Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Uppföljning 2013

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Bristen på värdefulla skogsmiljöer bedöms vara för stor för att merparten av dagens hotade arter ska få gynnsam bevarandestatus. Fortfarande minskar tillgången på vissa skogsmiljöer eller ökar för långsamt, trots åtgärder för att återställa och skydda värdefulla miljöer. Positiva trender finns. De ekonomiska resurserna för att skydda skog ökar i viss mån och under 2012 togs inom skogssektorn ett antal initiativ som på sikt kan öka skogssektorns bidrag i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet.

Positivt inom flera områden

Mängden hård död ved och arealen gammal skog bedöms fortfarande öka. Även om ökningen ännu inte motsvarar de samlade behoven får vissa hotade arter bättre chans att säkra sin fortlevnad. Ett tecken på det är att flera fågelarter med höga krav på livsmiljöer ökat i antal under 2012. Samtidigt har dock andra arter minskat. Arealen formellt och frivilligt skyddad skog fortsätter att öka. Det innebär att förlusten av värdefulla livsmiljöer bromsas eller motverkas. Ekosystemtjänster som exempelvis virkesproduktion, bidrag i klimatarbetet och jaktutbyte upprätthålls eller ökar över tiden.

Negativt inom andra områden

Inom andra områden är utvecklingen i miljön fortfarande negativ eller otillräcklig. Den totala arealen skog med höga värden till följd av att den varit skogsklädd mycket länge minskar fortfarande, om än långsamt. Den senaste statistiken visar att arealen äldre lövrik skog inte har ökat under de sista åren . Fler vattendrag, våtmarker och olika kulturmiljöer har påverkats negativt av föryngringsavverkning under året. Det beror på en kombination av att miljöhänsynen brister i skogsbruket, att arealen skyddad skog är begränsad samt det faktum att arealen som brukas med någon form av hyggesfritt skogsbruk är liten. Att grenar och toppar tas ut i skogsbruket leder också till viss försurning och näringsutarmning, eftersom inte tillräckligt med aska återförs till marken.

Skyddet av skog går framåt

Sammantaget är nu runt åtta procent av all produktiv skogsmark och runt sju procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällgränsen skyddad, antingen som naturreservat och andra typer av formellt skydd eller med frivilliga avsättningar. Under 2012 frigjorde regeringen 100 000 hektar statligt ägd mark som kan användas som ersättningsmark i det fortsatta arbetet med att skydda värdefulla skogsmiljöer.

Positivt med vissa bättre förutsättningar

Under 2012 togs att antal initiativ inom till exempel "Dialogen om miljöhänsyn" som på sikt kan öka samsynen och ge tydligare målbilder för miljöhänsynen i skogsbruket. Även skogsbolagens öppna redovisning av de frivilliga avsättningarna och skogsbrukets ökade ambitioner att minska körskadorna bör kunna bidra till en positiv utveckling på sikt. Översynen under 2012 av hänsynsparagrafen i skogsvårdslagen liksom Skogsstyrelsens ambition att öka antalet förelägganden och förbud kan bidra till att lagen följs bättre.

Viktigt med strategiska och tydliga ställningstaganden

För att nå målet krävs en kombination av förbättrade resultat när det gäller miljöhänsyn, ökad areal som brukas med mer skonsamma metoder och ökade arealer skyddad skog. Mer naturvårdande skötsel i långsiktigt bevarad och skonsamt brukad skog skulle också bidra. Miljömålsberedningens arbete med en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning kan ge viktiga nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Det finns också behov av politiska avvägningar vad gäller ambitionsnivån för skydd och bevarande av skog och hur stort det statliga åtagandet bör vara i förhållande till skogssektorns.

Stora förändringar har skett i skogen 

Användningen av skogen och skogsmarken har förändrats de senaste hundra åren, vilket påverkar skogsmiljöerna och utbudet av ekosystemtjänster. För flera skogstyper är tillståndet inte stabilt och enligt rödlistan är flera hundra arter som lever i skogen hotade och riskerar att försvinna på sikt.

Både problem och positiv utveckling

Brist på vissa skogsmiljöer och problem med biologisk mångfald beror bland annat på hur skogen sköts och brukas. Till exempel har skogsbete samt skogsbränder och andra naturliga störningar upphört eller minskat. Samtidigt är utvecklingen positiv för några skogstyper och för vissa hotade arter har tillståndet förbättrats. Under den senaste tioårsperioden har arealen av gammal skog och äldre lövrik skog ökat, liksom mängden hård död ved.

Skyddet av värdefull skog har ökat

Allt större skogsareal har de senaste tio åren fått olika former av formellt skydd eller skyddats genom frivilliga avsättningar. Insatser i form av restaurering, naturvårdande skötsel och kulturmiljövård görs också, men i relativt liten omfattning. Även om miljöhänsyn i samband med avverkning i dag är en självklar del i skogsbruket finns det brister i hänsynen. En dialog mellan inblandade aktörer i skogssektorn pågår för att öka samsynen om hur skogen kan brukas hållbart.

Kulturmiljöer skadas fortfarande

Det finns många exempel på att kulturmiljöer i skogen värnas. Trots det är andelen skador vid avverkningar fortsatt hög på fornlämningar och andra kulturmiljövärden, som till exempel kolbottnar och husgrunder. Goda exempel finns även på hur tätortsnära skog och andra skogar med värden för friluftsliv och rekreation förvaltas och görs tillgänglig för besökare. Det finns dock stor skillnad i hur frågan hanteras mellan olika kommuner, aktörer och områden.

Mycket arbete återstår

Många insatser genomförs i skogen, men de är inte tillräckliga. Det finns också olika syn på vilka åtgärder som krävs och hur de bör genomföras. En svårighet är att det dessutom ofta tar lång tid innan effekten av åtgärder kan mätas. Därför är det viktigt att öka kunskapen om hur skogens ekosystem svarar på olika åtgärder. Något som försvårar arbetet är att det dessutom är det osäkert hur klimatförändringarna kommer att påverka skogen.

Följs upp inom nio områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom nio så kallade preciseringar:
Skogsmarkens egenskaper och processer, Ekosystemtjänster, Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmande arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Friluftsliv.