Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har tagit fram en handlingsplan med beslutade åtgärder och en åtgärdslista för att nå miljömålen
  • SSM, Boverket och Folkhälsomyndigheten arbetar med en nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer. Under 2017 tar SSM fram goda exempel från förskolors utemiljöer.
  • SSM har genomfört informationsinsatser och utbildning om UV-strålning och hudcancer, radon samt cesiumhalten i miljön.
  • Länen arbetar aktivt med Säker strålmiljö i kommunernas fysiska planering, såsom solskyddade utemiljöer.
  • SSM har slutredovisat regeringsuppdraget att implementera EU:s strålskyddsdirektiv i juni 2016.
  • Ett tillstånd för drift av forskningsanläggningen MAX IV beslutades under 2016. Tillståndsprövningen för forskningsanläggningen ESS fortskrider.
  • SSM genomför en långsiktig strålskyddsanalys avseende strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna för åren 2006–2015. Analysarbetet har påbörjats under 2016 och genomföras under 2017.
  • En forskningsstudie vid Umeå Universitet analyserar icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Syftet med kartläggningen är att skapa ett beslutsunderlag för eventuella föreskrifter inom området. Projektet genomförs under 2016-2017.
  • SSM arbetar för att klargöra kvarstående brister i hanteringen av
    radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter. Syftet är att identifiera och sammanställa eventuella brister. Uppföljningen ska bli klar under 2017.
  • Under 2016 har SSM skött behandling och slutligt omhändertagande av 22 000 herrelösa strålkällor i form av kasserade joniserande rökdetektorer. Ett större antal herrelösa strålkällor får ett säkert omhändertagande under 2017.
  • SSM har arrangerat en konferens om införandet av EU:s Basic Safety Standards Directive, som handlade om hur direktivet påverkar industriella verksamheter som ger upphov till radioaktivt avfall.
  • SSM arbetar med en nationell handlingsplan för radon, vars syfte är att förbättra hanteringen av riskerna med exponering för radon. Under 2016 har SSM även arrangerat en utbildning om radon i dricksvatten riktad till kommuner.
  • SSM har redovisat regeringsuppdraget Solbeteende, som beskriver vidtagna åtgärder för att ändra solningsbeteende och presenterar en åtgärdsplan för perioden 2016–2019.
  • SSM:s vetenskapliga råd för UV-frågor har färdigställt 2016 års rapport. Den redovisar bl a tidstrender för hudcancer, riskfaktorer och samhällskostnader för hudcancer, gymnasieungdomars attityder mot solbränna samt en uppdatering om vitamin D-intag och cancerrisk. 
  • SSM har publicerat en rapport, Sveriges solvanor, som bygger på en enkätstudie. Det visar sig att svenskars riskbeteende i solen är störst under utlandssemester, men att det även är stort på annan ledig tid. Solariesolande har en nedåtgående trend sedan 2006.
  • SSM har under 2016 mät radiofrekventa elektromagnetiska fält på allmänna vägar i sju kommuner (stad, landsbygd och glesbygd). SSM har även mät magnetfältsnivån i närområdet kring ett induktivt energiöverföringssystem avsett för laddning av bussar.
  • En forskningsstudie vid Umeå Universitet analyserar sannolikheten för DNA-skador vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI). Projektet genomförs under 2016-2017.
  • SSM:s vetenskapliga råd inom området elektromagnetiska fält har producerat en rapport med det aktuella forskningsläget.
  • Under 2016 har ett antal möten hållits med radioamatörernas branschorganisationer, Post- och telestyrelsen och Elsäkerhetsverket. Syftet har varit att säkerställa att människor inte överexponeras för elektromagnetiska fält från amatörernas anläggningar.