Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Uppföljning 2013

Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

De delar av Säker strålmiljö som innefattar strålskydd, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styrmedel samt åtgärder genomförda före 2020. För att nå hela miljökvalitetsmålet behöver planerade åtgärder genomföras för att minska exponeringen av UV-strålning samt beslut om ytterligare planerade styrmedel tas. 

Brister påvisade i vårdens strålsäkerhetsarbete

När Strålsäkerhetsmyndigheten under 2012 utvärderade strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården, identifierades stora brister i verksamheten med strålning. Dessa brister leder till en ökad risk för att patienter och personal utsätts för onödig strålning, vilket kan leda till akuta eller sena strålskador. Inget av de inspekterade landstingen utvärderade systematiskt strålsäkerhetsarbetet, vilket fick till följd att landstings- och sjukhusledningar var omedvetna om bristerna. Vid uppföljande inspektioner vid sju av nio landsting kunde myndigheten konstatera att strålsäkerheten hade förbättrats, vilket tyder på att tillsynsverksamhet har en positiv effekt.

Mobiltelefonen – ett av flera sätt att minska skadlig UV-strålning

Strålsäkerhetsmyndigheten har under 2012 tagit fram en app för mobiltelefoner. Appen beräknar hur länge användaren kan vistas i solen innan han eller hon riskerar att bränna sig – oberoende av var på jordklotet användaren befinner sig. Myndigheten hoppas med detta kunna sprida solråd och göra människor mer uppmärksamma på sina solvanor. Nästan 50 000 nedladdningar av appen gjordes under året.

Under 2012 tog myndigheten också fram nya föreskrifter för solarier, bland annat med krav på att obemannade solarier ska stängas av efter 15 minuters användning. 

Stor utmaning att minska antalet fall av hudcancer

Antalet årliga hudcancerfall orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. Det tillgängliga statistiska underlaget för samtliga hudcancertyper indikerar att trenden kommer att fortsätta. För att nå målet behöver denna trend brytas. Den UV-strålning människor exponeras för beror i första hand på beteende och därför bör det exempelvis skapas utemiljöer där barn skyddas från skadlig UV-strålning samtidigt som 18-årsgräns för solariesolande bör införas. Fortsatt analys av riskgrupper och deras beteende ökar möjligheten att skapa bättre kommunikationsinsatser som kan leda till ändrat beteende.

Antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid. Att åtgärda det genom att minska människors exponering för UV-strålning är svårt. Det kräver en förändring av människors livsstil, beteenden och attityder kring utseende och solning. Det är dessutom så att antalet hudcancerfall inte skulle minska omedelbart även om exponeringen för UV-strålning minskade, eftersom det kan ta flera decennier för hudcancer att utvecklas.

Försumbara stråldoser från kärnkraftverk

Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska verksamheter är mycket låga och stråldoserna till allmänheten och miljön bedöms därför vara försumbara. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till anställda som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.

Sjukvård och industri måste förbättra strålsäkerheten

Sjukvården behöver utveckla sitt strålsäkerhetsarbete. De svenska sjukhusen lever inte upp till Strålsäkerhetsmyndighetens krav när det gäller strålsäkerhet. Röntgenundersökningar utförs ibland i onödan och strålbehandlingar kan leda till onödiga biverkningar eller strålskador.

Även industrin uppvisar generella brister i strålskyddsarbetet.

Förvaring av använt kärnbränsle utreds

Strålsäkerhetsmyndigheten behandlar Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om tillstånd för att anlägga ett system för att ta hand om använt kärnbränsle. Systemet består av slutförvarsanläggning utanför Forsmark och inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Om SKB får tillstånd planerar de att påbörja byggandet tidigast 2019. Förslutning av slutförvaret, efter deponering av kapslarna med använt kärnbränsle, är beräknat till år 2070.

Försiktighet rekommenderas vid vissa elektromagnetiska fält

I dag finns två områden där forskning visat på möjliga skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält.

  • Exponering för lågfrekventa magnetfält, exempelvis från kraftledningar och elektriska apparater.
  • Exponering för radiovågor från mobiltelefon.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar i båda dessa fall att försiktighetsprincipen tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas, exempelvis genom användning av handsfree vid samtal i mobiltelefon. Försiktighetsprincipen rekommenderas också inom samhällsplanering, till exempel om bostäder ska byggas intill kraftledningar.

Följs upp inom fyra områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom fyra preciseringar:
strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen, ultraviolett strålning samt elektromagnetiska fält.