Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.
Inga större förändringar av vare sig miljötillståndet eller styrmedel och andra förutsättningar för att nå målet har skett under det senaste året.
Negativt inom flera områden
Arealen åkermark fortsätter att minska och betesmarksarealen som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar har minskat ytterligare under 2012. Antalet företag med nötkreatur fortsätter att minska och det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur i delar av Sverige. Populationsutvecklingen för odlingslandskapets vanliga fåglar ser åter ut att vara negativ efter att länge ha varit stabil. Intresset för att med miljöersättningar sköta kulturhistoriska landskapselement har fortsatt att minska under 2012.
Oroande bild för målet i hela landet
Även länen bedömer att Ett rikt odlingslandskap inte kommer att nås till 2020 och de flesta län anser att utvecklingstrenden i miljön är negativ. Minskande åker- och betesmarksarealer, den pågående rationaliseringen av jordbruket med nedläggning av främst små jordbruksföretag samt bristen på betesdjur lyfter även länen fram i sina regionala bedömningar. Länen anser att landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga och menar att utformningen av det kommande programmet kommer att få stor betydelse för möjligheten att nå de regionala målen.
Utvecklingen behöver vändas
Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är tätt sammankopplade med jordbrukets ekonomiska och tekniska utveckling. Fortsatt nedläggning av jordbruk i främst skogsbygd och ett intensivt brukande av jorden i slättbygd leder till problem. Andra problem är brist på betesdjur i delar av landet, att färre betesmarker hålls öppna och att färre kulturmiljöer sköts med miljöersättning. Om utvecklingen fortsätter minskar odlingslandskapets variationsrikedom och kulturvärden, friluftslivet påverkas negativt och livsutrymmet för många arter begränsas liksom deras möjligheter att sprida sig. Minskad biologisk mångfald riskerar att försämra tillståndet för viktiga ekosystemtjänster ytterligare.
Ett hållbart lantbruk viktigt
Ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart svenskt jordbruk är en grundläggande förutsättning för Ett rikt odlingslandskap. För att nå målet krävs att jordbruket kan kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga i det här sammanhanget. Att ett nytt landsbygdsprogram håller på att utformas är därför positivt, men omfattningen och innehållet kommer att avgöra vilken effekten blir på miljömålet. Dessutom kan förutsättningarna för flera delar av målet förbättras av Miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för hållbar markanvändning av jordbruksmark.
Många förändringar i odlingslandskapet
Arealen jordbruksmark minskar. Orsaken i glesbygdsregioner är framför allt att lantbruk läggs ned, medan marken exploateras i tillväxtregioner. Förutom att påverka livsmedelsproduktionen bidrar det till att många arter och naturtyper i odlingslandskapet är hotade. I delar av Sverige är det dessutom risk för brist på betesdjur som håller artrika gräsmarker öppna och i slättbygd finns det för få småbiotoper, det vill säga små mark- eller vattenområden som är viktiga för olika växter och djur.
Stora utmaningar finns kvar
Arbetet med att bevara den genetiska bredden av olika kulturväxter och husdjursraser har kommit långt, men för övriga delar av miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete. Inom området biologisk mångfald och kulturmiljö krävs betydande insatser på både nationell och internationell nivå. Däremot finns det goda möjligheter att med relativt begränsade nationella insatser förbättra jordbruksmarkens produktionsförmåga, påverkan på människors hälsa och markernas sociala landskapsvärden.
Många åtgärder genomförs
Olika styrmedel har stor betydelse för att dämpa den negativa trenden för natur- och kulturvärden. Miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet gör exempelvis att betydande arealer betesmark hålls öppna och att ett stort antal våtmarker har anlagts. Det bidrar till att bevara ett variationsrikt och attraktivt odlingslandskap. Däremot underhålls färre alléer, stenmurar, diken och andra kulturbärande landskapselement med miljöersättning. De samlade åtgärderna inom landsbygdsprogrammet är troligen inte tillräckliga.
Ytterligare insatser behövs
Det behövs fler insatser, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. Åtgärder för natur- och kulturvärden i slättbygd liksom strategier för att hålla betesmarker öppna är till exempel viktiga. Det krävs också internationella insatser för att ytterligare minska mängden kadmium i åkermark. Regionalt och lokalt går det att göra jordbrukslandskapet mer tillgängligt för friluftsliv och begränsa exploateringen av jordbruksmark. Jordbrukets utveckling styrs till stor del även av internationella faktorer, till exempel EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som positivt nog utvecklas mot ökade miljöåtgärder.
Följs upp inom tolv områden
Miljökvalitetsmålet följs upp inom tolv så kallade preciseringar:
Åkermarkens egenskaper och processer, Jordbruksmarkens halt av föroreningar, Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Växt- och husdjursgenetiska resurser, Hotade arter och naturmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Kultur- och bebyggelsemiljöer samt Friluftsliv.