Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet, ur den senaste årliga uppföljningen av Sveriges miljömål:

  • Parisavtalet trädde i kraft i november 2016. Samtliga länder ska lägga fram åtaganden och dessa kommer att ses över regelbundet. Detaljerade regler för implementeringen av Parisavtalet ska vara beslutade till december 2018. Sverige medverkar i flera initiativ som syftar till att underlätta att nå Parisavtalets mål, bland annat NDC-partnerskapet (Nationally Determined Contributions), ett partnerskap som stöder utvecklingsländernas klimatarbete.
  • Kigalitillägget till Montrealprotokollet antogs i oktober 2016. Stommen i tillägget är en tidtabell för utfasningen av HFC-gaserna (fluorerade klorväten).
  • FN:s flygorgan ICAO har beslutat om en global marknadsmekanism för att begränsa utsläppen från flyget. Systemet börjar gälla 2021 och sätter ett tak på utsläppen från internationellt flyg på 2020 års nivå. Systemet blir obligatorisk 2027.
  • ICAO:s miljökommitté har beslutat om en ny standard för koldioxidutsläpp från flygplan. Standarden omfattar nya flygplanstyper över 60 ton från och med år 2020. Den nya koldioxidstandarden bedöms spara 650 miljoner ton koldioxid mellan 2020 och 2040.
  • FN:s sjöfartsorgan IMO arbetar med frågan om ökad energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp från internationell sjöfart och beslöt 2016 om ett obligatoriskt datainsamlingssystem med syfte att samla in information om sjöfartens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Detta kommer att införas 2018.
  • EU-kommissionen presenterade i juli 2016 sitt förslag till hur unionens klimatmål till år 2030 ska nås för de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Effort Sharing Regulation, ESR). Kommissionen har även presenterat förslag om hur utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska regleras mot 2030.
  • EU:s system för handel med utsläppsrätter (Emissions Trading System, ETS) ses över. Ett reviderat direktiv för utsläppshandel kommer sannolikt att antas av ministerrådet och Europaparlamentet under 2017. På grund av det stora överskottet av utsläppsrätter inom EU:s system har Ministerrådet och EU-parlamentet beslutat att delar av överskottet från och med 2018 ska hanteras i en marknadsstabilitetsreserv. Vid stort överskott placeras utsläppsrätter i reserven, och när antalet utsläppsrätter i omlopp understiger en viss nivå ska utsläppsrätter återföras till marknaden.

 I Sverige

  • Klimatklivet är ett investeringsstöd för lokala och regionala satsningar som minskar utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket har hittills beviljat medel till 628 åtgärder och totalt 1 131 miljoner kronor. Dessa åtgärder beräknas leda till en utsläppsminskning med 451 329 ton koldioxid per år. Hela Klimatklivet fram till 2020 förväntas ge en minskning på 1,4 miljoner ton koldioxid per år (Lägesbeskrivning för Klimatklivet 17-03-31).
  • Regeringen presenterade en klimatpolitisk proposition i mars 2017. Propositionen reglerar mål, planering och uppföljning för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Visionen om nettonollutsläpp innebär att utsläppen i Sverige senast vid målåret ska vara minst 85 procent lägre än år 1990. Målåret för nettonollutsläpp tidigareläggs till år 2045 (jämfört med tidigare år 2050).
  • I den klimatpolitiska propositionen ingår också att ett oberoende klimatpolitiskt råd införs som ska granska klimatpolitiken.
  • Regeringen och oppositionspartier enades om en överenskommelse om den långsiktiga svenska energipolitiken sommaren 2016. Ett av målen i överenskommelsen är att elproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Som en del i överenskommelsen meddelades också senare under året ett mål om att energianvändningen till år 2030 ska vara 50 procent effektivare jämfört med år 2005.
  • Regeringen har presenterat en strategi för hållbar konsumtion, som syftar
    till att minska konsumtionens miljö- och klimatpåverkan.
  • Forskning och utveckling inom klimat är ett prioriterat område i regeringens forskningspolitiska proposition från november 2016. Energirelaterad forskning, utveckling och innovation förstärks med 620 miljoner kronor under perioden 2017–2020.
  • Inom finanssektorns har AP-fonderna ökat klimathänsynen i kapitalförvaltningen. En ny grön investeringsfond ska investera i små och medelstora företag som erbjuder varor och tjänster som minskar klimatutsläppen. Sistnämnda satsning uppgår till 650 miljoner kronor.
  • Inom transportområdet prioriterar  Sverige en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Befintliga styrmedel och åtgärder räcker dock inte att uppnå målet. Personbilstrafiken och järnvägstrafiken har ökat under år 2016, liksom nyregistrering av bilar, medan andelen miljöbilsklassade bilar i nybilsförsäljningen har minskat.
  • Sverige har fastslagit ett handlingsprogram för att utveckla marknaden för alternativa drivmedel och utbyggnaden av den tillhörande infrastrukturen. Regeringen presenterade i mars 2017 förslag till nya styrmedel för främjandet av biodrivmedel – dels skattejusteringar, och dels en reduktionsplikt som ska sätta lagstadgade nivåer för successivt ökande inblandning av biodrivmedel i fossil bensin och diesel.
  • En utredning lämnade i februari 2017 förslag på hur en avståndsbaserad vägslitageskatt (kilometerskatt) för tunga lastbilar kan utformas. Regeringen har aviserat att man vill revidera förslaget för att tillgodose en geografisk differentiering av skatten inom ramarna för EU:s statsstödsregler.
  • Digitalisering och tjänster för delad mobilitet kan bidra till minskade vägtrafikvolymer, ökad effektivitet och mindre utsläpp, något som behöver tillgodoses genom en god klimat- och hållbarhetsstyrning från det offentliga, framhäver Trafikanalys i en ny rapport.
  • Regeringen avser införa en skatt på flygresor, med bas i förslaget från utredningen En svensk flygskatt. Den förslagna skatten kan minska flygets klimatpåverkan genom att ge en nettoutsläppsreduktion på 0,08–0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
  • Inom industrisektorn driver SSAB, LKAB, Vattenfall och Energimyndigheten ett gemensamt initiativ för en koldioxidfri stålindustri.
  • Propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige presenterades i januari 2017. Strategin syftar till att öka livsmedelsproduktionen, samtidigt som Begränsad klimatpåverkan och andra berörda miljökvalitetsmål ska nås.
  • En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet framhåller att en omläggning mot vegetarisk kost kan minska miljöbelastningen och bidra positivt för klimatarbetet. Eftersom Sverige importerar en stor del av livsmedel behöver man även se till de klimatutsläpp som importerade livsmedel orsakar.