  under perioden 1994–2011. Eftersom näringsämnena finns upplagrade i bland annat sediment tar det lång tid för miljön att återhämta sig.

Miljön förbättras långsamt

Merparten av det luftburna nedfallet av övergödande ämnen kommer från utlandet och från internationell sjöfart. Det är osäkert hur utvecklingen blir framöver i Sverige trots prognoser om förväntade utsläppsminskningar. Bedömningen är dock att den kritiska belastningen för skogsmark kommer att överskridas på cirka 30 procent av skogsarealen år 2020.

För sötvatten ser situationen något bättre ut. Om belastningen på sjöar och vattendrag fortsätter att minska, är det möjligt att nästan samtliga sjöar i skogs- och fjällandskapet kan nå god status med avseende på näringsämnen till år 2020. För sjöarna i odlingslandskapet blir detta dock betydligt svårare.

Både internationella och nationella åtgärder

Möjligheten att nå miljökvalitetsmålet är beroende av såväl nationella som internationella åtgärder. En viktig överenskommelse är den så kallade Baltic Sea Action Plan som medlemsländerna inom Helsingforskommissionen (Helcom) beslutade om 2007. Enligt den ska Sverige och andra länder runt Östersjön minska utsläppen av kväve och fosfor. Inom aktionsplanen har varje land åtagit sig att minska sina totala utsläpp till Östersjön, Bälten och Kattegatt.

På nationell nivå är havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningarna  viktiga redskap för att driva igenom krav på ytterligare åtgärder. Dessutom krävs ytterligare beslut om utsläppsbegränsningar till luft, bland annat för internationell sjöfart.

Följs upp inom fyra områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom fyra områden:
Påverkan på havet, Påverkan på landmiljön, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, samt Tillstånd i havet.