Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten fattade beslut om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer under 2016. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen fastställdes i december 2015 och genomförandet påbörjades under 2016.
  • Sverige har under året nått målet om skydd av minst tio procent av de marina områdena.
  • För att minska förekomst och tillförsel av marint skräp har Havs- och vattenmyndigheten medfinansierat två EU-projekt, MARELITT Baltic om förlorade fiskeredskap i Östersjön och BLASTIC om källor till plastskräp och spridningsvägar från land till hav.
  • Organisationen Håll Sverige Rent har fått uppdrag att planera en treårig informationskampanj med start under 2017.
  • I slutet av 2016 beslutade regeringen om en förordning för att minska användningen av plastbärkassar.
  • Naturvårdsverket har haft ett regeringsuppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från källor i Sverige. Uppdraget slutredovisas i juni 2017.
  • Kemikalieinspektionen har lämnat ett förslag till regeringen om ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikrokorn av plast. Under 2017 utreder myndigheten om fler produkter bör omfattas av ett förbud, i syfte att minska spridningen av plastpartiklar till sjöar och hav.
  • Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en ny vägledning för åtgärder för god vattenkvalitet.
  • Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning om klassificering av ytvattenstatus för miljögifter för tillämpning av föreskriften HVMFS 2013:19.
  • Havs- och vattenmyndigheten har för 2016 och 2017 beslutat om bidrag på 12 miljoner kronor till fyra projekt om avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen.
  • Forskningsprogrammet WATERS slutrapporterades under 2016. Syftet har varit att ta fram kunskap för att bättre bedöma ekologisk status med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorer.
  • Havs- och vattenmyndigheten har under året analyserat det nuvarande rättsläget i samband med tillämpningen av miljökvalitetsnormer för vatten utifrån den så kallade Weserdomen i EU och aktuella svenska domar.
  • Havs- och vattenmyndigheten har fördelat länsstyrelserna medel från havs- och vattenmiljöanslaget. Dessa går bl a till arbete med vattenförvaltning, fiskevård,
    åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och kalkning.
  • Särskilda åtgärdsprojekt för kustvatten, vikar och skär har finansierats med 40 miljoner kronor.
  • Arbeten med att kartlägga, värdera och ta fram vägledningar för ekosystemtjänster pågår. Naturvårdsverket har publicerat en rapport om ekosystemtjänster i praktiken och en vägledning om integrering av ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter. Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS) har tagit fram en vägledning för ärendehandläggning
  • Arbetet med att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik fortsätter. Under året har fokus legat på landningsskyldighet i Västerhavet och Östersjön.
  • EU har beslutat fiskekvoter för 2017. EU har även fattat beslut om en flerårig plan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram underlag om en flerårig plan för bottenlevande arter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, liksom underlag om tekniska bevarandeåtgärder för alla EU:s vattenområden.
  • Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en strategi för yrkesfisket som gäller till 2020.
  • Havs- och vattenmyndigheten fortsatt utveckla förslag till havsplaner. I december 2016 publicerades utkast till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.
  • Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om ett särskilt bidrag (KOMPIS-bidraget) för att stödja förberedelser och genomförande av kommunal översiktsplanering i havet.
  • Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2015 arbetat med att utveckla
    ett ramverk för marin naturvärdesbedömning (MOSAIC) som grund för grön infrastruktur. Arbetet fortsätter under 2017.
  • SLU Aqua har tagit fram en årlig översikt av de kommersiellt viktigaste fisk- och skaldjursbeståndens tillstånd och utveckling. Rapporten bygger på data från ICES, SLU och yrkesfisket.
  • Havs- och vattenmyndigheten har under 2016 arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter. Programmen för ålgräsängar och kustnära vattenväxter kommer att fastställas under 2017.
  • EU har för första gången publicerat en rödlista över Europas alla havsmiljöer. I svenska havsområden är ålgräsängarna på västkusten allra mest hotade.
  • EU-kommissionens förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft 2015. Under 2016 redovisades ett förslag på en svensk förordning samt förslag på hur EU-förordningen ska genomföras nationellt. Arbete pågår med att ta fram föreskrifter, hanteringsprogram, vägledning och information.
  • Under 2016 startade Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med syfte att övervaka främmande, invasiva arter i hamnar och farleder.
  • FN:s sjöfartsorgan IMO:s barlastkonvention är ett viktigt styrmedel för att begränsa spridning av främmande arter i marin miljö. Den kommer att träda i kraft i september 2017. Svensk lagstiftning gällande barlastvatten kommer också att träda i kraft 2017.
  • Under 2016 beslutade regeringen om fyra nya Natura 2000-områden som skydd för tumlare.
  • Under 2016 har Riksantikvarieämbetet fördelat 10,7 miljoner kronor som bidrag till kulturmiljövård för åtgärder kopplade till miljökvalitetsmålet.
  • Fritidsfiske är en betydande del av friluftslivet, och 2015 gjordes 3,2 miljoner fiskedagar längs kusten eller på havet.
  • Sveriges kustbad har klassificerats enligt EU:s badvattendirektiv, och 77 procent hade tillfredställande kvalitet eller bättre under 2015.