Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för 2016–2021 beslutades 2016. Programmet innehåller flera åtgärder som berör jordbruket.
  • I början av 2016 lämnade EU-kommissionen ett förslag till omarbetning av gödselmedelsförordningen. I förslaget ingår gränsvärden för kadmium i mineralgödsel.
  • Inom projektet Mångfald på slätten har det genomförts informationsinsatser om ekosystemtjänster i slättbygd. Flera länsstyrelser har bedrivit rådgivning om odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
  • 60 procent av de lantbrukare som har miljöersättning är intresserade av miljörådgivning, enligt en nyligen genomförd enkätundersökning.
  • Projektet Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket studerade jordbrukets ekosystemtjänster. Resultaten presenterades i mars 2017.
  • Enligt preliminär officiell statistik för 2016 har arealen åkermark minskat med drygt 14 000 hektar sedan 2015, medan slåtterängs- och betesmarksarealen har ökat med cirka 4 500 hektar.
  • Jordbruksverket och länsstyrelserna har påbörjat en ny omgång av ängs- och betesmarksinventeringen. Drygt 2 600 marker från den tidigare inventeringen har återbesökts.
  • Den ändring i lagen om generellt biotopskydd som infördes 2014, och som innebär att dispens från biotopskyddet kan ges för att utveckla jordbruk, har inte fått några större effekter. Det visar länens årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen.
  • Mycket görs för att bevara betesmarkerna i det öppna landskapet. Förutom hävden inom lantbruket arbetar länsstyrelserna och ideella organisationer med restaurering. Många länsstyrelser rapporterar om ett ökat intresse hos markägare för att restaurera betesmarker. EU Life-projekt BushLife, SandLife och Life Coast Benefit restaurerar ängs- och betesmarker.
  • För många av odlingslandskapets vanliga fåglar är den långsiktiga populationsutvecklingen (1975–2015) fortsatt negativ, enligt nyaste inventeringar inom Svensk Fågeltaxering.
  • Inom Miljömålsrådet samverkar flera myndigheter i arbetet att skapa bättre förutsättningar för odlingslandskapets biologiska mångfald. Sammanlagt har Miljömålsrådet initierat 44 samverkansåtgärder under 2016, flera med relevans för miljökvalitetsmålet.
  • 2016 invigdes den nationella genbanken för vegetativt förökade växter.
    Ett nära samarbete kring växtgenetiska resurser sker inom Norden.
  • Sedan hösten 2015 är det åter möjligt att söka medel ur landsbygdsprogrammet för restaurering och nyanläggning av våtmarker. En utvärdering om biologisk mångfald i de anlagda våtmarkerna i odlingslandskapet visar många positiva effekter.
  • EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft 2015. En första unionsförteckning över invasiva främmande arter trädde ikraft i augusti 2016. Under året har Sverige även påbörjat ta fram en nationell lista.
  • Under året har miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer (KULT-stöd) utvärderats. Slutsatsen var att en ny form av ersättning med högre måluppfyllelse och bättre samhällsnytta behövs. Riksantikvarieämbetets utredning om möjligt tillvägagångssätt blir klar 2017.
  • Länsstyrelserna arbetar med att ta fram kunskapsunderlag och att inventera förekomsten av lantbrukets byggnader.
  • Landsbygdsprogrammets stöd samt lokala naturvårdssatsningar (LONA) har ökat odlingslandskapets tillgänglighet i form av nya vandrings-, cykel- och vattenleder. Flera länsstyrelser arbetar med att göra odlingslandskapet mer tillgängligt för friluftslivet.