Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Uppföljning 2014

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

De globala utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen ökar, liksom halterna i atmosfären. Som en följd av det är den globala medeltemperaturen i dag cirka 0,8 grader högre än medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft. De senaste tre årtiondena har varit de varmaste som uppmätts. Forskning om klimatet visar att den nuvarande genomsnittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år. För att begränsa risken för farlig klimatpåverkan bedöms det viktigt att hålla den globala temperaturökningen under två grader.

Rekordhöga halter av växthusgaser

För att klara tvågradersmålet ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxidekvivalenter. Koldioxidhalter över 400 ppm uppmättes på många håll under 2013, vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Den sammanlagda halten av växthusgaser, omräknat till koldioxidekvivalenter, är i dag cirka 470 ppm och halten ökar för varje år.

FN:s klimatpanel ser ännu lösningar

Hösten 2013 antog FN:s klimatpanel den första rapporten i sin femte utvärdering av klimatförändringarna. Rapporten beskriver observerade förändringar i klimatet, såsom krympande glaciärer, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Dessutom presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling, framtagna med hjälp av klimatmodeller. Scenarierna visar att den globala medeltemperaturen ökar i intervallet 3,2–5,4 grader mot slutet av detta sekel om utsläppen fortsätter att stiga i dagens takt. Samtidigt visar scenarierna att det med kraftiga utsläppsreduktioner fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader. Men det kräver att dagens utsläpp mer än halveras till 2050 och sänks till omkring noll vid seklets slut.

Trögt i internationella klimatförhandlingar

På global nivå behöver världens länder samarbeta för att vända dagens utsläppsökning. Ju senare vändpunkten sker, desto svårare och dyrare blir det att klara tvågradersmålet. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar. På FN:s årliga klimatmöte i Warszawa i november 2013 togs några steg framåt i vissa frågor, bland annat kring utsläppsrapportering och avskogning. Ännu saknas dock en arbetsplan för en ambitiös överenskommelse med tillräckliga utsläppsminskningar och finansiering av klimatarbetet i utvecklingsländer.

Nya nationella styrmedel och inom EU

Exempel på beslutade styrmedel under 2013 är krav på energiprestanda som tagits fram inom EU:s ekodesigndirektiv för ett antal produkter vilket väntas minska deras energianvändning., Vindkraften har fortsatt att expandera. På transportområdet har förslag om en nationell plan för transportsystemet, framtida utsläppskrav inom EU för bilar och ett nytt miljöbilspaket diskuterats.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

1 januari 2013 inleddes den tredje handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet täcker cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser från bland annat kraftverk och andra landbaserade källor. Av olika anledningar har priset på utsläppsrätter varit mycket lågt, vilket lett till låg stimulans för investeringar som skulle sänka utsläppen. Kommissionen har därför föreslagit ett antal strukturella förändringar som syftar till att ge högre priser och därmed göra handelssystemet effektivare.

Behov av samordning och ytterligare insatser

Sverige har som mål att år 2050 inte bidra till de globala utsläppen av växthusgaser. Det ställer krav på omfattande insatser, inte minst i transportsektorn och industrin. Visionen blir dock svår att nå med hittills beslutade styrmedel, enligt tidigare underlag till färdplan från Naturvårdsverket. Breda uppgörelser behövs för att utveckla en långsiktig klimatpolitik, som samordnas med politiken inom bland annat forskning och innovation, transporter, bostäder, jord- och skogsbruk samt inte minst den ekonomiska politiken. Riksrevisionen presenterade i december 2013 en rapport som också rekommenderar att klimatmålen samordnas bättre med andra övergripande samhällsmål.

Följs upp inom två områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom två så kallade preciseringar; Temperatur (den globala medeltemperaturen får öka högst två grader) och Koncentration (koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter).