Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • EU-kommissionen presenterade ett förslag till kriterier för identifiering av hormonstörande kemikalier. Kriterierna ska tillämpas på biocider och växtskyddsmedel.
  • Flera förbud som minskar barns exponering för farliga ämnen beslutades under året, exempelvis för medicintekniska produkter, elektronik och kosmetika. Den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, publicerade en uppdaterad vägledning för bedömning av konsumenters exponering för farliga ämnen.
  • EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi har ökat intresset för information om innehåll av farliga ämnen i material och varor.
  • Regeringen har inrättat en samordningsgrupp, SamTox, med sju myndighetschefer för att öka möjligheterna att upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikalierisker.
  • En analys av orsakerna till spridning av högfluorerade ämnen (PFAS) till dricksvatten presenterades i mars 2016. Slutsatsen var att samordningen mellan myndigheter i kemikaliefrågor behöver bli bättre.
  • Regeringen tillsatte 2016 en utredning om hur företag kan arbeta effektivt för att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ. Uppdraget ska redovisas 2017.
  • Näringsdepartementet presenterade handlingsplanen Smart industri. Inom fokusområdet Hållbar produktion betonas behovet av utfasning av särskilt farliga ämnen för att åstadkomma en hållbar industri och näringsliv.
  • Kemikalieinspektionen har redovisat en strategi om hur giftfria och resurseffektiva kretslopp kan främjas inom kemikalielagstiftningen.
  • Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har arbetat med ett uppdrag om hur spridningen av farliga ämnen i kretsloppen kan minska, samtidigt som materialåtervinningen av avfall ökar. Fyra avfallsströmmar – PVC-plast, plast från fordon, plast från elektrisk utrustning och återvunnet däckmaterial – bör hanteras särskilt på grund av innehåll av särskilt farliga ämnen.
  • Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser genomförde 2016 ett tillsynsprojekt inom regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Syftet var att se hur kemikalielagstiftningen tillämpas för återvunna ämnen.
  • Naturvårdsverket redovisade 2016 ett regeringsuppdrag med förslag på åtgärder och styrmedel som riktar sig till textilhanteringen från produktion till konsumtion och avfallshantering. Nordiska ministerrådet skickade i december 2016 ett brev till EU-kommissionen om att textilier bör vara ett prioriterat åtgärdsområde i den kommande EU-strategin för giftfri miljö.
  • Kemikalieinspektionens nätverk om giftfri vardag har vuxit sig till 134 kommuner, sex regioner, två landsting och 13 länsstyrelser. Nätverket ska underlätta för kommunerna att sprida goda exempel och att samverka med
    varandra.
  • Stiftelsen Håll Sverige Rent och Kemikalieinspektionen har utvecklat utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen. Under 2016 har stiftelsen vidareutbildat cirka 1 800 förskolelärare genom sitt nätverk Grön Flagg.
  • Kemikalieinspektionen har redovisat en strategi om hur användningen av högfluorerade ämnen (PFAS) ska minska. Kemikalieinspektionen arbetar i EU för förbud av långlivade och bioackumulerande eller giftiga PFAS-ämnen.
  • Kemikalieinspektionen har publicerat en guide om PFAS som visar ansvarsområden för olika myndigheter. Guiden ska hjälpa dricksvattenproducenter, tillsynsmyndigheter, vattenmyndigheter, privatpersoner samt användare och tillverkare av produkter som innehåller PFAS.
  • Naturvårdsverket analyserar behovet av avancerad rening för att minska läkemedelsrester i vatten, tekniska lösningar samt deras för- och nackdelar med. Uppdraget ska redovisas 2017.
  • Naturvårdsverket identifierar viktiga källor till spridningen av mikroplaster och föreslår åtgärder för att minska utsläppen. Uppdraget ska redovisas 2017.
  • För att minska risken att bekämpningsmedel förorenar vattentäkter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.
  • Kemikalieinspektionen har skärpt reglerna för vilka växtskyddsmedel som får användas av icke yrkesmässiga användare (behörighetsklass 3).
  • Kemikalieinspektionen beslutade 2016 att inte ge dispens för det neonikotinoid-innehållande växtskyddsmedlet Modesto i raps- och rybsodlingar. Bekämpningsmedlet är mycket giftigt för bin.
  • EU-kommissionen lämnade i juni 2016 sitt förslag på vetenskapliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen. Kriterierna ska tillämpas för biocider och växtskyddsmedel.
  • Inom Reach fortsätter arbetet med att identifiera särskilt farliga ämnen. Kandidatförteckningen omfattar nu 173 särskilt farliga ämnen. I december 2016 utökades Reach tillståndslista med 12 ämnen till att omfatta 43 ämnen.
  • Ett nytt gränsvärde för nonylfenoletoxilat i textil inom EU beslutades under 2016. Gränsvärdet omfattar även importerade textilier.
  • EU-kommissionen har lagt till fyra ämnen på RoHS-direktivet, som begränsar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Det gäller ftalaterna DEHP, BBP, DBP and DIBP, som alla används som mjukgörare i plast. Begränsningarna träder i kraft 2019.
  • Krav för CMR-ämnen och hormonstörande ämnen i medicintekniska produkter har beslutats genom en ny EU-förordning. Kraven träder i kraft 2020.
  • Under 2016 har ytterligare biocid- och växtskyddsämnen identifierats som kandidater för substitution, och totalt är 29 biocidämnen och 87 växtskyddsämnen kandidater för substitution Kemikalieinspektionen har under 2016 bedömt 12 biocidprodukter.
  • EU-kommissionen antog i februari 2016 ett ratificeringspaket för Minamatakonventionen, vilket medför att EU kan implementera konventionen så snart den juridiska processen är avslutad. EU-parlamentet röstar om den nya EU-förordningen 2017.
  • Bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter får från den 1 september 2016 inte användas i kontakt med dricksvatten. Förbudet gäller användningen av tvåkomponentsepoxi vid gjutning av nya plaströr inuti befintliga tappvattenrör.
  • Under 2016 har Kemikalieinspektionen kontrollerat kemikalier i hemelektronik. Av de analyserade varorna innehöll 38 procent begränsade ämnen i halter som översteg gränsvärden i RoHS-direktivet eller POPs-förordningen.
  • Regeringen har föreslagit en skatt på farliga ämnen i vitvaror och hemelektronik från och med den 1 juli 2017. Syftet är att minska användningen och spridningen av särskilt farliga ämnen i människors hemmiljö.
  • Regeringen har tillsatt en statlig utredning som ska analysera behovet av att beskatta hälso- och miljöfarliga ämnen och se över skatten på bekämpningsmedel. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017.
  • Totalt pågick under 2016 cirka 1 500 efterbehandlingar eller saneringar av förorenade områden i landet.
  • Under 2016 utökades förordningen om avhjälpande av föroreningsskador med en ny anslagspost om sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. Naturvårdsverket fördelar bidrag till de mest prioriterade områdena för byggande av bostäder. Naturvårdsverket har också kompletterat den nationella planen för fördelning av statliga bidrag för efterbehandling.
  • Under 2016 granskade Riksrevisionen hanteringen av de förorenade områden som förorenats genom statlig verksamhet eller som staten äger. Enligt Riksrevisionens rapport handlar det om tusentals områden.
  • Enligt tidsplanen i Reach ska lågvolymämnen registreras senast 2018. Den europeiska kemikaliemyndigheten Echa har tagit fram en färdplan med information och vägledning samt upprättat en förteckning av ämnen som sannolikt uppfyller kriterierna.
  • Kemikalieinspektionen har deltagit i arbetet inom Echa för att underlätta införandet av testmetoden för reproduktionstoxicitet, Extended One Generation Reproductive Toxicity Study (EOGRTS), i Reach.
  • Sex svenska universitet deltar i ett Horizon2020-forskningsprojekt, EDC-MixRisk, för att öka förståelsen av hälsoeffekter relaterat till hormonstörande kemikalier samt hur dessa ämnen uppträder i blandningar. Projektet pågår till 2019. Sverige är med även i andra stora Horizon2020-projekt, t ex EuroMix, SOLUTIONS och HBM4EU205.
  • Kemikalieinspektionen deltar i OECD:s projekt Combined exposures to multiple chemicals. Projektet utbyter kunskap och erfarenhet kring bedömning av risker från exponering för många olika kemikalier. Projektet avrapporteras 2017.
  • Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning (FRAM) vid Göteborgs universitet startade under 2016. Verksamheten är tvärvetenskaplig med inriktning på kombinationseffekter av kemiska ämnen i vattenmiljö.
  • Forskningskonsortiet Swetox har fått ansvar att utveckla en plattform för säker hantering av nanomaterial.
  • Kemikalieinspektionen har publicerat tre konsultrapporter om nanomaterial under 2016.
  • Läkemedelsverket har utrett en snabbare anpassning av listorna över begränsade respektive tillåtna ämnen i förordningen om kosmetiska produkter.
  • Forskningsprogrammet EUTOXRISK arbetar med utveckling av alternativ till djurförsök. Totalt 39 universitet, företag, myndigheter och organisationer från Europa och USA är med, från Sverige deltar Swetox.
  • Kemikalieinspektionen har under 2016 tagit fram en strategi för hur myndigheten ska arbeta med så kallade 3R-frågor, det vill säga att minska, förfina och ersätta djurförsök med andra testmetoder.
  • Inom klassificering och märkning av kemiska produkter har EU-kommissionens föreskrivande kommitté under 2016 fattat beslut om 50 nya harmoniserade ämnesklassificeringar.
  • Läkemedelsverket har under 2016 kontrollerat märkning av sminkprodukter riktade till barn, exempelvis halloweensmink. Totalt gjordes 1 665 kontroller. Otillåtet innehåll förekom i 32 produkter. Vid 110 kontroller togs produkten bort från försäljning.
  • Ett frivilligt globalt program för information om kemiska ämnen i varor antogs 2015 av FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM. Under 2016 har FN:s miljöprogram UNEP samarbetat med textil- och leksaksindustrin för att sprida kunskap om de möjligheter som programmet medför.
  • Sverige fortsätter att driva på för stärkta informationskrav om kemiskt innehåll i varor genom hela livscykeln, både inom EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och i förordningar under Ekodesigndirektivet.
  • Informationskravet för varor i Reach har utökats genom att fler särskilt farliga ämnen har förts upp på kandidatförteckningen. Under 2016 fattades beslut om fem ämnen, och fyra av dessa fördes upp på förteckningen i januari 2017. Alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara identifierade till 2020.
  • Trafikverket arbetar systematiskt med att ställa krav på farliga ämnen i entreprenadkontrakt och upphandling. Under 2016 ökade andelen artiklar med tillgång på information från 13 till 24 procent.
  • Under 2016 har byggvarudeklarationer (BVD) utvecklats för att i digitalt format kommunicera byggvarors miljöinformation genom hela kedjan, från materialproducenter till fastighetsförvaltaren.