Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av de svenska miljömålen:

  • EU-kommissionen arbetar för närvarande med en omarbetning av gödselmedelsförordningen som kan komma att reglera innehåll av föroreningar.
  • Livsmedelsproduktion är en viktig ekosystemtjänst. Miljömålsberedningen (2014) och Riksintresseutredningen (2015) har därför föreslagit att lagstiftningen kring exploatering av jordbruksmark tydliggörs och att länsstyrelserna ska få rätten att överpröva ett beslut om detaljplan, om gällande lagstiftning inte följs.
  • Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker visar att miljöersättningar sannolikt har positiva effekter.
  • Mycket görs för att bevara det öppna landskapet. Förutom den dagliga hävden inom lantbruket arbetar länsstyrelserna och ideella organisationer med restaurering av betesmarker. Storskaliga projekt som Life+-projektet GRACE har omfattat flera län och syftat till att restaurera ängs- och betesmarker i skärgården.
  • Inom projektet Foder och Fägring i Dalarna restaurerades närmare 100 hektar ängs- och betesmarker inom 22 Natura 2000-områden.
  • Positivt är att situationen för groddjur har förbättrats sedan år 2000, till stor del tack vare lyckade naturvårdsåtgärder i kombination med ny lagstiftning.
  • Inom Programmet för odlad mångfald (POM) har en ny nationell strategi för perioden 2016–2020 beslutats av Jordbruksverket och överlämnats till regeringen.
  • EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) trädde i kraft den 1 januari 2015 och i Sverige pågår arbetet med att genomföra den nya EU-förordningen.
  • Landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden har bidragit till att göra odlingslandskapet mer tillgängligt, till exempel med hjälp av vandrings-, cykel- och vattenleder.
  • Lokala naturvårdssatsningar (LONA) är ett annat viktigt instrument för friluftslivssatsningar på kommunal nivå.
  • Positivt är att kunskapen om hur åkermarkens nutida och framtida tillstånd påverkas av olika brukningsmetoder ökar genom kompetensutveckling och rådgivningsinsatser, till exempel inom rådgivningsprogrammet Greppa Näringen.
  • En förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet är att det även fortsättningsvis finns ett aktivt jordbruk med djur i hela landet. Konkurrenskraftsutredningens förslag, som presenterades 2015, och arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi kan förhoppningsvis stärka det svenska jordbruket.
  • Gårdsstödet och landsbygdsprogrammet är viktigaste ekonomiska styrmedlen för miljömålet.