Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • Skogsstyrelsen har delfinansierat restaurering av 13 hektar våtmark och Naturvårdsverket har finansierat restaurering av drygt 40 hektar torvmark 2016. Däremot blev inga våtmarker restaurerade eller anlagda med stöd från landsbygdsprogrammet. Det beror på att det inte varit möjligt att söka medel från landsbygdsprogrammet för restaurering under 2014–2015.
  • Under 2016 har 8 360 hektar våtmark skyddats i reservat.
  • SGU har inventerat 28 torvmarksområden i Uppland och Småland under 2016.  Resultaten visar att flera myrar blivit torrare sedan 1910-1920-talen. Det översta torvlagret har brutits ned, naturlig myrvegetation har minskat och trädtäckning har ökat.
  • Under 2016 publicerades resultaten från miljöövervakningen av öppna myrar i Örebro, Västra Götalands och Värmlands län. Vegetationsförändringar har säkert eller möjligen skett på 2,3 procent av undersökt areal.
  • Länsstyrelsen i Jämtland har inventerat terrängkörningsskador i 25 områden i myrskyddsplanen. Totalt fanns skador i 70 procent av undersökt område.
  • Torvutvinningen var 2015 den lägsta på 15 år och lägre än den genomsnittliga utvinningen de senaste 25 åren (3 526 miljoner kubikmeter/år).
  • Det första svenska fyndet av sydfyrling (vattencrassula) gjordes i Helsingborg. Fyndlokalen har sanerats för att hindra spridning. Bekämpning av andra främmande arter – vresros, jätteloka, sjögull och mink – pågår.
  • Den första genomförandeakten till EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft.
  • Data om reservatsbildning 2016 visar att arealen skyddad öppen våtmark har ökat med 6 440 hektar. Arealen skyddad sumpskog har ökat med 1 920 hektar. Under året bildades nya reservat för 5 355 hektar av arealen i myrskyddsplanen.