Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Uppföljning 2013

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.


För att nå miljökvalitetsmålet behövs ytterligare styrmedel för att få till den kraftiga minskning av växthusgasutsläppen som behövs för att klara av att begränsa den globala temperaturförändringen till under två grader.

Halterna och utsläppen fortsätter att öka

Den sammanlagda halten av växthusgaser i atmosfären har fortsatt att öka och är i dag cirka 465 miljondelar koldioxidekvivalenter. Enligt den senaste statistiken har de globala koldioxidutsläppen nått nya rekordnivåer och har enligt en prognos ökat med 2,6 procent under 2012. Exempel på miljöeffekter av den pågående klimatförändringen som har rapporterats under 2012 är att havsisen i Arktis haft sin hittills minsta uppmätta utbredning.

Svenska utsläpp måste minska drastiskt

Den halvering av de globala utsläppen till år 2050 som beräknas vara nödvändig innebär att utsläppen per person år 2050 i genomsnitt högst får uppgå till cirka två ton koldioxidekvivalenter – beräknat för en befolkning på nio miljarder. De globala utsläppen per person måste minska, framför allt för industrialiserade länder. I Sverige måste de minska till mindre än en tredjedel av dagens utsläppsnivå.

Färdplan för ett klimatneutralt Sverige

Det behövs breda uppgörelser om huvuddragen i den långsiktiga klimatpolitiken, där energi- och klimatfrågorna i hög utsträckning är sammanlänkade och tydligt kopplar till andra politikområden. Under 2012 presenterade Naturvårdsverket underlag till regeringens färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. I rapporten analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att bli klimatneutralt.

Stora insatser krävs inom alla sektorer

Kraftfulla satsningar behövs för hushållning med energi och resurser, liksom på forskning, och introduktion av ny klimatstrategisk teknik. För transportsektorn handlar omställningen om fyra delar; ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon samt förnybara drivmedel. Svensk industri har i jämförelse med många andra länder en hög andel processrelaterade utsläpp. De är svårare att minska jämfört med utsläpp från förbränning och kräver satsningar på nya tekniker.

Förnybara energikällor har ökat

En omställning till förnybara energikällor är avgörande för minskade utsläpp. Vindkraftens expansion i Sverige fortsatte under 2012, vilket resulterade i en tillväxt på nära 20 procent i elproduktion från vind. Det ekonomiska stödet för installation av solceller har förlängts till och med 2016, medan stödet för installation av solvärme har upphört. Totalt stod den förnybara energin under 2012 för ungefär hälften av energianvändningen i Sverige.

Det globala klimatet blir allt varmare

Den globala medeltemperaturen stiger och den senaste tioårsperioden var den varmaste som har uppmätts. Sedan 1850 har medeltemperaturen ökat med cirka 0,8 grader. Orsaken är utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Koncentrationen av dessa i atmosfären stiger eftersom de globala utsläppen ökar. Målet är att begränsa den globala höjningen av årsmedeltemperaturen till högst två grader över förindustriell nivå för att minska risken för farlig klimatpåverkan.

Utsläpp av växthusgaser från många källor

Utsläppen av växthusgaser kommer till stor del från fossila bränslen, som används för bland annat el- och värmeproduktion och transporter. Kina och andra länder som har haft en hög ekonomisk tillväxt har kraftigt ökat sina utsläpp sedan 1990, medan industriländernas utsläpp har varit relativt konstanta. Utöver växthusgasutsläpp finns luftföroreningar som kortsiktigt har en värmande eller kylande effekt på klimatet, till exempel svaveldioxid, sot och marknära ozon.

Halterna i atmosfären måste stabiliseras

Ska målet om högst två graders högre medeltemperatur vara möjligt att nå bedöms att koncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ett mått på det samlade klimatpåverkande bidraget från alla växthusgaser i atmosfären). Koncentrationen ligger dock redan över det och fortsätter att öka på grund av både mänskliga utsläpp och avskogning.

Miljöeffekter av ett varmare klimat

Den pågående klimatförändringen märks exempelvis i en tillbakagång för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och en minskning av istäcket i Arktis. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till att världshaven försuras. Förändringarna i klimatet bedöms dessutom bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket, liksom för känsliga miljöer i fjällen och Östersjön.

Kraftigt minskade utsläpp krävs

Ska det gå att begränsa temperaturökningen till två grader bedöms det att de globala växthusgasutsläppen måste minska med 50–60 procent från år 2000 till 2050. Till år 2100 behöver de minska ytterligare och vara nära noll. För att nå det i en takt på utsläppsminskningarna som är rimlig för samhället behöver de globala utsläppen börja minska inom några år. Dröjer det längre innan utsläppen slutar stiga och når sin topp krävs det att minskningen sker i högre takt.

Ett nytt klimatavtal avgörande

Samarbete mellan världens länder krävs för att minska de globala utsläppen. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar. Sverige är ett av medlemsländerna i FN:s klimatkonvention som antagit en ny period av det så kallade Kyotoprotokollet. Minskningsmålen är dock låga och omfattar dessutom endast cirka 15 procent av de globala utsläppen, eftersom många länder valt att stå utanför. Förhandlingar har startat om ett nytt avtal som kan gälla alla medlemsländer.

Följs upp inom två områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom två så kallade preciseringar; Temperatur (den globala medeltemperaturen får öka högst två grader) och Koncentration (koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter).