Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Uppföljning 2014

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv.

Tillståndet i miljön går i huvudsak åt rätt håll, men trenderna för olika utsläpp och halter i miljön är olika. För de flesta luftföroreningar minskar problemen, medan de kvarstår för andra. Internationella insatser behövs för att ytterligare minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt krävs åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider samt partiklar från användning av dubbdäck.

Höga partikelhalter i södra Sverige

Utsläppen till luft inom EU av mindre partiklar (PM2,5) har minskat med 16 procent mellan 2002 och 2011, medan de i Sverige har legat ungefär på samma nivå hela 2000-talet.

Halten av partiklar (PM2,5) i luft överskrider de föreslagna maximala nivåerna, främst i södra Sverige. Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från Öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gatumiljön i några städer.

Marknära ozon fortfarande hot för hälsan

Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon har minskat med cirka 20 procent 2002–2011. De totala svenska utsläppen minskar också.

Antalet timmar där halter av marknära ozon har uppmätts över en hälsoskadlig nivå har minskat det senaste decenniet. Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids dock fortfarande, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått.

Lägre utsläpp av kväveoxider, men fortsatt höga halter i tätorter

De totala svenska utsläppen av kväveoxider minskar. Tung trafik svarar för en betydande andel av minskningen av utsläppen.

Halterna av kvävedioxid i luft överskrids dock ofta i gatumiljöer i landets större och medelstora städer, både vad gäller års- och timmedelvärden. En långsiktigt minskande trend kan däremot observeras i Göteborg och i Stockholm.

Trafikåtgärder kan minska partiklar och kväveoxider

Sedan trängselskatt har införts i Göteborg har kväveoxidutsläppen på innerstadsgatorna minskat med 16 procent. Trängselskattens effekt på halterna i luft av kväveoxider är dock svårbedömd på grund av den korta mätperioden (sex månader).

I både Göteborg och Stockholm, där dubbdäcksförbud införts på enstaka gator, har partikelhalten i luft (PM10) minskat. Önskvärd minskning av halterna har dock inte uppnåtts på alla platser.

Fortsatta åtgärder nödvändiga, både nationellt och internationellt

Det nya åtgärdspaketet för renare luft som EU antog under 2013 ska ytterligare minska skadliga utsläpp från bland annat industrin och trafiken och förbättra luftkvaliteten i städer. Paketet skärper bland annat utsläppstaken till 2030 för sex av de viktigaste luftföroreningarna.

EU:s åtgärdspaket är ett viktigt steg för att nå miljökvalitetsmålet, men det behövs fler åtgärder. De flesta större och medelstora städerna riskerar att överskrida målet för större partiklar (PM10) i gatumiljö. Ytterligare styrmedel, som till exempel en skatt på dubbdäck, är sannolikt nödvändigt för att klara målet till 2020. Också målet för kväveoxider kan enligt prognoser nås till 2020, men då krävs nya styrmedel för att dämpa den förväntade trafikökningen.

Följs upp inom tio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom tio så kallade preciseringar:

Bensen, Bens(a)pyren, Butadien, Formaldehyd, Partiklar (PM2,5), Partiklar (PM10), Marknära ozon, Ozonindex, Kvävedioxid samt Korrosion.