Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av de svenska miljömålen:

  • Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen fastställdes i december 2015. Under 2016 ska genomförandet påbörjas.
  • Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen inför nästa förvaltningscykel, 2015–2021. För närvarande prövar regeringen förslaget.
  • Arbetet inom EU:s Östersjöstrategi fortsätter och regeringen har fattat beslut om nya uppdrag till ett antal myndigheter som ska bidra till genomförandet.
  • Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19) har reviderats. Förändringarna innebär bland annat att listan över prioriterade ämnen utökas med 12 ämnen.
  • Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten, HVMFS 2015:34.
  • En vägledning har tagits fram för att underlätta handläggningen av dumpningsdispenser och för att ge stöd för hur avfall ska dumpas och bidra till att reglerna blir mer enhetliga och förutsägbara.
  • Genom havs- och vattenmiljöanslaget, 1:12, görs många åtgärder som har betydelse för Sveriges havsområden. På länsstyrelserna sker arbete med bland annat vattenförvaltning, fiskvård, åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och kalkning.
  • Under 2015 har cirka 4,5 miljoner kronor betalats ut genom Havs- och vattenmyndighetens havs- och vattenmiljöanslag (1:12) till projekt med syfte att minska den marina nedskräpningen och öka kunskapen om det marina skräpet.
  • Fiskekvoter för 2016 i Västerhavet beslutades i december 2015. För viktiga arter som torsk i Nordsjön och Skagerrak och räka och havskräfta i Kattegatt och Skagerrak har kvoterna ökat, i enlighet med målen om maximal hållbar avkastning. I Östersjön har kvoter för 2016 beslutats för torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta.
  • För genomförandet av statlig havsplanering i Sverige beslutade regeringen om en havsplaneringsförordning som började tillämpas den 15 juli 2015.
  • I augusti 2015 antog regeringen Sveriges första maritima strategi. Strategin omfattar alla maritima näringar och syftar till att ge ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.
  • Under 2015 redovisade Naturvårdsverket riktlinjer och genomförandeplan för länsstyrelsernas arbete med samordning och utveckling av regionala handlingsplaner för grön infrastruktur på land och i vatten.
  • Rekrytering av sill i Bottenhavet/Bottenviken är bra men en beståndsanalys från Internationella havsforskningsrådet (ICES) visade att fisketrycket var något för högt. Därför beslutades det om sänkt kvot (se mer om kvoter under Ekosystemtjänster).
  • Det västra sillbeståndet i Östersjön har blivit större och det centrala sillbeståndet har också ökat. Skarpsillsbeståndet har däremot gått ned i Östersjön och fisketrycket har varit för högt de senaste åren vilket har lett till sänkta kvoter.
  • Det svenska fisket av nordhavsräka har under 2015 blivit certifierat enligt Marine Stewardship Council, MSC.
  • Genom en dom i Mark- och miljööverdomstolen, i samband med bygget av en vindkraftspark i Kattegatt, har skyddet för tumlare stärkts.
  • EU-kommissionens förordning om att förebygga och hantera introduktion och spridning av invasiva främmande arter trädde i kraft 2 januari 2015. Naturvårdsverket har, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, under 2015 tagit fram ett förslag på en svensk förordning och förslag på hur EU-förordningen ska genomföras nationellt.
  • Under 2015 startades Rappen – ett förstudieprojekt av en app – med syftet att underlätta inrapportering av främmande och hotade arter i akvatiska miljöer med hjälp av allmänheten.
  • Under 2015 har Havs- och vattenmyndigheten byggt upp en ny kunskapsportal med aktuell information om invasiva främmande arter som kan orsaka problem.
  • Under 2015 antog regeringen en maritim strategi som bl a ska bidra till sysselsättning och minskad miljöbelastning.
  • För att allmänheten enkelt ska kunna ta reda på vilka regler som gäller för fritidsfiske i havet och de stora sjöarna finns numera en ny webbplats, finansierad av Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket.
  • Inom Helcom, havsmiljökonventionen för Östersjön, antogs under 2015 en regional aktionsplan för att minska förekomsten och tillförseln av marint skräp i Östersjön.
  • Under 2015 antogs FN:s globala utvecklings- och hållbarhetsmål (SDG). Sverige kommer bland annat att prioritera havsfrågor och arbetet för ett renare hav.
  • Under året har EU-kommissionen godkänt Sveriges nya havs- och fiskeriprogram. Medel ur EU:s havs- och fiskerifond används för programmets genomförande.
  • Arbetet med att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik har fortsatt under året och fokus har legat på landningsskyldigheten som infördes för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet. Dessutom har det tagits fram underlag för en flerårig plan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Även arbetet med selektiva redskap har fortsatt.
  • Genom havs- och vattenmiljöanslaget har flera projekt finansierats, som till exempel torskburar samt modifierade trålar för torsk, räka och havskräfta.
  • Inom havsmiljökonventionen Ospar har en ny arbetsgrupp, ICG-POSH, påbörjat arbete med att ta fram en strategisk åtgärdsplan för de hotade och minskande arter och habitat som listats av Ospar.
  • Inom havsmiljökonventionen Helcom pågår arbete med att implementera en övergripande rekommendation för de arter och biotoper/habitat som ingår i Helcoms rödlistor.