Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Uppföljning 2013

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är i huvudsak positiv, men trenderna vad gäller olika utsläpp och halter i miljön varierar. För vissa föroreningar minskar problemen, medan de ökar för andra.

Utsläpp av bens(a)pyren ökar

Utsläppen av bens(a)pyren, som till två tredjedelar kommer från hushållssektorn, har ökat. Utsläppen beror främst på eldning med ved. Brister i statistikunderlaget gör att den långsiktiga trenden för halterna av bens(a)pyren är osäker i mindre och medelstora tätorter med inslag av vedeldning.

Utsläpp av partiklar ökar

Även utsläppen av partiklar (PM10) har ökat, bland annat inom el- och värmeproduktion samt inom hushållssektorn där vedeldning ingår. Den nationella prognosen för utsläppen av partiklar (PM10) till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt. Däremot kvarstår utsläppen av partiklar från slitage av bromsar, däck och väg på en hög nivå, och dessa kommer helt att dominera trafiksektorns partikelutsläpp 2020.

Halten av partiklar (PM2,5) överskrider de föreslagna maximala nivåerna, i första hand i södra Sverige. Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gatumiljö i några städer.

Utsläpp av ozonbildande ämnen minskar

Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 20 procent under den senaste tioårsperioden. De totala svenska utsläppen minskar också.  De svenska hushållens utsläpp av flyktiga organiska  ämnen har dock ökat de senaste åren.

Dessutom minskar antalet episoder med höga halter av marknära ozon. Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids fortfarande, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått.

Minskade utsläpp av kväveoxider från vägtrafik

Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiksektorn fortsätter att minska, medan utsläppen från el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet. Det visar den senaste svenska rapporteringen. Utsläppen av kväveoxider från fordon förväntas fortsätta att minska tack vare en fortsatt teknisk utveckling. 

Medelvärden för halterna av kvävedioxid, både års- och timmedelvärden, överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. En långsiktigt minskande trend kan dock observeras, i första hand för Stockholm.

Internationella överenskommelser ses över och skärps

Göteborgsprotokollet som reglerar utsläpp av luftföroreningar reviderades under 2012, men det reviderade protokollet har ännu inte trätt i kraft. En preliminär analys av konsekvenserna visar på lägre miljö- och hälsopåverkan, dock inte fullt så att det motsvarar målen i EU:s så kallade Tematiska strategi för luftföroreningar. Strategin revideras för närvarande och en ny tematisk strategi kan eventuellt antas under 2013.

Förbud mot dubbdäck positivt, men ytterligare åtgärder behövs

En analys visar att de flesta större och medelstora städer riskerar att överskrida målet för partiklar (PM10) i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genomförs. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om önskvärd minskning av halterna inte tillfullo uppnåtts på alla platser. Ytterligare styrmedel som till exempel en avgift på dubbdäck är sannolikt nödvändigt för att klara målet för partiklar (PM10).

Insatser för att minska utsläpp av kvävedioxid inte tillräckliga

Under 2012 har både internationella och nationella åtgärder vidtagits som ökar förutsättningarna för att minska halterna av både kvävedioxid:

  • EU-kommissionen har beslutat att komplettera bestämmelserna för rening av kväveoxider från arbetsmaskiner.
  • I Sverige har nya upphandlingskrav tagits fram för entreprenadmaskiner, som delvis är gemensamma för Trafikverket och storstadskommunerna. Kraven förväntas minska utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner.

Under 2012 fattade riksdagen även beslut om att införa trängselskatt i Göteborg, en åtgärd som lokalt och regionalt förväntas bidra till minskade utsläpp av kvävedioxid. Den sammanfattande analysen för kvävedioxid visar dock att miljökvalitetsmålet inte nås till 2020 om inte ytterligare åtgärder vidtas. 

Ekodesigndirektivet kan minska utsläppen av partiklar

EU:s ekodesigndirektiv, som bland annat föreslår skärpta utsläppskrav för eldningsutrustning, kan bidra till att minska utsläppen påtagligt jämfört med dagens lagstiftning – främst av partiklar (PM2,5) men även av bens(a)pyren och sot – visar en aktuell konsekvensanalys. Utsläppen av partiklar (PM2,5) i Europa skulle exempelvis minska med minst 35 procent till 2020 om ekodesigndirektivet genomfördes. Detta kan jämföras med nu fattade beslut som bedöms nå en minskning av utsläppen av partiklar (PM2,5) med 25 procent till 2020.

Utsläpp drabbar både lokalt och över nationsgränser

Utsläppen av luftföroreningar från industrin, produktion av energi och från trafiken i Sverige och flera andra europeiska länder har minskat under de senaste årtiondena.  Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, framför allt i tätorter. Utsläppen genom avgasröret minskar, men slitagepartiklar från bromsar, vägbana och användning av dubbdäck  har inte minskat i samma utsträckning.

I många tätorter försämrar även utsläpp av partiklar och organiska ämnen från vedeldning luften. Det finns omfattade bevis för att partiklar som förorening i luften i våra tätorter har allvarliga effekter på människors hälsa även vid låga nivåer. Förorenad luft bidrar till att marknära ozon bildas under sommarhalvåret vilket är skadligt för såväl växtlighet som för hälsan.

Kvävedioxid och partiklar i tätortsluft

Det långsiktiga målvärdet för kvävedioxid överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Orsaken är framför allt fordonstrafik.

Det finns därför behov av att skynda på åtgärder för att begränsa utsläppen, både från transportsektorn och från arbetsmaskiner. Det kan exempelvis vara trafikbegränsande åtgärder, tidigareläggning av utsläppskrav på fordon inom miljözoner och infrastruktursatsningar.

Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om halterna på alla platser inte har minskat i den utsträckning som man kunde hoppas.

Internationella insatser viktiga

Eftersom många luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och över nationsgränser, är internationella avtal avgörande för att uppnå miljökvalitetsmålet. Ett viktigt styrmedel är det så kallade Göteborgsprotokollet som reglerar gränsöverskridande luftföroreningar. EU-direktivet för utsläppstak är särskilt viktigt för att minska halterna av partiklar (PM2,5) och ozon. Styrmedel med krav på minskade fordonsutsläpp beslutas såväl nationellt som inom EU. 

Andra nationella styrmedel, bland annat åtgärdsprogram, regelverk kring miljökvalitetsnormer samt trängselskatt, är viktiga för att nå målet och dessa kan utvecklas vidare.

Följs upp inom tio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom tio så kallade preciseringar:

Bensen, Bens(a)pyren, Butadien, Formaldehyd, Partiklar (PM2,5), Partiklar (PM10), Marknära ozon, Ozonindex, Kvävedioxid samt Korrosion.